Hur var det i skolan förr i

Universitetsstudenter nära den tyska nationen inom Bologna.

Ryktet angående Irnerius skicklighet vilket talare spred sig snabbt.

Studenter strömmade mot, ej bara ifrån trakten kring Bologna, utan ifrån kurera Italien samt även ännu längre bortifrån. dem delade således småningom upp sig inom vad dem kallade till ”nationer”, beroende vid vilket liksom plats deras hemland, samt dem betalade själva sina pedagog. Studenterna ägde massiv kraft ovan sin utbildning samt kunde vid flera sätt styra sina talare hur dem ville.

Skolor från olika stöt ägde förstås funnits länge, både vid lägre samt högre nivå.

detta nya inom Bologna plats för att denna utbildning samt undersökning skedde bortom kyrklig kontroll.

Romerska lagar gav kejsaren mer kontroll

Nästa steg inom universitetens utvecklingshistoria, vilket plats minimalt lika kritisk, blev tagna från några från Irnerius lärjungar. kalenderår kallade kejsaren från detta tysk-romerska riket, Fredrik Barbarossa, mot sig fyra ”doktorer” ifrån Bologna: fyra män nära namn Bulgaro, Martino, Jacopo samt Ugo di Porta.

dem skulle inför dem församlade ledarna ifrån bota imperiet analysera vid vilket sätt den romerska lagen förhöll sig mot dem olika lokala lagstiftningar vilket sedan länge användes inom rikets utspridda territorier.

Frågan fanns känslig, samt detta plats tydlig vilket kejsaren egen ville. han önskade för att dem justinianska lagarna skulle gälla överallt, eftersom detta skulle stärka hans möjligheter för att granska samt styra.

Bild: Ziegelbrenner

Tre från doktorerna valde för att argumentera till för att den romerska lagen borde existera den enda.

Deras resonemang fanns tydligen övertygande, till riksdagens adelsmän samt höga präster höll tillsammans med. Kejsaren ägde därmed fått vilket denne ville, vilket bara kunde betyda enstaka sak – lön fanns för att vänta.

Universiteten fick självständighet

Samma tid, , utfärdades därför en dekret såsom kallas Constitutio habita alternativt Privilegium Scholasticum.

detta existerar en banbrytande handling, vilket träffar fast för att universitetens pedagog samt studenter helt samt fullt skyddas från kejsardömet, för att dem fritt får utflykt fram samt tillbaka på grund av för att bedriva studier samt undersökning, utan för att behöva erlägga avgifter, samt dem bör ej behärska ställas mot svars inför några andra än sina egna.

Från samt tillsammans med detta kalenderår kunde således universiteten åtminstone inom teorin hävda sin absoluta självständighet, sin riktig för att fritt analysera vilka ämnen vilket helst, utan för att behöva ta hänsyn mot utomstående intressen.

enstaka korrekt liksom, ironiskt nog, ägde tilldelats dem till för att dem inledningsvis ägde gjort noggrann vilket den världsliga makten velat.

Fler högskola öppnade inom Europa

Andra högskola öppnade beneath dem kommande år runt angående inom Europa samt fick snart liknande prestige likt detta inom Bologna.

Universitetet inom Paris bildades kring tid , inom Oxford tid , Modena , Cambridge samt Salamanca (se karta).

En levande skarpsinnig traditioner runt angående inom Europa

I efterhand besitter medeltidens lärdom kommit för att dras tillsammans med ett dålig klang. plats ej undervisningen nära universiteten maximalt bara tillbakablickande? Läste man ej bara högt ur gamla skrifter likt studenterna sedan tanklöst skrev av?

Ägnade man sig ej främst åt för att upprepa vad Aristoteles ägde skrivit tid tidigare, likt ifall detta plats den enda sanningen?

Denna idé äger, inom likhet tillsammans med flera andra påståenden ifall enstaka ”mörk medeltid”, grundligt slagits inom bitar från dem senaste decenniernas undersökning. Särskilt beneath högmedeltiden (från talet mot talet) fanns ett många levande skarpsinnig tradition runt ifall inom Europa.

Självständiga, modiga tänkare gick då sina egna vägar samt enstaka anda från respektlöshet genomsyrade både litteratur, bildkonst samt akademiska studier.

En vetenskapsman såsom Marcia L. Colish menar för att detta plats beneath dessa århundraden liksom grunden lades till dem kulturella genombrott likt sedan följde. Renässansen, samt senare den vetenskapliga revolutionen, ägde ej varit tänkbara utan den kreativa samt dynamiska miljö likt präglade medeltidens maximalt gyllene århundraden samt såsom sedan något som har transporterats eller flyttats vidare inom ett kraftfull tradition mot kommande generationer.

Medeltidens högskola skapade skarpsinnig mångfald

Universiteten ägde enstaka nyckelroll inom denna tillväxt.

var fanns alternativa maktcentra likt ibland kunde utmana både världsliga furstar samt kyrkliga potentater, samt såsom därmed starkt bidrog mot den lärda mångfalden. Sammantaget skedde beneath dessa kalenderår något unikt, menar Colish, detta medeltida Europa blev detta enda sedvänja samhället liksom äger moderniserat sig egen inifrån.

Först senare, vidare talet samt talet, då enväldiga statsmakter ägde etablerat sig samt kyrkan ägde blivit allt mer centraliserad, pausade denna tillväxt från till ett tidsperiod.

detta plats då såsom universiteten blev dem stagnerade samt ofta rentav konservativa miljöer såsom senare tiders vetenskapliga hjältar behövde kämpa emot.

År – jämnt tid efter för att Irnerius började undervisa inom Bologna – publicerade ett sammanslutning från europeiska högskola en högtidligt papper till för att hedra den stora händelsen.

”Mänsklighetens framtid”, skrev man var, ”är inom många upphöjd grad beroende från den kulturella, vetenskapliga samt tekniska tillväxt likt äger utrymme inom dem centra på grund av tradition, insikt samt undersökning likt dem egentliga universiteten kommit för att utgöra.”

Inte mindre än högskola ifrån 80 olika länder runt ifall vid jorden skrev beneath vid dem orden.

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Varför fick studiet från dem gamla romerska lagarna således massiv innebörd nära dem inledande universiteten?
    
2. Förklara varför universiteten plats därför viktiga till den lärda mångfalden (för spridandet från "alternativa idéer") beneath medeltiden.

Ta reda på:

1. Vad heter detta närmaste universitetet var ni bor samt då grundades det?

Diskutera:

1. Vilka ämnen verkar artikel bland dem viktigaste vid dagens högskola samt högskolor?

   Varför?
    

VILL ni känna till MER? Läs A History of the University in europe, Volume 1, red. Walter Rüegg ().

FÖRFATTARE

Text: Magnus västerbro, författare samt reporter tillsammans inriktning vid historia
Webbsida:

Är ni intresserad från för att studera fler spännande berättelser från författaren således rekommenderas historiska händelser - ett speciell världshistoria.
Bokens webbplats