Hur många bor i skänninge 2024

För andra betydelser, titta Skänninge (olika betydelser).

Skänninge (uttal (fil)), äldre stavningar Scheninge^[5] samt Skeninge, existerar enstaka bebott område belägen norr ifall Mjölby inom Mjölby samhälle inom landskap län.

Den existerar ett från Sveriges äldsta städer^[6] samt äger drygt 3 000 invånare. varenda tid inom augusti arrangeras marknaden Skänninge marken, ett tradition vilket existerar ovan tusen kalenderår äldre.

Hur många som finns i olika åldrar beror också på hur många som avlider eller flyttar till och från Sverige

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Medeltidsstaden

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden fullfölja sig ännu synbar inom dagens Skänninge på grund av gatunätet samt därmed dess ytliga storlek existerar nästan densamma.

Vårfrukyrkan helgad åt Maria reser sig vid identisk område liksom var den byggdes från tyskarna samt stod färdig 1306. beneath förra seklet återbördades medeltida mark då en kvinnligt dominikankonvent samt en hospital blottlades, samt ett äldre stadskyrka restaurerades. beneath dem senare år besitter man även infört enstaka medeltidsmarknad samt rest enstaka kopia från den Rolandstaty, liksom ett gång stod avskräckande framför stadshuset samt mitt vid stadens torg.

Den heter Ture utdragen samt existerar enstaka tecken till stadens suveränitet likt restes inom samband tillsammans med ett Götalandsutställning tid 1989.

Statyn såsom idag pryder torget beneath sommarhalvåret skapades fritt ur fantasin tillsammans med hjälp från en trätryck ifrån Olaus Magnus 1550-talsverk Historia angående dem nordiska folken.

De tyska borgarna eftersträvade ett fullständig stadsfrihet samt på grund av för att tillgodose sina intressen gick dem inom förbund tillsammans med andra städer liksom inom fallet Hansan.

Skänninge ligger i Mjölby

inom landet fick dock Hansan kompromissa tillsammans statsmakten på grund av för att erhålla access inom riket. Sveriges städer anlades inom regel vid Kronans mark vilket gav en effekt vid stadens styrelseskick. inom ett sektion städer såsom inom Skänninge tillsatte kungen fogdar vilket dikterade hans vilja på grund av stadsmenigheten. Birger jarl fordrade nära mitten från 1200-talet för att tyskarna skulle behandlas vilket vilka svenskar likt helst samt för att dem ej skulle bli särbehandlade likt privilegierade invånare.

en krav vilket föga efterföljdes.

Hans ättling Magnus Eriksson utfärdade enstaka stadslag hundra tid senare liksom innebar för att dem tyska borgarna ej fick inneha mer än hälften från rådets platser inom stadens högsta, beslutande instans. Magnus Eriksson plats även den såsom satte stopp på grund av städernas enskilda rättigheter samt införde enstaka gemensam stadslag på grund av rikets samtliga städer.

Innan dess ägde deras lagar ofta skilt sig åt. Samtidigt konsoliderade kungamakten sitt effekt inom riket genom lands- samt stadslagarna. Visby plats ett från dem ett fåtal nordiska städer liksom förde enstaka självständig stadspolitik. inom Skänninge fick borgarna justera sig mot för att bli statsvänliga, dock införde ändå detta tyska stadsskicket.

Detta skedde även inom andra svenska städer ifrån Viborg mot Lödöse samt än inom dygn besitter oss tyska lånord såsom köping, stadshus, borgmästare samt gille inom detta svenska språkbruket.

I Bjälboättens skugga samt tyskarnas roll

[redigera | redigera wikitext]

Skänninge blomstrade beneath medeltiden dock någon större självständighet gentemot statsmakten lyckades man ej genomföra.

beneath den äldre epoken då Bjälboätten styrde riket, nedsänkt deras stamgodsBjälbo några kilometer utanför Skänninge. Kungafamiljen försökte ett fåtal enstaka kraftfull övervakning ovan staden samt beneath den denna plats perioden hölls flera viktiga riksmöten inom Skänninge, bland annat Skänninge träff 1248. Samtidigt dominerade dem inflytelserika tyskarna såsom utgjorde runt hälften från stadens befolkning.

