Där det behövs regler och lagar

Det svenska rättsväsendet samt dess myndigheter arbetar på grund av den enskildes säkerhet samt säkerhet inom samhället.

Rättssamhället

För för att människor bör känna till vilket dem får samt ej får utföra måste oss äga olika regler, bestämmelser samt lagar.

De fyra grundlagarna utgör ramverket på grund av samtliga andra lagar.

1. Regeringsformen

Regeringsformen talar angående hur land bör styras. Lagen innehåller dem viktigaste bestämmelserna till statschefens, riksdagens, regeringens, domstolarnas samt myndigheternas roller.

Denna grundlag existerar den äldsta samt även den maximalt grundlig. Den skrevs inledande gången 1634 dock den senaste omskrivningen gjordes 1974. Regeringsformen inleds tillsammans orden "All offentlig auktoritet inom landet utgår ifrån människor. Den svenska folkstyrelsen bygger vid fri åsiktsbildning samt vid allmän samt lika rösträtt.

Den förverkligas genom en representativt samt parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse." (Regeringsformen 1 kap.

1 §)

2. Successionsordningen

Successionsordningen existerar ifrån 1810 samt reglerar tronföljden. Lagen säger för att statschefens äldsta unge, vilket kallas prins alternativt prinsessa, bör ta ovan den ljus då statschefen dör. Läser man lagtexten ser man även för att statschefen kallar sig egen till "vi" samt ej till "jag".

3.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen skrevs 1949 samt handlar ifall tryckfriheten samt vem såsom bör erhålla studera allmänna handlingar.

4. Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagens senaste utgåva existerar ifrån 1991 samt kompletterar tryckfrihetsförordningen.

Lagen reglerar inom inledande grabb vad dem s.k. "etermedierna" (radio, tv, internet) får yttra. Läs mer inom avsnittet ifall Medier samt överföring >

Varför existerar då grundlagarna därför viktiga? Jo, dem ligger mot bas på grund av andra lagar samt skapar ramverket till hur land bör styras. till för att garantera detta ramverk sålunda för att ingen bör behärska utföra enstaka "statskupp" efter en omröstning, förmå lagarna ej ändras hur likt helst.

För för att ändra ett grundlag behövs normalt för att riksdagen fattar identisk beslut numeriskt värde gånger (det finns undantag).

detta måste även behållas en allmänt omröstning mellan besluten. Regeln existerar även mot på grund av för att staten ej bör fatta alltför snabba beslut. Den ytterligare betänketiden ger möjligheter till varenda för att noga betänka lagändringen.

I princip finns detta sedan tre ytterligare slags lagar. Offentlig riktig gäller mellan staten samt den enskilde medborgaren.

Civilrätten behandlar förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag alternativt mellan privatpersoner samt företag. Straffrätten beskriver vad såsom räknas vilket förbrytelse, t.ex. rån, misshandel samt ekonomiska brott.

I landet existerar detta riksdagen liksom beslutar ifall vilka lagar likt bör finnas.

Regeringen ser mot sålunda för att lagförändringarna blir kända. mot sin hjälp äger dem domstolarna samt polisen. Sedan existerar detta olika lagkunniga liksom tolkar lagarna samt ger förslag vid förändringar. Medborgarna existerar dem liksom måste följa lagarna.

Polisens roll likt myndighet existerar för att titta mot därför för att lagarna följs.

Polisen styrs från Rikspolisstyrelsen. längst bort ner inom organisationen finns lokala närpoliser. Tillsammans bör dem förhindra samt försvåra brottslig aktivitet.

dem måste därför övervaka medborgarna samt ingripa då detta behövs.

En ytterligare övning polisen besitter existerar för att hjälpa medborgarna tillsammans med data samt service. dem sköter t.ex. utfärdandet från vissa tillåtelse, resehandling, m.m.

Polisens samlade tillgångar räcker dock ej mot på grund av för att ta grabb samtliga förbrytelse såsom begås.

Polisen måste därför rangordna vissa förbrytelse. Detta debatteras ofta inom massmedierna var detta diskuteras vilka förbrytelse likt beivras, vem likt grips samt vid vilka grundläggande principer eller fundament.

Även lagbrytarnas straff debatteras flitigt.

För personer såsom blivit utsatta till förbrytelse finns Brottsoffermyndigheten samt Brottsofferjouren. dem ställer upp tillsammans stödpersoner samt juridisk hjälp på grund av den såsom blivit påverkad. detta finns även olika organisationer tillsammans med sådan aktivitet till drabbade medlemmar. enstaka ytterligare statlig myndighet vilket arbetar tillsammans med rättsfrågor existerar Brottsförebyggande rådet (Brå).

Domstolarna

I land finns numeriskt värde olika slags domstolar: allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar.

Allmänna domstolar

Allmänna domstolar dömer inom ärenden vilket gäller civilrätten, alltså förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag alternativt mellan privatpersoner samt företag.

detta finns tre olika nivåer alternativt instanser liksom behandlar målen: tingsrätten, hovrätten samt Högsta domstolen (HD).

Tingsrätten existerar den inledande instansen inom en syfte. Tingsrätten finns vid flera orter runt ifall inom landet samt hanterar dem flesta målen. Rätten består från enstaka domare samt tre lekmannadomare, vilka existerar utsedda från kommunens beslutande organ.

Nämndemännen bör existera vanliga medborgare tillsammans sunt förnuft. detta finns även ett tingsnotarie samt enstaka sekreterare.

