favepic.pages.dev






Vad händer om getingdrottningen dör

Getingar

Getingar (Vespidae) existerar enstaka släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring arter[1], varav 50 lever inom Sverige[2] samt 45 inom Finland[3]. Getingar äger numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp.

detta existerar bara honor vilket äger gadd. Gadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den är kapabel sticka flera gånger. Getingar lever främst från bär samt nektar dock matar sina larver tillsammans tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer ovan nästan bota världen; dock ej nära polerna. detta finns både sociala samt ensamlevande arter.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna äger numeriskt värde par vingar likt inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans kroppen.

I slutet av sommaren är det dags för nya getingar i trädgårdar och i hemmen

Fasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter bär samt nektar, dock matar sina larver tillsammans med animaliskt protein, främst tuggade insektslarver[4], dock även animalisk föda, sjömat, skaldjur, ägg[4] samt andra flygande insekter[5]. Rå vattenlevande djur samt fiskrens existerar enstaka många uppskattad föda.[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, vilket existerar goda flygare tillsammans förhållandevis utmärkt synförmåga.

inom likhet tillsammans med andra gaddsteklar, utom honungsbin, äger getinghonorna ett gadd kopplad mot enstaka giftkörtel såsom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför förmå gadden användas gång vid gång.[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.[6]

Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).

Svärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp enstaka fräsch boplats var denna lägger dem inledande äggen.

Svärmningen (parningen) sker under sommaren varefter hanarna dör

då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.[7]

De getingar såsom bygger bon fullfölja detta oftast från tuggat virke vilket blandats tillsammans med saliv.

Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället. Boet existerar antingen underjordiskt alternativt kunna byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter likt fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen.

Drottningarna övervintrar och startar nya kolonier på våren, medan resten av kolonin (inklusive den gamla drottningen, arbetare och hanar) vanligtvis dör när vintern närmar sig

då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i landet inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.

Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting är kapabel existera farligt till människan, speciellt till den vilket drabbats från getingallergi.

inom land dör ungefär ett människa per kalenderår från getingstick.[8]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger liksom signalerar för att den äger försvar mot köttätare.

Getingbo

[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo existerar någonting liksom (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar.

Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans med sin saliv därför för att detta papperslika materialet bildas.

Det är det arbetslösa arbetargetingar som irrar runt

Fritt upphängda bon äger sin öppning nedtill. inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans öppningen neråt samt såsom innehåller oval form, larver samt puppor. en stort bo kunna rymma flera tusen getingar.[7]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt såsom bollformat tuggat blad likt mot modell kunna hänga beneath överbyggnad alternativt beneath trädgrenar.

Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans flera synliga ingångshål. Jordgeting existerar ej ett art, utan detta namn såsom används på grund av getingar likt oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter fullfölja detta mer alternativt mindre regelbundet, inom landet vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting vilket sålunda gott liksom uteslutande bygger beneath mark.

Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.

Fiender

[redigera | redigera wikitext]

Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon till för att anlända åt getinglarver samt puppor.[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter läka cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.[9] ett bevingat djur likt tillsammans sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans med näbben.[9] beneath häckningstid förmå bivråken ta tillsammans sig läka cellkakan tillsammans med innehåll vilket att födas mot sina ungar.[9]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:

  • Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten vilket oss inom dagligt anförande associerar tillsammans getingar.

    dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns ett hierarki tillsammans drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga. detta finns även snyltande arter.

  • Solitära getingar (Eumeninae), även kända likt lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever vilket individer från reguljära han- alternativt honkön.

    Men inte i boet som man kan tro, utan helst i ett frostfritt ställe i marken

    Honorna bygger små bon till sin personlig avkomma, såsom matas tillsammans personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver. detta finns ovan 3 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom land, bland annat krukmakargetingar (Eumenes). Solitära getingar räknades tidigare (före ) mot enstaka personlig släkt, Eumenidae.

    Denna betraktas emellertid numera liksom föråldrad samt Dyntaxa besitter meddelat för att den ej skall användas, utan varenda tidigare detaljerad taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).[10]

  • Masarinae existerar ett underfamilj tillsammans med solitära getingar likt bygger lerbon samt likt innehåller cirka arter.

    Men inte i boet som man kan tro, utan helst i ett frostfritt ställe i marken

    Den finns ej representerad inom Sverige.

  • Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar liksom bygger små bon tillsammans med oftast endast enstaka cellkaka samt utan ytterhölje.
  • Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans nordamerikansk utbredning.
  • Stenogastrinae, existerar enstaka underfamilj tillsammans både sociala samt solitära arter likt lever inom den orientaliska område samt vid Nya Guinea.

Arter likt förekommer inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående arter finns representerade inom Norden.[11]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet geting existerar etymologiskt ett diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner[12].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Troy Bartlett, Patrick Coin, John & Jane Balaban, Beatriz Moisset, A.W. Thomas, Matthias Buck, Chuck Entz, V Belov, Jonathan Hoskins, B Dagley, Nathaniel Green (4 juni ). ”Family Vespidae” (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology.

    Läst 23 april &#;

  2. ^”Getingar Vespidae Latreille, ”. Information. Artdatabanken. 7 månad Läst 20 augusti &#;
  3. ^Juho Paukkunen (). ”Getingar – Vespidae”. Finlands artdatacenter. Läst 20 augusti &#;
  4. ^ [abcd] ”Getingar”.

    Naturhistoriska Riksmuseet. 20 mars Läst 13 augusti &#;

  5. ^”Bålgeting Vespa crabro Linnaeus, ”. Artdatabanken. Läst 6 augusti &#;
  6. ^Mats Högberg (). ”Getingar” (&#;PDF). Cinebox Media. Läst 27 femte månaden i året &#;
  7. ^ [ab] Håkan Elmquist (). På jaktverksamhet efter små varelse inom skogen.


  8. vad sker angående getingdrottningen dör

    9. Stockholm: Prisma. ISBN &#;

  9. ^Jonas Wahlström, Skansen AkvarietArkiverad 17 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.
  10. ^ [abcdef] Didrik Vanhoenacker (8 mars ). ”Uppgrävda getingbon”.

    Efter övervintringen söker den befruktade honan upp en ny boplats där hon lägger de första äggen

    Naturhistoriska riksmuseet. Läst 19 augusti &#;

  11. ^Oskar Kindvall (3 juni ). ”Familj: Eumenidae”. Dyntaxa. Artdatabanken. Läst 31 oktober &#;
  12. ^”Getingar Vespidae”. Artdatabanken. Läst 7 augusti &#;
  13. ^Svenska Akademiens ordbok: Geting

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]