Sista december 2023 var befolkningen 28 576 personer, vilket är en ökning med 105 invånare under året

Sin särställning försökte dem visa genom för att utflykt maktsymbolen Ture utdragen, dock en enat styrelseskick splittras ändå från osämja mellan tyskar samt svenskar. dem olika nationaliteterna kunde ej dra jämnt samt tvingades för att äga särskilda kyrkor. Svenskarna ägde en skällsord till tyskarna, garpar, samt tyskarnas kyrka kallades till Garpekyrkan.

Lokalhistorikern Mats Gilstring ifrån Hov inom Vadstena äger inom ett samtal tid 1994 inom skriften Frihetens väktare. ett historia angående Skänninge sagt nästa ifall tyskarnas roll: "Skänninge förändras tillsammans med tyskarnas tillträde mot staden, ifrån för att inom start varit enstaka handelsgata får den enstaka tysk stadsplan tillsammans stadshus samt kyrka nära en torg.

Skänninge såsom tidigare fanns Digragatan blir enstaka hel ort. detta ser oss inom ljus från den gamla stadsplanen."

Skänninges medeltida stadshus nedsänkt var dagens stadshotell för tillfället ligger. Arkeologerna fann var tid 1953 murrester från kullersten samt tegel, liksom troligen utgör kvarlevor från stadshuset liksom nedsänkt vid torgets västra blad fram mot tid 1685.

Rådhusets utseende existerar obekant, dock möjligen detta påminde ifall Vadstenas såsom liknar en försvarstorn. kalenderår 1421 omtalas Skänninge stadshus till inledande gången. Torget plats stadens centrum samt var fanns lärcentrum, stadshus samt kyrka samt flera handelshus vilket tillhörde dem rikaste köpmännen.

Den ryske fursten Peter Kropotkin berättar angående torgens innebörd inom sin läsning Inbördes hjälp: "Under medeltiden åtnjöt torget allmänt skydd. ingen konflikt fick beröra den område dit människor kom till för att köpslå samt skyddet gällde inom enstaka viss omkrets därifrån; samt ifall detta uppstod gräl inom den brokiga skara från köpare samt handelsman, måste detta avgöras från dem vilket beskydde torget - från samhällets domstol alternativt från biskopens, feodalherrens alternativt kungens domare.

enstaka främling likt kom till för att handla fanns ett gäst, samt denne gick även beneath detta namn. T o m herremannen, likt utan betänkligheter plundrade ett köpman vid landsvägen, respekterade das Weichbild, detta önskar yttra den påle (eller Rolandstaty) såsom stod vid torget samt vilket dryckesställe antingen konungens vapen alternativt ett skydd för handen alternativt orthelgonets foto alternativt endast en kors, beroende angående torget stod beneath konungens, herremannens, ortens kyrka alternativt folkförsamlingens skydd.

detta existerar enkel för att förstå hur stadens domsrätt ovan sig egen kunnat utvecklas ur den speciella rättskipning liksom gällde på grund av torgplatserna, då väl staden ett gång fått denna senare, frivilligt alternativt ej. samt en sådant ursprung mot städernas självständighet, vilket inom flera fall förmå spåras, satte givetvis sin prägel vid deras senare utveckling."

Under Birger jarls mandatperiod samlades handelsmän samt yrkesman nära den gamla mötesplatsen intill detta vadställe var staden växte fram samt Gilstring berättar: "Birger jarl ägde livliga kontakter tillsammans tyskarna.

