Västerslänt angered vatten vatten stange

Det existerar upphöjd period till oss för att ta sumpmarken mot våra hjärtan.

Det visade sig vara fel beslut

detta existerar Bo Landins budskap inom boken ”Vatten – Land”.
– inom vårt tungomål samt inom vår tradition besitter oss sett ner vid våtmarker, oss hör inte någonsin någon utbrista ”jag älskar sumpmarker”. dock oss borde samtliga yttra detta, artrikedomen existerar fantastisk, sumpskogen existerar vår svenska regnskog, den utför nytta till både klimat samt ekosystem.

Sverige existerar en rikt nation, oss besitter fler sjöar samt vattendrag än land i norden, dem tusen sjöarnas nation.

dock inom flera tid besitter oss vanskött våra vätska, säger biologen, författaren samt naturfilmaren Bo Landin då Extrakt når honom inom hans bostad inom Utah, USA. denne menar för att oss för tillfället börjar förstå konsekvenserna från denna vanskötsel.

Sedan hans filmer ifall försurning kom vid 1980-talet besitter våtmarksfrågan fått enstaka helt ytterligare aktualitet; kunskapen besitter ökat, dock framför allt äger klimatfrågan seglat upp likt den möjligen viktigaste samhällsutmaningen.

Här hittar du information om hur du gör för att ansluta till den allmänna VA-anläggningen i Ånge kommun

Våtmarkernas innebörd till klimat samt biologisk diversitet äger synliggjorts, dock flera hundra tid från utdikning från våtmarker, sjöar likt sänkts samt vattendrag likt äger styrts angående återställs ej inom ett handvändning.

– Jag kunde ej tänka mig för att jag skulle titta unga människor agera på grund av våtmarker inom dygn noggrann såsom oss unga fältbiologer agerade vid 1970-talet inom ämnen kring dem sista fria älvarna samt resursanvändning.

detta existerar strålande för att titta ett våtmarksrörelse växa fram. idag gäller detta bara för att fler förstår varför, samt för att samhällets företrädare ej sätter sig vid sina höga hästar samt avfärdar budskapet inom dem denna plats aktionerna.

Sumpmarkerna inom kulturen

Bo Landins samt Lennart Henriksons litteratur ”Vatten – Land”, vilket kom inom höstas, existerar enstaka allegori angående vattnets vindlande bakgrund genom detta svenska landskap, ifall all kraft liksom lagts vid för att sänka sjöar samt dika ut mossar samt kärr till för att gynna jord- samt skogsbruk, räta ut åar samt vid för att tämja forsar på grund av kraft mot industrin.

Boken handlar även ifall vattnets innebörd inom vår traditioner, ifall sumpmarkernas negativa klang inom folktron samt litteraturen.

Bo Landin menar för att oss använder mening såsom ger våtmarker uselt rykte då oss önskar yttra något negativt samt hotfullt.

Lägenhet - Angered - 13800 kr - Busshållplats precis utanför fönstret

detta amerikanska uttrycket quagmire används ifall ni står inför en närmast olösligt bekymmer, dock betyder egentligen sumpmark eller våtmark. vid svenska använder oss termen moras (egentligen träsk) angående riktigt bedrövliga förhållanden, då något existerar liksom en sumpmark eller våtmark, sumpaktigt alternativt farligt.

Vi ger myrar, kärr samt mossar karaktärer likt berättar angående opålitlighet samt oreda.

Vårt tungomål bidrar mot ett negativ ögonkontakt vid våtmarker samt sumpmarker. dem representerar detta oss ej önskar äga samt sålunda äger dem varit inom hundratals kalenderår.

detta äger inget tillsammans med ekologi alternativt råvaror för att göra.

Sågs såsom en hot

Utdikningen inom detta svenska landskap började inom större skal beneath Gustav Vasa vid 1500-talet, dock detta plats beneath missväxtåren vid 1860-talet såsom torrläggningen från våtmarkerna verkligen tog hastighet. detta fanns en sätt för att snabbt producera mer jordbruksmark på grund av för att ”bromsa dem ungas rymning mot Nordamerika”, likt Skogsvårdsstyrelsens ordförande vid den tiden uttryckte det.

Ett halvt sekel senare beskrevs sumpmarkernas utbredning vilket en hot mot både tradition samt värdefull skogsmark, likt ett källa mot ond bråd död, inom riksdagen.

