favepic.pages.dev






På vägen till lyckan min matti jurva

Matti Jurva

Lennart Mathias "Matti" Jurva (Jurvanen fram mot 1933), född 29 april1898 inom Helsingfors, död 16 september1943 inom Helsingfors, fanns enstaka finländsk sångare, musiker, sångtextförfattare, person som komponerar musik samt artist. Jurva plats den överlägset maximalt produktiva samt populära kuplettsångaren inom land i norden vid 1930-talet samt enstaka från landets maximalt aktiva artister beneath andra världskriget.

Jurva, såsom började sin yrkesliv vilket pianist samt artist, blev redan inom slutet vid 1920-talet ett huvud gestalt inom den finska kuplettgenren. denne anses artikel den liksom förenade kupletterna tillsammans med schlagern, vilket gjorde honom betydelsefull både såsom kuplettsångare samt liksom förmedlare från 1930-talets moderna musikstilar jazz, jenka samt polka.

Tillsammans tillsammans tatuering Pekkarinen författade samt komponerade han en stort antal sånger, varav flera blev dåtidens bästsäljare, mot vilka hörde Viipurin Vihtori ("Viktor ifrån Viborg"), Tullaan, tullaan, toimehen me tullaan ("Det kommer klara sig"), Savotan Sanni ("Sanni ifrån Savota") samt Kaunis Veera ("Vackra Vera").[1] beneath andra världskriget uppträdde han vid militära välgörenhetskonserter samt till finska frontsoldater.

Matti Jurva fanns även enstaka mångsidig musiker samt framstående steppdansare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Skådespelaren

[redigera | redigera wikitext]

Jurva föddes inom Kottby likt son mot Juuso Vilhelm samt Vilhelmiina Jurvanen.[2] Brodern Pekka Jurva, född 1894, plats pianist samt beneath flera kalenderår ackompanjatör till kuplettsångaren J.

Alfred Tanner.[3] Pekka Jurva dog inom tuberkulos 1922.[4] Matti Jurva fanns gift tillsammans Lempi Linnea Hautakoski (1902–1981), tillsammans vilken denne ägde en barn.[2]

Redan inom skolåldern ägde Jurva fallenhet till toner samt efter skolan valde denne för att bli artist vid heltid.

denne började uppträda liksom estradskådespelare inom slutet vid 1910-talet samt upptäcktes från filmregissören Hjalmar V. Pohjanheimo då denne såg Jurva inom ett teaterstycke 1919. Pohjanheimo värvade Jurva mot sitt produktionsbolag Lyyra Filmi samt gav honom dem inledande filmrollerna; 1920 vilket Mouku-Franssi inom Kilu-Kalles samt Mouku-Fransis friarefärd, samt 1921 vilket Nimrod Resptén inom Söndagsjägare.

Filmerna plats stumfilmer samt finns ej längre bevarade.[5] Lenni Jurva, såsom denne då kallade sig, uppträdde 1920 inom flera operettuppsättningar nära Pohjanheimos Lyyra-biografer inom Helsingfors. inom april 1920 spelade denne mot Väinö Lehmus, Saima Lehmus samt Onni Veijonen inom Martti Nisonens teaterstycke Kyssgulascherna[6] samt inom juni identisk tid spelade han inom Nisonens pjäser Ungkarlar skattebeläggas samt Vårfåglarna ifrån söder.

inom den senare gestaltade Jurva enstaka positivhalare.[7]

Sin tredjeplats filmroll fick Jurva inledningsvis 1934 nära filmatiseringen från Rafael Ramstedts revypjäs Helsingfors främsta affärsman, regisserad från Valentin Vaala. Filmen blev många lyckad samt plats den näst maximalt sedda filmen året den släpptes.[8] 1939 medverkade Jurva inom filmerna Sju brorsor, Dragonen Kalle Kollola samt Toffelhjältar.

1940 spelade han inom Direktörens "sned-språng" samt Ankarkaféets stamkunder samt 1943 inom Maskot. inom samtliga dessa filmer innehade Jurva musikaliska roller, var han uppträdde vilket sångare samt musiker.[5] från enstaka slump blev ett från låtarna ifrån Toffelhjältar, kallad Väliaikainen ("Tillfällig"), vilken plats författad från tatuering Pekkarinen samt komponerad från Matti Jurva, ett från detta sena 1930-talets maximalt populära sånger, många vid bas från krigstidens omdanande händelseutveckling.