Tyska handelsmän likt ägde gott gehör hos konungen fick möjligheter för att slå sig ned nära Skenaån. Oftast gav sig enstaka en person som köper och säljer varor inom väg på grund av för att testa lyckan samt gick detta utmärkt sände han efter människor ifrån sin hemtrakt. sådana denne kunde lita vid då handelsverksamheten skulle utvidgas. detta är kapabel jämföras tillsammans med hur dem inledande människorna kom ifrån Europa mot USA.

Invandrare tillsammans yrkeskunskaper åkte ursprunglig ovan. ett frisjäl lämnade sitt hemland samt tillsammans med enstaka massiv kraft etablerade han sig inom landet. Samtidigt blev han ett språngbräda på grund av andra släktingar såsom ville ta sig över."

Magnus Erikssons stadslag ifrån 1350-talet begränsade städernas fria tillväxt.

beneath 1400-talet då dem vid nytt försökte frigöra sig ägde Skänninge hamnat inom bakvattnet. Grannstaden Vadstena ägde då utkonkurrerat Skänninge vilket dessutom råkade ut till numeriskt värde förödande bränder, kalenderår 1447 samt 1466. Detta påskyndade nedgången till detta liksom enstaka gång varit "Götalands huvudstad". Istället besitter därför Vadstena fått illuminera den självständighet vilket senmedeltidens städer utvecklade vid 1400-talet.

Vadstena strax väster angående Skänninge nära stort insjövatten Vättern, besitter sitt ursprung inom enstaka kungsgård liksom skänktes mot Birgittinorden. var lät dem grunda sitt moderkloster samt runt denna borglika anläggning växte staden fram beneath 1300-talets andra hälft. Västra delen från östgötaslätten existerar bördig, dock beneath senmedeltiden efter den stora befolkningsminskningen inom samband tillsammans digerdöden, blev avkastningen ifrån bygdens jordbruk ej tillräcklig på grund av för att hålla liv inom dessa numeriskt värde närbelägna städer.

Vadstena vann tvillingstädernas kamp samt till för att framhäva sin egenart samt hålla inkräktare borta, lät man vid 1400-talet bygga enstaka stadsmur. Skänninge antas även äga haft någon form eller gestalt från stadsmur. Den inom Skänninge födde Olaus Magnus berättar inom sitt historiska verk för att "en ström nära namn Skena, likt enstaka viss period vid året häftigt rusar öfver sina bräddar samt då når fram ända mot stadens murar".

När Vadstena fick sina murar ägde Skänninge redan tappat bort eller missat sin roll såsom regionens huvudort, dock staden fanns ändå betydande för att skydda mot inkräktare samt på grund av för att ingen skulle behärska smita ifrån för att erlägga tull, enstaka betalning vilket krävdes till för att utomstående skulle erhålla anlända innanför murarna.

Spår från Skänninges stadsmur påträffades 2004 inom samband tillsammans med stora arkeologiska utgrävningar. Någon åldersbestämning besitter dock ej blivit genomförd, dock sannolikt existerar den äldre än Vadstenas. Riksantikvarieämbetets arkeologer antog hösten 2004 för att läka Skänninge beneath medeltiden varit omgärdad från enstaka 4,5 meter bred samt 1,5 meter djup vallgrav, kanske likt inom Vadstena sammansatt tillsammans ett rest palissad alternativt en plank.

nära utgrävningarna hittades även fragment från en par Eskilstunakistor inom den för tillfället försvunna S:t Martins kyrka.

Klosterstaden

[redigera | redigera wikitext]

Skänninge skulle säkert äga klarat sig förbättrad angående ej reformationen ägde utplånat dess religiösa centrum. Stadens numeriskt värde religiös byggnad ägde nämligen konserverat Skänninge likt kyrkostad, vilket även skedde vid andra platser.

Kyrkostäder besitter ändå ibland klarat sig, trots för att dem ekonomiska förutsättningarna ej längre funnits kvar. Skänninges båda dominikankonvent betydde oerhört många på grund av staden samt flera stora tilldragelser skedde beneath medeltiden inom deras regi samt dem katolska klostren ägde liksom den tyska borgarklassen ett avsevärd innebörd på grund av stadens tillväxt.

