favepic.pages.dev






Vad menas med starka och svaga baser

Bas (kemi)

Inom kemin existerar baser ett samling kemiska föreningar tillsammans med inom allmänhet lutaktig smakförmåga, liksom besitter förmågan för att ta upp vätejoner varvid dem inom enstaka vattenlösning ger en pH-värde ovan 7, alternativt mer allmänt, ge försvunnen elektronpar.

ett sådan svar kallas basisk, alternativt basisk.

Exempel på starka och svaga baser

Starka baser existerar frätande. Baser vilket existerar lösliga kallas alkalier angående dem innehåller samt släpper ifrån sig hydroxidjoner (OH–) kvantitativt. styrka från enstaka bas förmå relateras mot dess baskonstant.

Olika teorier till syra-basreaktioner besitter definierat baser vid olika sätt. Den äldsta Arrhenius-teorin definierar baser såsom hydroxidjongivare,[1] vilket bara går för att applicera vid alkalier.

i enlighet med Brønsted–Lowry-definitionen existerar enstaka bas enstaka protonacceptor (vätejonsacceptor), medan Lewis mer allmänna teori definierar baser såsom elektronparsdonatorer, även kallade nukleofiler. (Lewis definition innebär för att även andra ämnen än protoner förmå räknas såsom syror.)[2]

Baser är kapabel ses likt den kemiska motsatsen mot syror.

enstaka reaktion mellan ett syra samt enstaka bas kallas till neutralisation, framför allt inom äldre teorier, medan Brønsted-Lowry-teorin föredrar för att prata ifall protolys alternativt protonöverföring. Baser samt syror ses såsom motsatser eftersom ett syras resultat existerar för att öka koncentrationen från oxoniumjoner (H3O+) inom vätska, medan baser reducerar koncentrationen.

En sådan lösning kallas basisk, eller alkalisk

Baser samt syror finns vanligtvis inom vattenlösningar. Dessa lösningar från baser reagerar tillsammans med vattenlösningar från syror samt skapar därmed vätska samt salter inom lösningarna. inom dessa existerar salterna separerade inom sina jonkomponenter.

Exempel vid vanliga baser existerar natriumhydroxid samt ammoniak.

Metalloxider, hydroxider samt speciellt alkoxider existerar alkalisk samt motanjoner från svaga syror existerar svaga baser. enstaka bas förmå tillsammans tillsammans ett korresponderande syra (ett syra-baspar) forma en buffertsystem.

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Rouelle

[redigera | redigera wikitext]

Guillaume-François Rouelle (1703–1770) definierade baser likt kemiska föreningar likt nära reaktion tillsammans syror avger salter.

Namnet baser (från grekiskans bas, botten) gav denne dem till för att dem (med undantag från ammoniak) plats beständiga nära glödgning vilket syrorna ej fanns, samt för att dem därför ansågs utgöra själva basen inom salterna.[3]

Arrhenius

[redigera | redigera wikitext]

Svante Arrhenius definierade ett bas vilket en material likt producerar hydroxidjoner (OH−) inom dricksvatten.

Vad är skillnaden mellan dessa? Syror lämnar ifrån sig vätejoner medan baser tar upp vätejoner och bildar hydroxidjoner

Detta ger mot modell enstaka vattenlösning från natriumhydroxid dess starkt alkalisk attribut. i enlighet med Arrhenius beror hur basiskt en material existerar vid hur flera hydroxidjoner ämnet lämnar. inom ett kraftfull bas går samtliga hydroxidjoner liksom finns alternativt skulle behärska bildas inom svar, dock inom enstaka svag bas endast enstaka sektion från dem.

Magnesiumhydroxid (Mg(OH)2) samt berylliumhydroxid (Be(OH)2) existerar svaga Arrheniusbaser eftersom dem existerar svårlösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket innebär för att erhålla från hydroxidjonerna inom kristallen förändras inom vattenlösning.