Jurva sjöng inte någonsin in sången vid disk, dock detta gjorde Georg Malmstén 1938 samt låten nedsänkt senare mot bas på grund av filmen Lyckan rullar ifrån 1942, var den framförs från Tauno Palo.[9]

Kuplettsångaren

[redigera | redigera wikitext]

Som ung fanns Jurva pianist nära ett stor grupp musiker som spelar tillsammans inom Terijoki.[10] inom start vid 1920-talet blev Jurva, då ännu pianist, ackompanjatör till kuplettsångaren tatuering Pekkarinen, en från deras inledande gemensamma framträdanden ägde plats inom Kajana inom november 1921.[11] Förutom liksom pianist samt skämtsam sångare, uppträdde Jurva liksom steppdansare samt plats inom start från 1920-talet Finlands ende dansare inom den genren.[12] Jurva ägde lärt sig för att steppa beneath ett utflykt inom USA samt den enda filmsekvensen var denne uppträder tillsammans med detta existerar inom filmen Ankarkaféets stamkunder ifrån 1940.[13]

1927–1928 turnerade Jurva samt Pekkarinen bland finska invandrare inom USA samt gjorde flera skivinspelningar inom New York.

Matti Jurva gjorde sina inledande inspelningar den 21 november 1927 tillsammans sångerna Pikku Leilamme ("Vår lilla Leila") samt Hawaiji-idylli ("Hawaii-idyllen"). Den enda inspelningen var Pekkarinen samt Jurva medverkar tillsammans vilket sångare existerar inom sketchen Jahvetti autolla Helsingissä ("Jahvetti gård fordon inom Helsingfors"), även inspelad inom New York 1928.

Däremot medverkade Jurva såsom pianist mot flera från Pekkarinens skivinspelningar beneath vistelsen inom USA.[14] beneath återresan mot land i norden inom juni 1928 hölls enstaka massiv musikfest ombord vid fartyget Lancastria tillsammans med nästan 700 resenär. Bland dem uppträdande artisterna märktes förutom Jurva samt Pekkarinen även den finsk-amerikanske musikern Antti Kosola.[15] Mellan 1929 samt 1930 gjorde Jurva ytterligare enstaka Amerikaturné samt gjorde ett mängd skivinspelningar tillsammans med Antti Kosolas ensemble inom New York.[14] Sammanlagt gjorde Jurva fem resor mot USA.[16] vid hösten 1937 gjorde Jurva samt Antti Kosola även enstaka turné mot Mexiko samt uppträdde bland annat på grund av finska invandrare inom Tijuana.[17]

Efter för att landets främste kuplettsångaren J.

Alfred Tanner dog 1927, blev Matti Jurva inom begränsad enstaka från dem viktigaste kuplettsångarna inom land i norden. Jurva fortsatte uppträda samt nedteckna sånger vid identisk sätt såsom Tanner gjort, tillsammans med identisk typ från humor samt identisk stöt från "mellanprat" mellan verserna vilket plats vanligt förekommande inom Tanners kupletter.[18] Liksom inom Tanners texter, finns hos Jurva ett bedömning samt hat mot överhögheten samt socialpolitiska åsikter är kapabel urskiljas inom sångerna.[19] en modell vid den typen från sånger existerar Jurvas samt tatuering Pekkarinens Pohjanmaan junassa ("På en järnväg inom Österbotten") ifrån 1938, var enstaka "skojare" försöker ett fåtal förbindelse tillsammans ett kvinnlig resenär vid en järnvägsfordon inom Österbotten.

Försöket lyckas dock ej samt mannen blir utkastad ifrån tåget, en förfarande såsom skulle behärska tolkas vilket ett bedömning mot detta vanligt förekommande gentlemannatemat inom dåtidens kupletter.[20] för att kupletterna fortsatte artikel moderna inom musiken ännu vid 1930-talet, anser musikkännaren Peter von Bagh berodde många vid Jurvas förmåga för att förena humor tillsammans med schlager.[13] Jurvas samt Pekkarinens arrangemang från humoristiska kupletter mot dansmusik inspirerade generationer från finska underhållare, däribland Reino Helismaa samt fruktsaft Leskinen.[21] mot nästa generation artister ägde Jurva enstaka ytterligare koppling, genom för att denne samt Iivari Kainulainen ibland vid 1930-talet besökte Åggelby, var dem lyssnade mot den unge Tapio Rautavaaras sånguppträdanden samt uppmuntrade honom för att gå vidare sjunga.[22]

Mot slutet från 1920-talet inträffade den därför kallade grammofonfebern, beneath vilken försäljningen samt produktionen från grammofoner samt grammofonskivor ökade markant.

ovan enstaka miljon skivor såldes inom land i norden 1929 samt febern sammanföll tillsammans den finska schlagerns födelse.[23] Matti Jurvas maximalt avyttrade samt populära skivor beneath grammofonfebern plats Hawaiin yö ("Natt vid Hawaii"), Alla venäläisen kuun ("Under den ryska månen"), Cowboyn lähtölaulu ("Cowboyens avskedssång") samt den finska utgåvan från Al JolsonsSonny boy.[24] då grammofonfebern inträffade, beslöt detta finska elektronikföretaget Pohjoismainen Sähkö Oy (PSO) för att etablera detta tyska skivbolaget Homocord inom land i norden, vilket skedde 1929.[25] Inspelningarna från Homocord-skivorna gjordes inom både Helsingfors samt Berlin[25] samt mellan 1929 samt 1933 gjorde Jurva sju inspelningar till bolaget.[26] 1933 förvärvade PSO Odeon mot Finland,[25] dock redan 1930 började Jurva spela in på grund av Odeon inom Berlin.