Dominikanerna kom mot Skänninge beneath 1200-talets inledande hälft då landets andra konvent efter Visby öppnades. tid 1237 grundades Sankt Olofs brödrakonvent.

Du hittar den senaste statistiken för Mjölby kommun på SCB:s bplats

detta existerar möjligt för att detta byggdes vid lämningarna från en ofullbordat cistercienserkloster ifrån 1150-talet. Man vet ej, på grund av ett ladugård står ovanpå lämningarna samt inga större arkeologiska undersökningar äger kunnats göras förrän kanske för tillfället då en dubbelspår bör byggas längs järnvägssträckningen Mjölby-Motala.

S:t Olofs konvent fanns en till dominikanerna ovanligt namn. Namnet ägde en samband tillsammans för att årets största handelsplats - Skänninge marken hölls nära Olofsmässan inom slutet från juli. Jungfru Maria plats annars dominikanernas skyddshelgon samt nära sidan ifall stod martyren Petrus samt Maria Magdalena liksom deras beskyddare. beneath 1270-talet grundades S:ta Ingrids religiös byggnad samt kyrka från Ingrid Elofsdotter, enstaka kvinna från högadlig norsk släkt såsom blev dess abbedissa.

kanske namngavs S:t Olofs religiös byggnad beneath hennes påverkan. enstaka Allhelgonakyrka byggdes jämte Sankt Martins kyrka, såsom troligen tidigare varit sockenkyrka. Man byggde in den gamla kyrkan inom konventskomplexet.

Skänninge ägde vid kreditkort tidsperiod fått sina numeriskt värde dominikankonvent samt blev ett från provinsen Dacias viktigaste kyrkoorter (Dacia omfattade bota Norden).

inom staden anlades förutom dem numeriskt värde klostren, enstaka tysk kyrka samt den svenska Allhelgonakyrkan, samt en antal mindre kapell, vilket säkert imponerade vid stadens personer som besöker likt kom på grund av för att vandra vid marknader, politiska samt kyrkliga möten, ett fåtal vård alternativt bara roa sig inom detta pulserande stadslivet.

mot skillnad mot vissa andra klosterordnar slog dominikanerna sig ner inom städerna, eftersom dem helst ville artikel var besluten fattades, transaktionerna genomfördes samt mängder från människor strålade samman.

Petrus dem Dacia vistades cirka sju kalenderår inom stadens brödrakonvent samt man är kapabel spåra honom inom en från initiativen mot grundandet från S:ta Ingrids systrakonvent, Skänninge nunnekloster. Tillsammans tillsammans med ett assemblage rika samt fromma kvinnor lät denne inom Skänninge öppna en från landets numeriskt värde kvinnliga dominikankonvent.

detta andra fanns Kalmar nunnekloster. detta manliga konventet kom tillsammans tiden inom skymundan på grund av detta kvinnliga från flera orsaker. ett från dessa plats den vid medeltiden förödande elden. tid 1288, 1291, 1447 samt 1466 härjades S:t Olofs religiös byggnad från dem röda flammorna. detta försvagade dess finans samt ej blev detta förbättrad från för att stormannaätternas familjer hellre valde S:ta Ingrids konvent på grund av sina sista viloplatser, vilket därmed fick stora gåvor.

Sankta Ingrid vallfärdade flera gånger beneath sitt liv mot Rom. denna avhöll sig ifrån kulinariska rätter samt befann sig ofta inom extas. denna vigde sitt liv åt Gud samt detta konvent denna egen grundade inom Skänninge. Efter hennes död började människor vallfärda mot staden samt denna blev närpå helgonförklarad, vilket medförde ett god lön samt detta blev ännu förbättrad då systerkonventet inom Kalmar kalenderår 1504 flyttades mot Skänninge efter oräkneliga krigsslag inom östra Småland.

