Vad kom först krita eller jura
Krita (geologisk period)
Krita fanns enstaka geologisk period likt varade 145–66 miljoner kalenderår sedan, beneath den senare delen från eran mesozoikum. Perioden indelas inom äldre krita samt yngre krita, likt fanns samt ett indelas inom sex åldrar (se tabell).[1]
Krita besitter fått sitt namn efter för att dem fossila lagren ifrån yngre krita främst utgörs från mineralet krita.
1822 använde den belgiske geologen jean Baptiste Julien d'Omalius d'Halloy benämningen ifall ett lagerföljd tillsammans med skivkrita, småsten samt lera inom Sydengland, Parisbäckenet samt Belgien.
dem tolv olika avlagringsetager vilket idag räknas mot kritaperioden kartlades från olika vetenskapsman mellan 1840 samt 1874.[2] Kritavlagringar förekommer främst inom kritsystemet inom norra land i västeuropa, södra England, västra Östersjöns kusttrakter tillsammans med klintar vid Rügen, Møn samt Stevns.[3] inom land förekommer rikligt tillsammans avlagringar ifrån krita, även organogena avlagringar.
inom landet existerar kritaperiodens avlagringar främst terrigena, samt förekommer inom Skåne, Halland samt Blekinge.[4]
Kritatidens fauna
[redigera | redigera wikitext]Under krita spelade protozoerna ett avgörande roll; bland dem ägde foraminifererna sitt andra maximum.
Mellan den baltiska plattan och Asien finns ett sund sedan slutet av jurainom organogena kalkstenar, inom synnerhet skivkritan, utgör skal från foraminiferer tillsammans tillsammans med coccoliter enstaka massiv sektion från bergsmassan. Bland kavitetsdjuren noteras svampar, vilka lämnat kiselsyrematerialet mot flintan, samt koraller, såsom bildar revkalk. Tagghudingarna plats beneath kritaperioden särskilt talrika samt äger bidragit många mot uppbyggande från kalkstenarna.
dem irreguljära sjöborrarna nådde beneath kritaperioden ett rik tillväxt.
Under krita fortsätter kontinentaldriften att sära på Nordamerika och Sydamerika/AfrikaMossdjur plats beneath yngre krita talrika. från armfotingarna noteras särskilt vissa arter vilket Terebratula samt Crania, särskilt beneath yngre krita. Blötdjuren ägde även ett rik tillväxt, dock flera från dem förekommande grupperna dog ut beneath kritaperioden. från skalade djur noteras särskilt ostronen tillsammans med undersläktena Gryphæa, Exogyra samt Alectryonia, samt Inoceramus samt Pecten, vidare rudisterna.[5]
Ammoniterna, såsom dog ut beneath krita, ägde ett massiv variation inom skalets kurs tillsammans med oregelbundenheter ifrån deras ursprungligen plana spiral.
Där finns även iguanodonBelemniterna spelade enstaka massiv roll samt utgjorde ledfossil inom många delar från kritaperioden. Endast en fåtal från arterna överlevde in inom tertiär.[6]
Bland ryggradsdjuren framträdde ett rad nya former särskilt beneath kritaperiodens slut. Bland fiskarna avtog hajar samt ganoider, samt deras område intogs från benfiskar.[6] Ålderdomliga former såsom Hybodontiformes levde kvar, dock gruppen dominerades från moderna hajar, rockor samt havsmusfiskar.
Benfiskarna dominerades mot ett start från äldre fisktyper besläktade tillsammans bengäddor samt bågfenor, från vilka flera dog ut beneath perioden. Kvastfeniga fiskar samt lungfiskar plats fåtaliga. Bland Groddjuren förekom flera moderna familjer såsom stjärtmuskelgrodor, pipagrodor samt olmar.[2] Kräljduren plats starkt representerade såväl inom havet tillsammans med Fisködlor, Plesiosaurier samt Mosasaurier, likt vid land.[6]
Sköldpaddor, ödlor, ormar samt krokodiler blev allt viktigare.[2] Juraperiodens jättelika sauropoder ersattes delvis från fågelhöftade dinosaurier liksom Triceratops, Pachycephalosaurus samt Nodosaurus.
Tyrannosaurus hörde dock mot periodens jättar. ifrån äldre krita härrör dinosaurierna Sinornis samt Iberomesorinis.[2]
Under kritaperioden uppkom även dem inledande relativt moderna fåglarna, utvecklade ur Archeopteryx, såsom levde beneath yngre jura. Senare dem havslevande Hesperornis samt Ichthyornis samt dem landlevande Gobipteryx samt Enantiornis.[2]
Flygödlorna fortlevde beneath kritaperiodern, bland dem Pteranodon.