Fram mot 1935 gjorde denne 15 inspelningar till Odeon, främst tillsammans tillsammans orkestern Melody Boys.[27]

Schlagerns 1930-tal

[redigera | redigera wikitext]

Guldåren på grund av Jurvas yrkesliv anses artikel 1930-talet, då dansmusiken fick sitt stora genombrott. Repertoaren bestod mestadels från fox, jenka samt polka samt Jurva ägde ett förmåga för att sjunga många snabbt dock ändå klart således orden hördes mot detta höga tempot.[13] Sångerna ägde en brett tema; ömsom handlade dem angående dem maximalt mänskliga samt alldagliga företeelserna, ömsom angående dem världspolitiska händelserna, såsom den finska förbudslagen alternativt olympiska sommarspelen inom Berlin 1936.[13] mot Jurvas alkoholrelaterade sånger noteras särskilt kupletten Laulu marjaviinistä ("En låt ifall bärvin"), liksom handlar ifall detta beneath alkoholförbudet vanligt förekommande hembränneriet.[28] Trots den stora depressionen vid 1930-talet, fortsatte Jurvas skivor för att sälja bra; exempelvis sålde hans optimistiska kuplett Tullaan, tullaan, likt handlar angående just den ekonomiska krisen, uppemot 4 000 exemplar då den publicerades 1934.[29]

Kompositör samt textförfattare

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot Jurvas bortgång, förde denne samt Pekkarinen en grundlig musiksamarbete, var Jurva komponerade sångerna samt Pekkarinen författade texten.

Sångerna publicerades beneath pseudonymenErkki Salama. detta existerar oklart hur flera sånger duon skapade utöver antalet såsom Jurva spelade in.[16] Jurvas schlagermelodier blev vida kända inom utlandet, bland annat inom Tyskland, Österrike, land samt land i baltikum. många från duons sånger publicerade dem inom tidskriften Novelli-Aitta, var Jurvas melodier arrangerades till piano samt ukulele, likt Matti Jurva fanns ett från dem inledande finska utövarna av.[30] ett från Jurvas-Pekkarinens flera populära sånger plats Savonmuan Hilima ("Hilma ifrån Savolax"), såsom spelades in från Matti Jurva 1938.

Skivan blev ett massiv succé samt fanns den maximalt avyttrade skivan detta året.[31]

Upphovsrättsskyddet på grund av sångmakare fanns vid 1930-talet svagt inom land i norden samt utan upphovsmannens samtycke kunde verken säljas mot skivbolagen till för att användas efter eget avsikt. Pseudonymen Erkki Salamas låtar såldes från upphovsrättsbyrån Teosto samt dess dåvarande arbetsledare Martti Turunen sade nära tiden, för att denne Erkki Salama skulle erhålla betalt på grund av utförsäljningen angående denne kom mot Teostos kontor, vilket inte någonsin skedde.[32] i enlighet med Georg Malmstén sålde Jurva samt Pekkarinen både pseudonymen Erkki Salama samt samtliga låtar såsom tillskrevs den mot skivbolagen till för att erhålla valuta, vilket gjorde för att melodierna tillföll skivbolagens ägo samt därför användes nära flera inspelningar var bara texterna ändrades.

Detta ställde mot bekymmer då Malmstén 1937 sjöng in Pekkarinens samt Jurvas jenka Nikkelimarkka ("Nickelmark"), mot vilken Malmstén komponerade en nytt intro. Efter för att skivan sjungits in, sålde Jurva, utan Malmsténs vetskap alternativt godkännande, verket mot PSO. Malmstén brukade egen inte någonsin sälja sina melodier mot bolagen samt Jurvas agerande gjorde för att Malmstén ej registrerades liksom upphovsrättsinnehavare.

då frågan senare blev aktuell angående vem vilket plats egentlig upphovsrättsinnehavare, gjorde kompositören Toivo Kärki enstaka analys till Musiikki-Fazers räkning, var Kärki jämförde Malmsténs komponerade jenkor tillsammans med Jurvas jenkor samt kom fram mot för att Nikkelimarkkas intro definitivt fanns komponerat från Malmstén samt därmed plats saken mot senaste klar.[33]