Vad är pH? pH är ett mått på koncentrationen av oxoniumjoner (H3O+) i en lösning

en något som ligger nära eller är i närheten term existerar alkalisk oxider, var oxidjonen O2− omedelbart reagerar tillsammans vätska till för att forma OH− då den går inom lösning:

O2− (aq) + H2O (l) → 2OH− (aq)

Brønsted–Lowry

[redigera | redigera wikitext]

Johannes Brønsted samt Martin Lowry utvidgade Arrhenius definition genom för att definiera ett bas liksom ett protonmottagare.

enstaka kraftfull bas existerar fullständigt protonerad inom vätska, ett svag bas existerar bara delvis protonerad inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. tillsammans med denna definition blir hydroxidjonen inom sig enstaka bas (liksom oxidjonen), snarare än dem ämnen såsom ger ifrån sig hydroxidjoner inom svar. Hydroxidjoner ifrån magnesiumhydroxid samt berylliumhydroxid existerar lika starka Brønstedbaser vilket hydroxidjoner ifrån natriumhydroxid.

Flera andra ämnen, mot modell ammoniak samt aminer, vilket ej fanns baser i enlighet med Arrhenius definition existerar även baser i enlighet med Brønsted samt Lowry.

Svaga syror delas bara delvis upp till joner vid kontakt med vatten

Denna definition existerar vanligast idag.

Lewis

[redigera | redigera wikitext]

Gilbert Newton Lewis generaliserade basdefinitionen ytterligare. likt (Lewis)-bas räknas varenda elektronpargivare, detta önskar yttra atom alternativt atomgrupp likt besitter ett helt fylld yttersta orbital vars elektroner är kapabel överföras mot enstaka ofylld orbital inom enstaka ytterligare atom alternativt atomgrupp (Lewis-syran).

enstaka kraftfull bas existerar ett vars tendens för att avge elektronpar existerar kraftfull. Begreppet Lewis-bas används både angående den enskilda atomen alternativt atomgruppen samt angående ämnet likt innehåller dem. Lewis definition inbegriper fler ämnen än dem andra definitionerna.

Syror och baser spelar viktiga roller i kemiska reaktioner

enstaka Lewis-bas kallas även nukleofil.

Basicitet

[redigera | redigera wikitext]

Hur många från enstaka bas vilket behövs till för att neutralisera enstaka viss syra besitter mätts inom basicitet. Efter detta antal besitter syran ansetts existera en-, två-, tre alternativt flerbasisk.[4] Begreppet äger senare helt ersatts från pH-mätningar.

Inom slaggkemin existerar detta viktigt för att behärska att fatta beslut eller bestämma något egenskaperna hos slaggen vilket oftast görs genom basicitet. Detta mått existerar då formulerat likt bas/syra.

Exempel: NaOH, KOH

Olika basicitetsmått används utifrån empiriska modeller. dem vanligaste måtten inom stålindustrin är:
B2=%CaO/%SiO2
B3=(%CaO +%MgO)/%SiO2
B4=(%CaO +%MgO)/(%Al2O3 +%SiO2).
Även pålagda faktorer tillsammans hänsyn mot för att MgO existerar svagare bas än CaO används ibland (Bx=(%CaO +0,67%MgO)/(%Al2O3 +%SiO2)).


I vissa processer från ferrolegeringar används även Bferro=(%CaO +%MgO)/%Al2O3 alternativt andra anpassade mått.[5]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Silberberg, Martin S. (2003). Chemistry (tredje upplagan).

    New York: McGraw-Hill. sid. 140–141. ISBN 0-07-119894-6 

  2. ^Chemistry, 9:e utgåvan. Kenneth W. Whitten, Larry Peck, Raymond E. Davis, Lisa Lockwood, George G. Stanley. (2009) ISBN 0-495-39163-8. S. 363
  3. ^Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3.

    Starka och svaga baser

    Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 216 

  4. ^Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 217 
  5. ^Björkman, Bo (2014). Process Metallurgy Part 1. enhet processes, Thermodynamic considerations and Environmental issues.

    Luleå: MiMeR, Mineral and Metalls Research Laboratory -Luleå_tekniska_universitet. sid. 87 


  • vad menas med starka och svaga baser