”Försumpningen” sågs vilket en hot samt staten mobiliserade, liksom Bo Landin skriver. vid 1950-talet då skogsbruket rationaliserades fanns detta skogarna liksom dikades ut inom upphöjd takt.

Selma Lagerlöf stred på grund av Tåkern

Enligt enstaka ny lärande besitter ovan ett miljon kilometer diken grävts runtom inom landet, detta motsvarar ovan 20 varv runt jorden.

En hållplats

från ursprungligen 12 miljoner hektar våtmark finns inom dygn drygt 9 miljoner hektar kvar. Mer än hälften från dem våtmarker liksom återstår hotas från förstörd vattenförsörjning. Bara 40 andel från vattnet inom svenska vattendrag rinner inom sina ursprungliga fåror samt 5 andel från vattnet existerar opåverkat från människan.

I människans kamp mot naturen existerar detta vattnet vilket fått ta den stora smällen, menar Bo Landin.

detta återspeglar sig även inom litteraturen, dock detta existerar även var dem kritiska rösterna hittas.

I ”Gösta Berlings saga” lät Selma Lagerlöf vårfloden företräda hotet mot bygden, dock inom start från 1900-talet kliver denna fram såsom miljökämpe samt tar strid till dem hotade sjöarna, då denna inom ”Nils Holgersons underbara resa” kritiserar planerna vid för att sänka stort insjövatten Tåkern på grund av för att producera mer jordbruksmark.

Harry Martinsson gav röst åt arbetarna liksom slet hårt vid mossarna, dock lyfte även dem naturvärden han även såg.

– Vilhelm Moberg ägde en annat perspektiv då han skrev angående strejken vid Strängshults torvmosse. varenda dem likt slet därför hårt vid mossarna inom Småland, dem tjänade några kronor dock maximalt fanns detta en helvete, säger Bo Landin.

Bättre skydd förr

I landet användes förr inom tiden begreppet kungsådra, enstaka tredjedel från älven, inom dess mitt, var älvens naturliga flöde skulle skyddas samt var man ej fick fiska alternativt hindra vattnets flöde.

dock inom takt tillsammans industrialiseringen samt utbyggnaden från vattenkraften förpassades kungsådran samt skyddet från den mot historien.

I ljus äger vår förståelse ökat, dock energibehovet existerar samtidigt större än någonsin.

Busschauffören trodde det gick att köra rätt igenom ansamlingen med vatten

detta besitter fått politiken för att efterlysa förenklade miljötillståndsprocesser på grund av vattenkraft, något Bo Landin existerar många väsentlig till.

– då oss industrialiserade älvarna samt gjorde ifall dem ifrån ekosystem mot energisystem bortsåg oss ifrån detta fina tillsammans kungsådran likt kungar inom varenda tider värnat från ekonomiska skäl, på grund av för att fisken skulle erhålla vandra fritt samt fisket skulle behärska fortgå.

Vi äger inom ljus god förståelse angående våtmarkernas samt dem fria vattendragens innebörd, dock Bo Landin konstaterar tillsammans med viss frustration för att detta ifrån såväl politiken likt forskningen ofta talas ifall ytterligare kunskapsbehov innan man beslutar ifall åtgärder.

– Forskarna likt håller vid tillsammans våtmarker samt dricksvatten kommer fram mot nya saker liksom utför detta enklare för att nå olika uppgift.

dock jag besitter ändå sett för att man kunna ett fåtal saker för att hända lite fortare.

Bo Landin kallar, lite uppgivet, sina tv-program till ”en elektronisk brakskit”, såsom susar förbi samt sedan existerar borta. dem skrivna verk denne besitter skrivit äger demonstrerat sig ett fåtal en djupare genomslag, mot modell hans läsning ”Om träd kunde gråta”, ifall markförsurningens katastrofala konsekvens vid en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt skog.

– Jag tror för att skrivna verk äger en annat värde än filmer samt flyktiga nyhetsreportage, då människor är kapabel studera inom lugn samt ro sjunker innehållet in vid en annat sätt.

Hos vetenskapsman samt politiker saknar jag ofta den emotionella delen, för att våga uppleva samt uttrycka detta.

detta är kapabel leda mot förbättrad undersökning samt förbättrad politiska beslut.

---

Elin Vikstentext