Förutom inom samarbetet tillsammans Pekkarinen, fanns Jurva upphovsman, både liksom person som komponerar musik samt textförfattare, mot en flertal välkända samt framgångsrika sånger.

ett från dessa plats den inom arabvärlden utspelade kärleksvisan Sulamtith, enstaka från detta finska 1920-talets främsta låtar.[34] Sången spelades in vid platta inledningsvis 1931 från Veli Lehto samt Dallapé.[35] Jurva publicerade sammanlagt 22 sånghäften beneath eget namn[16] samt 1931 publicerade han dessutom ett handbok inom ukulelespel till nybörjare.[36]

Jazz

[redigera | redigera wikitext]

Vid mitten från 1920-talet kom jazzen mot land i norden samt Jurva blev ett från genrens pionjärer inom landet.

inom inledningsskedet från den nya musikstilen utvecklades den sålunda kallade "salongsjazzen", likt innebar för att jazzmusik spelades vid caféer samt restauranger, dock tillsammans publiken sittandes nära borden samt alltså ej såsom dansmusik.[37] Den inledande finska jazzskivan anses artikel Muistan sua, Elaine ("Jag minns dig, Elaine"), inspelad från Leo Adamson samt Ramblers-orkestern 1931.

Melodin fanns komponerad från Alvar Kosunen samt texten skriven från Matti Jurva.[38]

1931 blev Jurva medlem från jazzorkestern Dallapé liksom musiker samt solist,[39] sedan orkesterns medgrundare samt sångare Ville Alanko plötsligt avlidit inom lunginflammation inom femte månaden i året identisk år.[40] eftersom Jurva ofta blev tvungen för att rycka in såsom dragspelare samt Dallapés andre skivsångare, Veli Lehto, ej ville uppträda vid konserter, beslöt Martti Jäppilä 1932 för att värva ett färsk ensam sångare eller musiker, vilken blev Aimo Andersson, mer känd liksom A.

Aimo, likt ägde varit dragspelare inom orkestern Amarillo.[41] Jurva fortsatte för att utföra inspelningar tillsammans Dallapé inom egenskap från dragspelare samt sångare ännu efter för att han lämnat orkestern 1933.[39]

Solist till Levytukku

[redigera | redigera wikitext]

1932 grundade Niilo Saarikko skivbolaget Levytukku samt Matti Jurva engagerades likt ensam sångare eller musiker nära detta.

eftersom dem stora utländska skivbolagen redan ägde representation inom land i norden genom andra bolag, beslöt Saarikko för att Levytukkus skivor skulle göras genom mindre bolag vid kontinenten, bland annat hos Edison Bell inom London samt Polydor inom Berlin.[42] 1934 medföljde därför Jurva vid enstaka inspelningsresa mot Riga till för att sjunga in skivor till bolagen Rektohpon samt Bellaccord.

tillsammans vid resan plats även sångaren Arvi Hänninen, dragspelaren Paavo Raivonen samt Niilo Saarikko.[43] inom Lettland blev Jurvas skivor tämligen framgångsrika, ej minimalt Savonmuan Hilima, likt vid 1930-talet översattes mot lettiska beneath namnet Vilciens no Rīgas uz Valku ("Tåget ifrån Riga mot Valka").

Savonmuan Hilima hörde dock ej mot dem låtar Jurva spelade in inom Riga samt hur den kom mot Lettland samt vem liksom översatte texten existerar okänt. Den inledande inspelningen från den lettiska översättningen gjordes 1938, detta önskar yttra identisk kalenderår vilket originalet.[44]

När Levytukku 1936 fick kontrakt tillsammans detta brittiska bolaget Columbia, ökade företagets skivproduktion.

Matti Jurva fanns ett återkommande ensam sångare eller musiker samt Eugen MalmténsRytmi-Pojat samt Klaus Salmis Ramblers konkurrerade mot varandra liksom Levytukkus studioorkestrar.[42] Mellan månad 1937 samt månad 1938 plats Matti Jurva ensam sångare eller musiker till Ramblers beneath orkesterns skivinspelningar samt samtliga från dessa gjordes utomlands, inom synnerhet inom Berlin samt Stockholm.[45] Ramblers största konkurrent, Eugen Malmsténs jazzorkester Rytmi-Pojat, antogs vilket studioorkester till Columbias finska sektion samt kom därför för att utföra flera inspelningar tillsammans Matti Jurva vid 1930-talet.

enstaka från skivorna tillsammans med Jurva, Hei hulinaa, Helsinki ("Hej ståhej, Helsingfors") ifrån 1935 innehåller en till Rytmi-Pojat ovanligt mellanspel inom swing, ett musikgenre likt ej återkommer vid några andra från Rytmi-Pojats skivor.[46]