S:ta Ingrids religiös byggnad fick för tillfället disponera ovan kalmarkonventets jordegendomar samt dess övriga tillgångar samt privilegier. Dessutom ägde Bjälbos siste ägare, monark Magnus Eriksson, skänkt sitt frakt inom Skänninge mot S:ta Ingrids religiös byggnad tid 1335.

S:ta Ingrid kanoniserades inte någonsin, denna fick inte någonsin bli en helgon, dock påven medgav för att denna fick translationeras.

detta innebar enstaka skrinläggning från hennes kvarlevor vilket ägde utrymme tid 1507.

I området kring Skänninge bor många i flerbostadshus och radhus som för det mesta är byggda på 1960- och 1980-talet

Stora festligheter hölls samt detta fanns ett från dominikanernas sista glädjande tillfällen innan Gustav Vasas reformation krossade varenda klosterordnar.

Skänninge efter reformationen

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns enstaka sargad ort liksom framträdde efter reformationen. inom 300 tid förde staden ett tynande tillvaro, endast nära dem regelbundet återkommande marknaderna levde den upp.

Skänninge blev skådeplats på grund av uppvisningen från Sveriges inledande stort landdjur tid 1806, varvid befolkningen således ondgjorde sig ovan biljettpriserna, för att dem igångsatte Elefantupploppet inom Skänninge; inledningsvis beneath andra marknadsdagen kunde lugnet återställas tillsammans hjälp från rekvirerad armé. Elefanten dog 1807 inom Köpenhamn.

Staden började leva upp igen tillsammans med järnvägens tillkomst 1873 samt ägde nära övergången mellan två år 1969–1970 4 521 invånare; då ägde Allhelgona, Bjälbo samt Järstad införlivats 1952. Sedan den 1 januari 1971 ingår Skänninge inom Mjölby samhälle, samt Skänninges kulturhistoriska innebörd existerar åter vid uppgång. Numera besitter man även ett medeltidsmarken inom september, nära sidan från den gammal inom augusti.

År 1929 firade man 400-årsjubileet från dem stadsprivilegier vilket Gustav Vasa utfärdade, dem äldsta bevarade.^[7] landskap läns hushållsningssällskap förlade årets länslantbruksmöte mot staden. enstaka konst-, hantverks- samt industriutställning invigdes från kronprins Gustaf oss Adolf den 20 juni.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Skänninge ort ombildades nära kommunreformen 1862 mot enstaka stadskommun.

Stadskommunen utökades 1952 samt uppgick 1971 inom Mjölby kommun.^[8]

I kyrkligt hänseende hör staden mot Skänninge samling, före omkring 1300 mot Sankt Martins församling.^[9]

Orten ingick mot 1939 inom domkretsen på grund av Skänninge rådhusrätt samt därefter mot 1971 inom Folkungabygdens tingslag. ifrån 1971 mot 2002 ingick staden inom Mjölby domsaga samt ingår sedan 2002 inom Linköpings domsaga.^[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Skänninge 1950–2020[11][12]
År	Folkmängd	Areal (ha)
1950			2 353
1960			2 678
1965			3 269
1970			3 559
1975			3 627
1980			3 779
1990			3 745	269
1995			3 535	270
2000			3 191	273
2005			3 242	274
2010			3 140	276
2015			3 358	303
2020			3 390	313

Stadsbild

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkande byggnader inom Skänninge existerar främst Vårfrukyrkan, Stadshotellet, stadshuset ifrån 1700-talet, samt miljön kring torget samt ner inom "Gamla Skänninge".

Stadskärnan existerar välbevarad, tillsammans den mesta från handeln samlad kring torget. Torget existerar vanligtvis parkeringsområde, dock mot Skänninge Marken varenda tid existerar den navet på grund av marknadsaktiviteterna.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 50 mellan Mjölby samt Motala passerar Skänninge.

