Vad är inte skyddat av copyright
Upphovsrätt
Upphovsrätt alternativt auktorrätt (engelska: copyright, "kopieringsrätt") bygger vid idén för att den individ likt äger skapat en verk från enstaka viss verksamhöjd även bör äga ensamrätt för att besluta hur detta verk får användas. Upphovsrätten är kapabel skyddas genom bestämmelser angående straff till den liksom utan upphovsmannens medgivande nyttjar verket.
Lagstiftning alternativt praxis förmå även medge skadestånd mot upphovsmannen samt förbud till ytterligare för att nyttja verket.
När någon skapar ett verk, som en låt eller en roman, får det automatiskt skydd enligt upphovsrätten om uttrycket är tillräckligt originelltEnsamrätten innebär för att upphovsmannen äger ett finansiell korrekt samt kunna äga ett ideell riktig. Den ekonomiska rätten innebär riktig för att trycka alternativt framföra verket till allmänheten samt för att åtnjuta finansiell kompensation därav. Den ideella rätten innebär för att den vilket skapat en verk äger korrekt för att bli omnämnd vilket upphovsman samt en skydd för att ej verket används vid en sätt liksom kränker upphovsmannens goda namn.
Ensamrätten innebär även för att personen besitter ett finansiell riktig samt förmå ett fåtal skadestånd angående någon bryter mot lagen.
För för att en alster bör anses artikel en verk måste detta äga uppnått verksamhöjd. detta innebär för att verket bör visa upp originalitet alternativt individuell särprägel likt en utfall från upphovsmannens personliga skapande.
detta existerar tillsammans andra mening upphovsmannens säregna sätt för att uttrycka något såsom skyddas, ej dem idéer alternativt uppgifter likt verket kunna innehålla. Upphovsrätten gäller endast detta såsom skapas från människor.
avarelse, mot modell beskrivande schimpanser, äger således ingen upphovsrätt.
Upphovsmannens ensamrätt existerar försedd tillsammans flera undantag, exempelvis riktig till andra för att citera delar från en verk (så kallad citaträtt).
Upphovsrättens grunder
[redigera | redigera wikitext]Den internationella upphovsrätten besitter vuxit fram ur numeriskt värde helt olika rättstraditioner.
- Den europeiska/franska, vilket äger sitt ursprung inom romersk korrekt, baserad vid skrivna lagar.
- Den anglosaxiska, likt bygger vid prejudikat istället till skriven lag.
Europeisk upphovsrätt existerar alltså en utfall från lagstiftare såsom försökt producera lagar vilket existerar rätt och jämlikhet ur flera olika aspekter, medan den anglosaxiska upphovsrätten existerar en effekt från enstaka utdragen rad civilmål, liksom oftast handlar angående ekonomiska krav.
Skillnaden noteras inom detta faktum för att europeiska upphovsrättslagar innefattar ära samt heder såväl liksom finansiell korrekt medan dem anglosaxiska rättssystemen således gott vilket uteslutande handlar angående finans.
att upphovsmannen dött för mer än 70 år sedanBernkonventionen
[redigera | redigera wikitext]Mot bakgrund från ohöljd piratutgivning från utländska skrivna verk, främst inom USA såsom plats 1800-talets stora piratland, tog den franske författaren Victor Hugo vid 1880-talet initiativ mot detta likt blev Bernkonventionen ifrån 1886. Konventionen existerar enstaka internationell överenskommelse baserad vid fransk upphovsrättslag.
Organisatoriskt existerar detta numera Förenta Nationernas fackorgan World Intellectual Property Organization, WIPO, tillsammans huvudkontor inom Genève, liksom handhar upphovsrätt vid internationell nivå.
Numera, efter flera revisioner, besitter konventionen tillträtts från 160 stater. detta dröjde mot 1989 innan USA antog konventionen. Storbritannien skrev visserligen vid redan 1888, dock ändrade ej sin upphovsrättslag inom enlighet tillsammans Bernkonventionen förrän 1988.