Krigsåren

[redigera | redigera wikitext]

Under vinterkriget samt fortsättningskriget fanns Matti Jurva samt Reino Palmroth, kallad "Palle", dem maximalt produktiva musiksatirikerna.

mot Jurvas militära alster hör bland annat Njet Molotoff ("Nej, Molotov"), Luulot pois ("Bort tillsammans med antagandena") samt Mannerheimin linjalla ("I Mannerheimlinjen"). Flera från sina propagandasånger framförde han även inom korta musikfilmer.[47] från krigstidens maximalt populära artister plats Aku Korhonen likt "Lapatossu", Einari Ketola vilket "korpral Möttönen" samt Matti Jurva dem främsta.

mot skillnad ifrån Ketolas samt Korhonens rollfigurer plats Jurvas alter ego minimalt lik ett äkta frontsoldat.[13]

Jurva gjorde grundlig turnéer inom land i norden samt uppträdde på grund av dem dem militära förbandens räkning, bland annat uppträde denne, Ossi Korhonen, Arnold Tilgmann samt flera andra artister nära enstaka välgörenhetsafton till krigsinvalider inom Helsingfors inom juli 1942.[48] inom start vid 1942 turnerade Jurva, dansöserna Liisa Tuomi samt Nina Forsman samt den tysk-judiske trollkonstnären Leonardi Bellachini (alias Ludwig Lebram) vid fronten samt sedermera inom finska inlandet.

Turnégruppen uppträdde både till allmänheten samt gav särskilda föreställningar vid militärsjukhus.[49]

I samt tillsammans med andra världskrigets eruption, förlorade Musiiki-Fazer sitt representationskontrakt tillsammans med EMI samt den finska skivtillverkningen hos brittiska bolag upphörde. Därför blev detta angeläget på grund av Musiikki-Fazer för att söka nya samarbeten, vilket gjordes inom detta tyska Carl Lindström AG, såsom ägde flera skivbolag inom Tyskland.

Mellan 1940 samt 1942 producerades omkring 100 skivor beneath namnen genomskinligt mineral samt Imperial.[50] inom november 1940 reste därför Jurva, Eero Väre samt den blivande chefen till Musiikki-Fazer, bekräftelse Lindberg, mot Berlin till för att utföra skivinspelningar till genomskinligt mineral. Jurva gjorde sina sista skivinspelningar 1942, även till genomskinligt mineral, dock nära detta tillfället ägde dem tyska teknikerna tagit tillsammans med sig inspelningsutrustningen mot Helsingfors därför inspelningarna kunde göras där.[51] nära detta läget gjorde fler artister inspelningar på grund av genomskinligt mineral, däribland Viljo Vesterinen, Eugen Malmstén, George dem Godzinsky samt Harmony Sisters.

nära detta senare inspelningstillfället, uppträdde Jurva tillsammans med flera propagandasånger, mot vilka Njet Molotoff, Mannerheimin linjalla, Aunuksen Anja ("Anja ifrån Aunus") samt Pallen kevätlaulu ("Palles vårsång") hörde.[52] Efter dessa sista skivor ägde Jurva sammanlagt gjort ovan 400 grammofoninspelningar.[21]

Ännu inom månad 1943 uppträdde Jurva inom finsk radio.[53] Jurvas maximalt populära rundel ifrån andra världskriget fanns Kaunis Veera tillsammans skrivelse från Pekkarinen samt ton från Jurva.

Jurva spelade in sången 1942 samt efter hans bortgång beslöt Pekkarinen för att nedteckna ett teaterstycke baserad vid låten. Pjäsen publicerades 1949 samt året därpå filmatiserades den beneath Ville Salminens regi tillsammans med namnet Kaunis Veera eli Ballaadi Saimaalta.[54] 1940 medverkade Jurva inom Suomi-Filmis fyra korta propagandafilmer angående dem då pågående krigshändelserna inom vinterkriget.[5] inom den fjärde filmen inom följd parodierar Jurva vid kommunisten Otto Ville Kuusinen, såsom dessförinnan planerades bli statsminister inom Terijokiregeringen liksom skulle tillsättas efter Sovjetunionens övertagande från Finland.[55]

Stil samt personlighet

[redigera | redigera wikitext]

Den 160 centimeter långe[56] Matti Jurva fanns bland vänskapskretsen känd såsom ett lycklig showman likt ständigt ägde glimten inom ögat samt likt fanns lika underhållande vid scenen vilket på baksidan kulissen.

vilket artist plats denne fulländad således mot vida för att denne både kunde spela rollen såsom gladlynt ceremonimästare samt egen ägde talanger för att uppträda tillsammans, ej sällan vilket steppdansare. tillsammans tiden drabbades Jurva från ett bestående heshet eftersom denne inom flera kalenderår sjöng inför stora publiker utan mikrofon.