Hovrätten finns representerad vid sex platser inom land samt dömer inom dem fall vilket överklagats ifrån tingsrätten. Överklagan sker ifall åklagaren alternativt försvararen inom en fall ej existerar tillfreds tillsammans med tingsrättens dom.

Hovrätten äger fler jurister inblandade inom fallet till för att försöka utröna enstaka dom likt supportas inom lagen.

Högsta domstolen kallas oftast bara HD samt väljer ut syfte liksom överklagas ifrån hovrätten. dem fall såsom tas upp existerar sådana vilket anses existera prejudicerande (vägledande) samt ligger mot bas till framtida lagtolkningar.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna dömer inom ärenden kring offentlig riktig.

Detta gäller ärenden mellan staten alternativt kommunen samt den enskilde medborgaren. detta är kapabel handla angående en ärende såsom man tycker för att ett myndighet hanterat vid fel sätt alternativt liknande.

Även dessa domstolar besitter tre nivåer: länsrätten, kammarrätten samt regeringsrätten. Principerna på grund av vilka fall såsom tas upp inom dem olika instanserna existerar densamma likt till dem allmänna domstolarna.

dem vanligaste målen existerar skattemål, socialförsäkringsmål, byggnadsmål (t.ex. bygglov), uppgift angående socialbidrag, körkort samt rättslig granskning i enlighet med kommunallagen. Förvaltningsdomstolarna tar dessutom upp fall liksom rör vård från unge, missbrukare samt mentalt sjuka.

För för att en fall bör tas upp inom högre instans behövs s.k.

prövningstillstånd.

detta betyder för att fallet måste anses existera prejudicerande. detta förmå även finnas anledning för att ge sådant status ifall domen förefaller felaktig.

Övriga ärenden

Alla ärenden går ej mot domstol. detta existerar vanligt för att dem tvistande parterna kommer överens angående förlikning innan fallet hamnar inom domstolen.

Förlikning innebär för att båda parterna kommer överens ifall hur tvisten bör lösning. Anledningen mot för att man fullfölja sådana uppgörelser kunna artikel flera, dock enstaka betydelsefull aspekt existerar för att enstaka domstolsprocess kunna bli väldigt dyr.

Förutom domstolarna finns sedan även "specialdomstolar", mot modell hyres- samt arrendenämnderna.

inom vissa fall går detta även för att vända sig mot Europadomstolen.

LÄS MER:Regler samt lagar

LÄS MER: Rättssystemet samt domstolarna

LÄS MER: Sveriges politiska struktur - därför styrs Sverige

LÄS MER:Det svenska rättssystemet

PODCAST:Från förbrytelse mot straff

PODCAST: Lagstiftningen inom land - ifrån förslag mot lag

Normer, värderingar samt lagar

Ett samhälle definieras ofta vilket ett samling individer liksom lever tillsammans vid en strukturerat sätt.

dock på grund av för att detta bör fungera måste detta finnas regler likt beskriver hur detta bör vandra till.

För allt socialt liv finns olika regler såsom styr vilket man förmå utföra, bör utföra samt får utföra. Normer existerar allmänna regler såsom handlar angående vårt uppförande. dem existerar oftast ej nedskrivna. modell vid normer existerar etikettsregler, för att passa tider samt ej ljuga.

Värderingar handlar å andra sidan ifall vilket oss anser existerar en utmärkt uppförande, snarare än hur man ej bör göra.

Lagar är nedskrivna regler till vilket vilket existerar tillåtet samt ej tillåtet. Den liksom bryter mot ett team begår lagbrott. Vissa lagbrott existerar otillåtna dock knappast straffbara, t.ex för att vandra ovan vägen mot rött ljus.

dock dem flesta lagarna medför straff till samtliga såsom bryter dem.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilket existerar detta svenska rättsväsendets primära syfte?
    
2. Nämn några från dem myndigheter liksom ingår inom detta svenska rättsväsendet.
    
3. Vad innehåller regeringsformen samt varför existerar den sålunda viktig?
    
4. Hur är kapabel Sveriges grundlagar ändras samt varför existerar denna process speciell?
    
5. Beskriv hur Brottsoffermyndigheten samt Brottsofferjouren hjälper människor såsom besitter blivit utsatta till brott.
    
6. Vilken övning äger dem allmänna domstolarna inom Sverige?
    
7. Beskriv skillnaden mellan allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar.

Fundera på:

1. Varför existerar detta viktigt för att detta finns enstaka process tillsammans med numeriskt värde riksdagsbeslut tillsammans med en riksdagsval emellan till för att ändra inom grundlagarna?

   vad tror ni för att detta skulle innebära ifall detta plats enklare för att ändra dem?
    

2. Fundera kring polisens roll inom samhället samt vilka utmaningar dem möter då dem bör rangordna olika förbrytelse. vilket tror ni existerar viktigt för att tänka vid då man bestämmer vilka förbrytelse likt bör prioriteras?
    

Litteratur samt webbsidor:
Regeringens hemsida, Så styrs Sverige: http://www.regeringen.se/sb/d/109
Christer Palmquist, Hans Kristian Widberg, Millenium - Samhällskunskap A, Bonniers, 2000
Per Bergström, Möt A-kursen inom samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
Hans Almgren, Stefan Höjelid, m.fl., Reflex ABC, Gleerups, 2003
Katri Cronlund, Attityd.

Samhällskunskap A, Bonniers, 2003
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) Robert dem Vries (SO-lärare)