Detta sena medlemskap existerar bland annat skälet mot för att man inom USA ännu sätter detta tidigare obligatoriska copyrightmärket vid saker "för säkerhets skull" trots för att detta ej alls behövs inom Bernkonventionen.
Bernkonventionen handlar angående numeriskt värde rättigheter, den ideella samt den ekonomiska.
Ideell rätt
[redigera | redigera wikitext]Den ideella rätten, även kallad moralisk rätt alternativt upphovsmannens droit moral[1], handlar ifall skaparens riktig för att bli angiven likt upphovsman samt riktig för att protestera angående verket förändras sålunda för att detta vanärar upphovsmannens rykte.
inom samtliga länder utom USA samt Storbritannien (se nedan) är kapabel upphovsmannen allmänt inte någonsin överlåta den ideella rätten mot någon ytterligare, undantaget existerar programvara inom Sverige[2]. inom flera länder, bland annat land, kunna upphovsmannen skriftligen förbinda sig för att avstå ifrån för att hävda den.
Skillnaden förmå tyckas existera hårfin dock genom för att den ideella rätten ej är kapabel överlåtas, är kapabel mot modell ett uppdragsgivare ej lagligen sätta sitt namn vid en verk såsom någon ytterligare skapat.
Ekonomisk rätt
[redigera | redigera wikitext]Den ekonomiska rätten existerar rätten mot belöning på grund av verket då detta nyttjas genom visning, vidareförsäljning alternativt kopiering.
Denna korrekt tillhör ständigt inom inledande grabb upphovsmannen, även ifall han/hon existerar arbetare dock den är kapabel genom avtal överlåtas mot enstaka ytterligare juridisk alternativt kroppslig individ. Normalt sker sådan överlåtelse genom salg, direkt alternativt omväg. ett arbetare kunna mot modell äga ett bestämmelse inom sitt anställningsavtal vilket ordinerar för att nyttjanderätten mot allt han/hon skapar såsom arbetare automatiskt tillfaller arbetsgivaren samt eftersom en anställningsavtal existerar enstaka form eller gestalt från försäljningsavtal, var den anställde lovar tillhandahålla arbetsgivaren sin tidsperiod etc mot enstaka viss belöning, blir inom detta fall nyttjanderätten ett sektion från denna salg.
Oavsett om ett verk skyddas av upphovsrätten eller inte äger envar rätt att ta del av allmänna handlingar, till exempel genom att personligen besöka myndighetenFörsäljningen kunna ske helt alternativt delvis. enstaka hel salg innebär för att upphovsmannen mot överenskommen belöning avstår ifrån varenda ytterligare krav vid belöning medan enstaka delvis salg, liksom existerar många vanlig inom underhållningsbranschen, innebär för att upphovsmannen äger riktig mot viss belöning (royalty) ifrån varenda salg samt uppförande.
Lokala variationer
[redigera | redigera wikitext]Medlemsländernas upphovsrättslagar måste inom sina huvuddrag överensstämma tillsammans Bernkonventionen, dock detta finns stort utrymme på grund av lokala lösningar, vilket existerar orsaken mot för att upphovsrättslagarna skiljer sig således många åt mellan medlemsländerna.
Framförallt existerar skillnaden ännu massiv mellan Europa samt USA vilket gäller dem moraliska rättigheterna.
Finns det något som inte är skyddat av upphovsrätten? Ekonomisk upphovsrätt gäller inte på verk som tidigare varit skyddade fast som inte längre är det pRätten för att bli accepterad likt skapare är kapabel mot modell kvar överlåtas samt förhandlas försvunnen inom USA samt Storbritannien, en förhållande liksom vållar enstaka varm argumentation inom vissa amerikanska artistcirklar, var man önskar åtnjuta identisk skydd såsom europeiska kollegor haft inom ovan 100 tid.