han ägde inte någonsin haft någon märkvärdig sångröst, dock hesheten inom rösten ansågs från samtida betraktare signalera vänskap samt livserfarenhet.[13] Eugen Malmstén menade för att Jurva, fastän han tidvis använde melodier inom moll, föredrog för att framföra tragikomiska låtar samt hans politiska kupletter ifrån andra världskriget dryckesställe ett mer optimistisk prägel, än exempelvis Reino Palmroths sånger.[57] Privat beskrev Malmstén honom liksom melankolisk samt något alkoholiserad, dock menade för att alkoholen lockade fram hans humoristiska sida.[58]

Baserat vid Jurvas temperament, författade tatuering Pekkarinen sången Maailman Matti ("Världens Matti"), likt fungerade likt en slags paradnummer till Jurva.[18]

Bortgång

[redigera | redigera wikitext]

Matti Jurva dog inom Helsingfors inom september 1943 från en slaganfall, vilket han orsakat sig efter enstaka överdriven alkoholkonsumtion.

Jurva existerar begravd vid Malms begravningsplats inom Helsingfors. Trots för att han nära tiden fanns ett från landets främsta artister, mottogs ej hans bortgång alternativt jordfästning tillsammans med någon större uppmärksamhet inom media.[5]

2013 gav sångaren Jukka Poika ut en hyllningsalbum på grund av Matti Jurva, var denne tolkar några från Jurvas låtar.

nära den sista inspelningssessionen på grund av albumet medverkade Matti Jurvas sonson Kari Jurva.[59]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Böcker samt sånghäften

[redigera | redigera wikitext]

  • 1927 – Humoristisia lauluja 1–5. Otto Andersinin kustannusliike
  • 1929 – Valiolauluja.

    Toiminimi Merkur: Tammerfors[60]

  • 1931 – Pikakurssi ukelelen soitossa: jokainen oppii soittamaan parissa tunnissa. R. E. Westerlund: Helsingfors[61]
  • 1940 – Laulava Paris / detta sjungande paris. Lauluvihko no. 1. Ravintola Paris[62]

Pjäser

[redigera | redigera wikitext]

  • 1927 – Humussa ja sumussa: 3-näytöksinen laulunäytelmä (tillsammans tillsammans Väinö Syvänne)[63]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Matti Jurva esittää”.


  2. på vägen mot lyckan min matti jurva

    3. Yle.fi. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2007/08/22/matti-jurva-esittaa. Läst 21 mars 2021. 

  3. ^ [ab] ”Lennart Mathias Jurva (Jurvanen)”. Geni.com. https://www.geni.com/people/Lennart-Mathias-Jurva/6000000084933277048. Läst 10 mars 2021. 
  4. ^Palmroth (1969), sid.

    141

  5. ^”Pianisti Pekka Jurva kuollut”. Kansan Voima. 26 oktober 1922. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1408044?term=Pekka&term=Jurva&page=3. Läst 10 mars 2021. 
  6. ^ [abcd] ”Matti Jurva”. Elonet.fi. 24 september 2017. https://elonet.finna.fi/Search/Results?lookfor=Matti+Jurva&type=AllFields&filter%5B%5D=author2_id_str_mv%3A%22kavi.elonet_henkilo_231104%22&dfApplied=1&limit=20. Läst 10 mars 2021. 
  7. ^”Kyssgulascherna”. Hufvudstadsbladet.

    Shop for vinyl, CDs, and more from Matti Jurva on Discogs

    11 april 1920. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1200819?term=Lenni&term=Jurva&page=4. Läst 20 mars 2021. 

  8. ^”Lyra inom Operett-program”. Hufvudstadsbladet. 6 juni 1920. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1200866?term=Lenni&term=Jurva&page=3. Läst 20 mars 2021. 
  9. ^”Helsingin kuuluisin liikemies”.

    Elonet.fi. https://elonet.finna.fi/Record/kavi.elonet_elokuva_117650. Läst 16 mars 2021. 

  10. ^Nikkonen (2004), sid. 68
  11. ^”Maailman Matti tuli takaisin”. Helsingin Sanomat. 11 juni 2013.

    Hän kuului maailmansotien välisen ajan menestyneimpiin iskelm

    https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000002644759.html. Läst 10 mars 2021. 

  12. ^”Laulajaiset”. Kajaanin Uutiset. 29 november 1921. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1405935?term=MATTI&term=JURVA&term=piano&page=1. Läst 10 mars 2021. 
  13. ^”Esplanadpaviljongen”. Wiborgs Nyheter.

    8 oktober 1921. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1516102?term=Tatu&term=Pekkarinen&term=Matti&term=Jurva&page=1. Läst 24 oktober 2024. 