Den geologiska tidsskalan sträcker sig från jordens bildande för drygt 4,5 miljarder år sedan fram till nutidBland däggdjuren framträdde främst multituberkulater samt triconodonter, samt arter inom dem ännu kvarlevande grupperna näbbdjur, pungdjur samt placentadäggdjur.[2]
I den skånska lagerföljden ifrån kritaperoder används främst belemniternaActinocamax samt Belemnitella likt ledfossil. inom Skånes fossilförande krittidsavlagringar noteras vidare bland annat sjöborrar, armfotingar, mossdjur, kräftdjur samt rörlevande maskar.[2]
De skånska fynden från ryggradsdjur domineras från hajtänder, dock detta finns även lämingar från fiskar, sköldpaddor, svanödlor, fisködlor, krokodiler samt fåglar.[2]
Man besitter även funnit spår efter enstaka bepansrad dinosaurie, kallad SaichaniaAnkylosarie.
Kritaperiodens flora
[redigera | redigera wikitext]Floran kom beneath kritaperioden för att ändras radikalt tillsammans med gömfröväxternas uppkomst samt snabba tillväxt, tillsammans med start beneath äldre krita. Redan beneath yngre krita fanns flera från dem idag levande grupperna representerade. Medan ormbunksväxterna klarade den nya konkurrensen god gick fräkenväxterna åter.
Bland dem nakenfröiga växterna kom barrträden för att klara omställningen väl, medan ginkgoväxter samt kottepalmer gick starkt åter medan bennettiter dog ut.[2]
Vid sjö inom Skåne besitter välbevarade växtfossil ifrån yngre krita påträffats inom lerlager.
Krita var en geologisk period som varade 145–66 miljoner år sedan, under den senare delen av eran mesozoikumBland fynden noteras blommor från släktingar mot för tillfället levande stenbräckeväxter såsom Silvianthemum samt Scandianthus; pors- samt valnötsväxter vilket Manningia, Caryanthus samt Antiguocarya; fjällgröneväxter liksom Actinocalyx; plantanväxter såsom Plantanocarpus samt Plantanthus samt trollhasselväxter likt Archamamelis. Bland barrträden äger främst påträffats sumpcypressväxter liksom Elatidopsis, Paracryptomeria samt Quasisequoia.[2]
Blomväxternas uppkomst ledde mot nya anpassningar hos insekterna, mot modell övning nära pollinering kopplad tillsammans utnyttjande från nektar.[2]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet beneath krita fanns många varmt, polerna fanns isfria samt havsnivån plats många högre än idag.
Avlagringar visar för att yttemperaturen inom dem tropiska haven kunna äga varit 9–12 °C samt djuphavstemperaturen 15–20 °C varmare än inom dag.[7][8]Tethyshavet förenade dem tropiska oceanerna inom öst samt väst samt bidrog mot för att jämna ut klimatet vid jorden. Fossil ifrån växter anpassade på grund av en varmt klimat äger återfunnits således långt norr ut likt Alaska samt Grönland, samt fossil från dinosaurier besitter funnits inom 15° ifrån Sydpolen beneath krita.[9]
Jordens medeltemperatur plats möjligen ej särskilt många högre än beneath trias samt jura, dock temperaturskillnaderna mellan ekvator samt poler plats mindre, vilket bör äga lett mot svagare globala vindar, mindre uppvällning samt mer stillastående ocean än idag.
dem stora avlagringarna från lerskiffer ifrån perioden existerar en påverkan från detta.[10]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Internet
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^Cohen, K.
M.; Finney, S. C.; Gibbard, P. L.; Fan, J.-X. (1 januari 2020). ”International Chronostratigraphic Chart”. International kommission on Stratigraphy. http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2020-01.pdf. Läst 23 månad 2020.
- ^ [abcdefghijk] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok.
Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 89
- ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Det var caytoniales, pentoxylales och czekanowskiales (leptostobulales), men dessa grupper dog ut under jura eller början av krita
Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 96
- ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 94-95
- ^ [abc] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16.
Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 95
- ^"Warmer than a Hot Tub: Atlantic Ocean Temperatures Much Higher in the Past"PhysOrg.com. Läst 2007-04-10.
- ^Engelska Wikipedia anger nästa källa: Skinner, Brian J., samt Stephen C. Porter. The Dynamic Earth: An Introduction to Physical Geology. 3 utgåvan, New York: John Wiley & Sons, Inc., 1995.
ISBN 0-471-59549-7.
Tiden delas in i eoner, vilka i sin tur delas in i eror och perioderp. 557
- ^Engelska Wikipedia anger nästa källa: Stanley, Steven M. Earth struktur History. New York: W.H. Freeman and Company, 1999. ISBN 0-7167-2882-6, pp. 480-2
- ^Engelska Wikipedia anger nästa källa: Stanley, Steven M. Earth struktur History. New York: W.H. Freeman and Company, 1999. ISBN 0-7167-2882-6, pp. 481-2