Östgötatrafiken trafikerar staden tillsammans med fordon för kollektivtrafik ifrån bland annat Vadstena, samt pendeltåg mot Motala samt Mjölby. Mellan 1973 samt 2013 pausade inga järnväg inom Skänninge, dock inom samt tillsammans med för att dubbelspår byggts mellan Mjölby samt Motala (del från sträckan Hallsberg–Mjölby) etablerade Mjölby samhälle ett återöppnad persontågshållplats inom staden samt var görs uppehåll tillsammans med Östgötapendeln sedan den 8 april 2013.^[13][14] Sedan månad 2014 stannar även järnvägsfordon inom Bergslagen (på linje Örebro–Mjölby) inom Skänninge.^[15]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Bankväsende

[redigera | redigera wikitext]

Skeninge samt kringliggande socknars sparbank grundades 1863 samt fanns ett fristående sparbank fram mot 1960 då den uppgick inom Linköping-Skänninge sparbank, senare ett sektion från Swedbank.

Skeninge folkbank grundades tid 1876^[16][17] samt avvecklades vid 1880-talet. Vadstena enskilda finansinstitut öppnade en kontor inom Skänninge den 1 juli 1868.^[18] nära denna banks upphörande övertogs byrå inom Skänninge från landskap enskilda bank.^[19] beneath ett period ägde även Svenska lantmännens finansinstitut en kontor inom Skänninge.^[20] Denna finansinstitut uppgick inom Jordbrukarbanken såsom kalenderår 1928 från regeringen ålades för att dra in byrå inom Skänninge.^[21]

Östgöta Enskilda Bank/Danske finansinstitut lade ner byrå inom Skännine inom juni 2003.^[22] kalenderår 2011 lade även Swedbank ner sitt kontor.^[23]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Väderkvarnsbacken inom Skänninge.

  (Själva väderkvarnen finns dock ej längre vid bas från enstaka eldsvåda.) på denna plats finns även enstaka konstgjord badsjö vid sommarhalvåret.

• Fängelset inom Skänninge.

Kända personer ifrån Skänninge

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Almgren, O.

  1932, Ture utdragen inom Skänninge, dem tyska Rolandsstoderna samt andra jättebilder. inom Arkeologiska studier tillägnade HKH kronprins Gustaf Adolf, utgivna från Svenska fornminnesföreningen (1932).

• Engdahl, J. 1753, Få mening samt Korta Minnesmärken angående Then Urgamla Giöternas ort Schenninge Handskrift inom Universitetsbiblioteket, Uppsala.
• Hadorph, J.

  1678, Hadorphs Skänningebeskrivning. Ingår inom Rannsakningar efter antikviteter. grupp II. Häfte 1. publicerad från Kungl. Vitterhets Historie samt antikvitetsakademien.

  För åren 2024–2070 används SCB:s befolkningsframskrivningar

  (1969).

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Hasselmo, Margareta (1983). Skänninge. redovisning / myndighet för kulturarv samt Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 40. Stockholm: myndighet för kulturarv samt Statens historiska mus. Libris7618987.

  ISBN 91-7192-541-4 

• - 1987. Skänninge. 7000 kalenderår vid 20 kalenderår Arkeologiska undersökningar inom Mellansverige. myndighet för kulturarv. Stockholm.
• Källkvist, Nils (1993). ”Den kyska staden Skänninge.”. Populär historia (Lund : Populär bakgrund, 1991-) 1993:5,: sid. 38–43 : ill..

  ISSN 1102-0822. ISSN1102-0822 ISSN 1102-0822.  Libris2363747

• Lindahl, A. 1970, (red). Skänninge stads historia.
• Lorin, O. 2010, Mitt svunna Skänninge. tredjeplats omarbetade samt utökade upplagan
• Media Familjelexikon, Bonniers, utg 1980
• Olaus Magnus, 1555, saga ifall dem nordiska folken
• Rörby, G.

  1975, ett volym ifall Skänninge.

• Schück, A. 1929, (red). Skänninge stads historia.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]