  14. ^ [abcdef] ”Sininen laulu: Jurva-Matti”. Yle. http://vintti.yle.fi/yle.fi/sininenlaulu/yle.fi/teema/sininenlaulu/artikkeli.php-id=328.htm. Läst 20 mars 2021. 
  15. ^ [ab] Kukkonen (2001)
  16. ^”Juhla Lancastrialla”. Ilkka.

    27 juni 1928. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1537041?term=Matti&term=Jurva&term=Tatu&term=Pekkarinen&page=4. Läst 10 mars 2021. 

  17. ^ [abc] ”Matti Jurva vid Pomus.net”. http://pomus.net/001457. Läst 26 november 2015. 
  18. ^”Suomalaisia asuu Meksikossakin”. Suomen Kuvalehti.

    Lennart Mathias "Matti" Jurva (Jurvanen fram till 1933), född 29 april 1898 i Helsingfors, död 16 september 1943 i Helsingfors, var en finländsk sångare, musiker, sångtextförfattare, kompositör och skådespelare

    30 oktober 1937. https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/888978?term=amerikansuomalainen&term=Antti&term=Kosola&page=32. Läst 16 mars 2021. 

  19. ^ [ab] Miettinen (2009), sid. 37
  20. ^Henriksson (2012), sid. 87
  21. ^Henriksson (2012), sid. 80-81
  22. ^ [ab] ”Matti Jurva - väliaikaista kaikki on vaan”.

    Yle.fi. http://vintti.yle.fi/yle.fi/satumaa/satumaa/sadan-vuoden-syke/2010-03-04/matti-jurva-valiaikaista-kaikki-on-vaan.htm. Läst 16 mars 2021. 

  23. ^”Iivari Kainulainen”. Pomus.net. http://pomus.net/001757. Läst 27 mars 2021. 
  24. ^”Suomalaisen äänilevyhistorian Top10”. Yle.fi. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2014/12/01/suomalaisen-aanilevyhistorian-top10. Läst 16 mars 2021. 
  25. ^”Gramofonikuume 1929”.

    Arkiverad ifrån originalet den 17 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201017180343/https://agricolaverkko.fi/vintti/julkaisut/historiakone/vuosi.php?vuosi=1929&teema=1&sivu=2906. Läst 16 mars 2021. 

  26. ^ [abc] Gronow, Pekka. ”PSO (Pohjoismainen Sähkö Oy)”. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2015.

    https://web.archive.org/web/20151118235539/http://www.suomalaisenmusiikinhistoria.fi/doc/pso.pdf. Läst 31 mars 2021. 

  27. ^”Homocord”. Phonomuseum.at.

    Lennart Mathias ”Matti” Jurva oli suomalainen laulaja, lauluntekijä, muusikko ja viihdetaiteilija

    http://archiv.phonomuseum.at/includes/content/lindstroem/HOMOCORD.pdf. Läst 31 mars 2021. 

  28. ^”Odeon”. Phonomuseum.at. http://phonomuseum.at/includes/content/lindstroem/ODEON_A228000.pdf. Läst 31 mars 2021. 
  29. ^Kotimäki (2008), sid. 76
  30. ^”Osa 2: Pula-ajan sävelet”. NRGM.

    5 femte månaden i året 2012. https://www.nrgm.fi/artikkelit/suomi-iskelman-ensitahdit-osa-2-pula-ajan-savelet/. Läst 24 mars 2021. 

  31. ^”Uutta ohjelmaa”. Helsingin Sanomat. 15 november 1931. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1829541?term=MATTI&term=JURVA&term=Matti&term=Jurva&term=ukuleleja&page=12. Läst 23 mars 2021. 
  32. ^”Osa 4, vanhat hyvät ajat”. NRGM.

    19 femte månaden i året 2012.

    Jurva var den överlägset mest produktiva och populära kuplettsångaren i Finland på 1930-talet och en av landets mest aktiva artister under andra världskriget

    https://www.nrgm.fi/artikkelit/osa-4-vanhat-hyvat-ajat/. Läst 18 mars 2021. 

  33. ^Salmi, Vexi (30 augusti 2012). ”Useimmat laulut myytiin viinapullosta kustantajalle”. Apu. https://www.apu.fi/artikkelit/vehnamaen-muori. Läst 28 mars 2021. 
  34. ^”Georg Malmsténin haastattelu: Ohjelman 2. osa, 18:00-22:05”.

    Yle.fi. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2006/09/08/georg-malmstenin-haastattelu. Läst 28 mars 2021. 

  35. ^Jalkanen (1989), sid. 315
  36. ^Hänninen (2020), sid. 89
  37. ^”Matti Jurvan pikakurssi ukulelensoitossa”. Uusi Suomi. 14 juni 1931. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1806199?page=18. Läst 23 mars 2021. 
  38. ^Jalkanen (1989), sid.

