Hur många kg ben på en kvia

Skelettets uppbyggnad

Skelettet består från ben, samt benet inom sin tur består från benvävnad samt vissa mjukdelar. Benvävnaden består från olika celler samt ett bensubstans, samt existerar enstaka levande vävnad liksom beneath kurera existensen byggs upp samt bryts ner beroende vid detta aktuella behovet.

Benvävnad samt bensubstans

Det finns numeriskt värde typer från benvävnad, kompakt samt spongiös benvävnad.

• Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns vid ytan från benet samt existerar packad väldigt tätt.

  Denna utgör 20% från skelettets vikt.

• Den spongiösa benvävnaden (även kallat svampartad benvävnad) finns innerst inom benen samt utgör 80% från skelettets vikt. Denna existerar porös samt kunna liknas nära ett tvättsvamp inom strukturen.
  Människans skelett är uppbyggt av 206 ben

  detta existerar inom den spongiösa benvävnaden såsom benmärgen ligger.

Benvävnadens celler finns inom tre typer:

1. Osteoblaster - producerar bensubstansen
2. Osteocyter - bildas från osteoblaster samt underhåller bensubstansen
3. Osteoklaster - bryter ned bensubstansen

Osteocyterna ligger inneslutna inom bensubstansen, medan osteoblaster samt osteoklaster ligger vid benets yta.

dock vad består bensubstansen av?

Bensubstansen innehåller främst kalciumfosfat samt kollagenfibrer. Dessa äger olika funktioner. Kalciumfosfat utgör enstaka massiv sektion från benvävnadens torrvikt, kurera 70%. Kalcium utför vävnaden många hård samt tryckfast.

Benmärgen fyller ut håligheten i benets inre, och har en total massa på ungefär 2 kg hos en vuxen

Kollagenet å sin blad ger benvävnaden dess böj- samt draghållfasthet.

Den benvävnad likt finns vid ytan existerar packad väldigt tätt, denna kallas på grund av kompakt benvävnad. Inne inom benen besitter benvävnaden enstaka ytterligare struktur samt påminns från enstaka mögelväxt tillsammans flera hålrum, denna kallas till spongiös benvävnad.

Skelettets vikt består mot 20% från kompakt benvävnad, samt 80% från spongiös benvävnad.

flera ben äger dessutom stora hålrum, vilka kallas märghålor. vid benets yta finns bindväv vilket bildas enstaka benhinna, periost.

Skelettets mjukdelar

Till skelettet hör även en antal mjukdelar mot, var nästa brukar räknas in:

Benhinnan (periostet) existerar en rikt vaskulariserat lager vilket täcker läka benet förutom inom ledändarna.

En vuxen människa har drygt 206 ben

Periostet existerar bundet mot benet genom kollagena fibrer såsom sträcker sig in inom benet. Periostets bindning mot skelettet existerar lösare hos ungar än vuxna, samt existerar fastare nära senornas samt ligamentens fästen.

Ledbrosk täcker benets ändar liksom ligger mot ledhålorna. Ledbrosket består från hyalint brosk tillsammans många små friktion samt massiv förmåga för att motstå tryck.

Benmärgen fyller år ut håligheten inom benets inre, samt besitter enstaka total massa vid ungefär 2 kg hos ett myndig.

Ungefär 1 kg från benmärgen existerar energisk inom bildandet från blod, samt benämns den röda benmärgen. Resten från benmärgen, den gula benmärgen, existerar inaktiv. Hos enstaka myndig individ finns detta skarlakansröd benmärg inom dem proximala extremitetsändarna samt inom huvudets samt bålens ben.

Skelettets funktion

Skelettet äger flera väldigt viktiga funktioner samt uppgifter.

Skelettets indelning

Det finns flera olika typer från skelettben: rörben, korta ben, platta ben samt oregelbundna ben.

Beroende vid vilken typ från dem olika funktion.

Långa ben (rörben)

Långa ben (rörben) utgörs från numeriskt värde ändar samt en skaft.

Kraniet ledar till ryggraden i atlantooccipitalleden

Rörbenets ändar kallas till epifys samt skaftet kallas till benänd. Området mellan epifysen samt diafysen agerar längdtillväxtzon, samt benämns liksom metafys tills längdtillväxten avslutas. dem långa benens skaft utgörs från en tjockt lager kompakt benvävnad, samt epifyserna utgörs från större delen spongiös benvävnad, tillsammans en tunt skal från kompakt benvävnad.

Rörbenen äger flera olika utskott samt ojämnheter vilket stora muskler samt ligament fäster vid (t.ex. trochanter major vid ben i låret samt tuberositas tibiae vid skenbenet).

Rörben finns inom extremiteterna: överarm, underarm (radius samt ulna), mellanhanden,fingrarna, låret, underbenet (tibia samt fibula), mellanfoten samt tårna.

Tungbenet i halsen är det enda ben i kroppen (förutom enstaka sesamben) som inte ledar till något annat ben

Rörben äger enstaka betydande funktion såsom hävstänger till muskulaturen.

Korta ben

Korta ben besitter identisk uppbyggnad likt dem långa benens epifyser, detta önskar yttra från spongiös benvävnad tillsammans en tunt lager kompakt benvävnad. modell vid korta ben existerar benen inom handloven samt fotroten.

Många korta ben ligger tät intill varandra samt bildar enstaka kompakt samt stadig avdelning var detta endast sker små rörelser.

Dessa rörelser fungerar mot modell fjädrande samt stötdämpande nära gång.

Platta ben

Platta ben utgörs från numeriskt värde lager kompakt benvävnad liksom antingen existerar sammansmälta mot ett tunn skiva alternativt åtskilda från spongiös benvävnad. Dessa ben agerar såsom stabila ursprungsområden på grund av muskler samt besitter även ett skyddande funktion.

Andra ben är mycket små, som hörselbenen

modell vid skiva ben existerar skulderbladetoch bröstbenet.

Oregelbundna ben

Oregelbundna ben existerar mot utseendet oregelbundna samt besitter olika former anpassade efter dess funktion. modell vid oregelbundna ben existerar benen inom ansiktet samt ryggradens kotor.

Sesamben

Sesamben existerar ett typ från ben såsom existerar små, runda alternativt ovala vilket ligger inneslutna inom senor.

modell vid sesamben existerar patella.