Upphovsrättsdirektivet
[redigera | redigera wikitext]Upphovsrättsdirektivet var/är en förslag mot fräsch upphovsrättslagstiftning inom EU. ett majoritet inom EU-nämnden, såsom även regeringspartnern Miljöpartiet anslöt sig mot, tvingade regeringen för att byta fot.[3] dock inom mars 2019 accepterade EU-parlamentet direktivet tillsammans med 348 parlamentsledamöter på grund av samt 278 mot.[4]
Upphovsrätt inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet regleras upphovsrätten inom lagen (1960:729) angående upphovsrätt.
Lagen kompletteras från bestämmelser inom upphovsrättsförordningen (1993:1212) samt internationella upphovsrättsförordningen (1994:193) [5][6]
Upphovsrättslagen existerar anpassad mot olika internationella överenskommelser, framför allt Bernkonventionen till skydd från litterära samt konstnärliga verk.
Lagen antogs 1960 samt besitter sedan dess reviderats en flertal gånger.
gDen nuvarande utgåvan gäller ifrån 1 juli 1994 samt innebär bland annat för att upphovsrätten mot fotografisk foto intagits inom upphovsrättslagen efter för att tidigare äga reglerats inom ett separat fotografilag.
Myndighets yttrande alternativt beslut i enlighet med 9 § Upphovsrättslagen besitter ej upphovsrätt. inom land gäller detta beslutets ord, ej bifogade bilder.
Straffet till medvetet intrång inom upphovsrätten alternativt intrång från grov oaktsamhet existerar böter alternativt fängelsestraff inom upp mot numeriskt värde tid. Dessutom kunna avsevärda skadestånd utkrävas.[7]
Upphovsrättsfrågan
[redigera | redigera wikitext]Upphovsrättsfrågan handlar ifall avvägningen mellan skaparens chans för att erhålla kompensation på grund av sin kreativa arbetsinsats samt användarens önskemål för att utnyttja verken, både på grund av personlig konsumtion samt liksom utgångspunkt på grund av nya kreativa verk.
Avvägningen kunna inom praktiken påverka även chansen på grund av utgivare samt samhället för att dra nytta från verken.
1900-talet besitter präglats från för att skaparens rättigheter äger förstärkts inom enlighet tillsammans med enstaka allmän förstärkning från rättigheterna på grund av skarpsinnig egendom.
vid 2000-talet äger den ökade chansen för att digitalisera verk samt den chans mot spridning samt kopiering liksom internet gett möjligheter på grund av privatpersoner för att enkel avbryta mot upphovsrättsreglerna.
I debatten angående upphovsrättsfrågan något som har transporterats eller flyttats tidigt vid 2000-talet fram alternativet Avskaffa upphovsrätten, vilket dock efter nya tekniska lösningar samt ändrade lagar besitter fått en allt mindre gehör.[förtydliga]
Debatten besitter därefter främst handlat angående minskning från längden vid upphovsrättsskydd samt för att införa verkslicenser såsom huvudsakliga verktyg på grund av upphovsrättsskydd.[källa behövs]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fagerström, Göran (2016). Copyright samt tryckfrihet till författare samt bokutgivare.
Stockholm: Bokverket. Libris19524578. ISBN 9789186413132
- Levin, Marianne; Hellstadius, Åsa (2019). Lärobok inom immaterialrätt: upphovsrätt, patenträtt, mönster- samt formgivningsrätt, känneteckensrätt - inom land, EU samt internationellt (Tolfte upplagan). En poster eller tavla skyddas av upphovsrätt (copyright på engelska) om den är tillräckligt unikt och personligt utformad
Stockholm: Norstedts rättsväsen. Libris2bk7r0lf06lk3pb4. ISBN 9789139208792
- Olsson, Henry (2018). Copyright: svensk samt internationell upphovsrätt (Tionde upplagan). Stockholm: Norstedts rättsväsen AB. Libris8j6t0cfs6vfm18kg. ISBN 9789139020875