    83

  39. ^”Tommy Tuomikoski”.

    Matti Jurva oli 1930-luvulla Georg ja Eugen Malmsténin rinnalla Suomen suosituin levylaulaja

    Uppslagsverket land i norden. https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-TuomikoskiTommy. Läst 11 mars 2021. 

  40. ^ [ab] ”Dallapé”. Pomus.net. http://pomus.net/001491. Läst 11 mars 2021. 
  41. ^von Bagh; Hakasalo (1986), sid. 29
  42. ^Kukkonen (1999), sid. 238
  43. ^ [ab] Gronow, Pekka. ”Levytukku”.

    Arkiverad ifrån originalet den 5 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201005090323/http://www.suomalaisenmusiikinhistoria.fi/doc/levytukku.pdf. Läst 30 mars 2021. 

  44. ^”Arvi Hänninen”. Pomus.net.

    Yli 400 levytyksellään hän yltää maamme tuotteliaimpien levylaulajien joukkoon, ja hänen lauluistaan muun muassa Viipurin Vihtori, Pohjanmaan junassa, Savonmuan Hilima ja Kaunis Veera ovat jääneet pysyvästi elämään

    http://pomus.net/001573. Läst 20 mars 2021. 

  45. ^”Osvalds Uršteins – Vilciens no Rīgas uz Valku”. https://excavatedshellac.com/category/latvia/. Läst 25 mars 2021. 
  46. ^”Ramblers”. Pomus.net. http://pomus.net/001595. Läst 11 mars 2021. 
  47. ^”Eugen Malmstén”.

    Biografiskt Lexikon på grund av land i norden. http://www.blf.fi/artikel.php?id=1024. Läst 21 mars 2021. 

  48. ^”Sota-ajan propagandalauluja”. Yle.fi. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2006/12/13/sota-ajan-propagandalauluja. Läst 16 mars 2021. 
  49. ^”Programafton till invaliders väl”. Hufvudstadsbladet. 9 juli 1942. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2240462?term=Matti&term=Jurva&term=Mattie&page=4. Läst 18 mars 2021. 
  50. ^”Matti Jurvas finska underhållningsturné”. Vasabladet.

    8 månad 1942. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2271308?page=2. Läst 28 mars 2021. 

  51. ^Gronow, Pekka. ”Roger Lindberg”. Biografiskt lexikon på grund av land i norden. http://www.blf.fi/artikel.php?id=1057. Läst 31 mars 2021. 
  52. ^”Fazerin musiikkikauppa”.

    Arkiverad ifrån originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117023804/http://www.suomalaisenmusiikinhistoria.fi/doc/fazer.pdf. Läst 24 mars 2021. 

  53. ^”Kristall”. Phonomuseum.at. http://archiv.phonomuseum.at/includes/content/lindstroem/KRISTALL.pdf. Läst 20 mars 2021. 
  54. ^”Radioprogrammen”. Hufvudstadsbladet.

    1 månad 1943. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2242824?term=Matti&term=Jurva&page=6. Läst 18 mars 2021. 

  55. ^”Kaunis Veera eli Ballaadi Saimaalta”. Elonet.fi. https://elonet.finna.fi/Record/kavi.elonet_elokuva_107865. Läst 21 mars 2021. 
  56. ^”Suomi-Filmin sotilaspila 4”. https://elonet.finna.fi/Record/kavi.elonet_elokuva_160992. Läst 20 mars 2021. 
  57. ^Palmroth (1969), sid.

    140

  58. ^”Eugen Malmstén muistelee Jurvaa, osa 2”. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2007/08/22/matti-jurva-esittaa. Läst 6 augusti 2021. 
  59. ^”Eugen Malmstén muistelee Jurva, osa 1”. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2007/08/22/matti-jurva-esittaa. Läst 6 augusti 2021. 
  60. ^”Mitä ihmettä! Jukka Poika yllättävän artistin kimpussa”. Iltalehti.

    1 femte månaden i året 2013. https://www.iltalehti.fi/popstars/a/2013050116964163. Läst 24 mars 2021. 

  61. ^”Valiolauluja”. Finna.fi. https://finna.fi/Record/jykdok.587481. Läst 23 mars 2021. 
  62. ^”Pikakurssi ukelelen soitossa”. Finna.fi. https://finna.fi/Record/jykdok.590350#versions. Läst 23 mars 2021. 
  63. ^”Laulava Paris: detta sjungande Paris”.

    Finna.fi. https://finna.fi/Record/fikka.3680252. Läst 23 mars 2021. 

  64. ^”Humussa ja sumussa”. Finna.fi. https://finna.fi/Record/jykdok.605622. Läst 23 mars 2021. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]