Varför innehåller inte luften någon vätgas

Varför:

• genomföra systematiska undersökningar inom kemi, och 
• använda kemins term, modeller samt teorier för för att förklara samt förklara kemiska samband inom samhället, naturen samt inuti människan. 
• använda kunskaper inom kemi för för att undersöka kunskap, kommunicera samt ta ställning inom frågor miljö

 

Vad:

Centralt innehåll: 

·       en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom lösningsmedel samt transportör från ämnen, mot modell inom mark, växter samt människokroppen.

• Några kemiska processer inom mark, atmosfär samt vätska ur miljö- samt hälsosynpunkt.
• Fotosyntes samt förbränning samt energiomvandlingar inom dessa reaktioner.
• Människans användning från energi- samt råvaror lokalt samt internationellt samt vilket detta innebär för ett hållbar utveckling.
• Processer för för att rena vatten samt avloppsvatten lokalt samt globalt.

·       inspelade eller skrivna bevis från undersökningar tillsammans tabeller, diagram, bilder samt skriftliga rapporter

 

Hur:

Genomgångar, gruppdiskussioner, eget sysselsättning, demonstrationer, filmer, laboration.

 

Utvärdering: 

Sker på lektioner samt nära prov. Muntligt alternativt skriftligt?

 

 Du bör efter detta avsnitt kunna:

-Du bör äga förståelse angående dem vanligaste gaserna inom luften.

-Du bör behärska förklara vilka tre viktiga attribut en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig äger samt varför detta är förutsättning för liv på jorden.

-Kunna begreppet lika löser lika.

-Ha förståelse ifall ädelgaser

-Förstå varför syre är livsnödvändigt.

-Förstå vad ozon är samt varför detta är betydelsefull för jorden samt vilket likt är kapabel förstöra det.

-Ha insikt ifall den livsnödvändiga växthuseffekten

-Förstår vad försurning är.

Hur detta bildas, hur detta påverkar miljön)

-Kunna ta ställning varför oss behöver minska på användningen från fossilbränslen

-Ha insikt ifall väte samt dess attribut

-Ha förståelse ifall vattenrening.

 

Veckoplanering:

Lärobok: Kemi spektrum.  

Sidor: kap.2 samt 3 s.

Varför innehåller inte luften vi andas någon vätgas? I luften är syre den gas som lättast reagerar med andra ämnen

50-100. titta mer särskilt inom veckoplaneringen.

Nedan följer frågor likt är mot hjälp för för att behärska besvara frågorna ovan.

 

 

Begrepp mot Kemins grundläggande principer eller fundament kap 2 samt 3.

• Atmosfären

Atmosfären är luftskiktet runt jorden.

• Tunnare luft

Tunnare atmosfär är atmosfär där molekylerna ej ligger lika tätt likt inom den vanliga luften nära marken.

 

• Torr luft

Torr atmosfär är atmosfär liksom ej innehåller vattenånga.

• Luftfuktighet

Luftfuktigheten är en mått på hur många vattenånga detta finns inom luften.

• Syre

Syre är den gas såsom oss behöver när oss andas.

Metaller förlorar sin metallglans då metallatomer binder sig till syreatomer

Syre är också en grundämne likt består från syremolekyler där två syreatomer sitter ihop. Molekylformeln är O₂.

• Oxid

En oxid är ett kemisk förening där syre sitter ihop tillsammans en annat atomslag.

• Koloxid

Koloxid är ett kemisk förening tillsammans ett alternativt flera kolatomer samt syreatomer.

• Kväveoxid

 Kväveoxid är ett kemisk förening tillsammans med ett alternativt flera kväveatomer samt syreatomer.

• Svaveloxid

Svaveloxid är ett kemisk förening tillsammans med ett alternativt flera svavelatomer samt syreatomer.

• Kväve

Kväve är den gas liksom detta finns maximalt från inom luften, samt en grundämne vilket består från kvävemolekyler där två kväveatomer sitter ihop.

Molekylformeln är N₂

• Ädelgaser

1 % från luften är ädelgaser. Ädelgaserna önskar ej sitta ihop tillsammans med andra atomer så detta finns inga ädelgasmolekyler.

Vilket ämne är orsaken till att vissa metaller förlorar sin metallglans

dem önskar ej heller delta inom kemiska reaktioner.

• Helium

Helium är ett ädelgas såsom är väldigt lätt. Den används inom gasballonger samt luftskepp.

• Neon

Neon användes ofta inom reklamskyltar förr.

• Argon

Argon användes inom gammaldags glödlampor, samt används idag liksom skyddsgas inom industrin.

• Krypton

Krypton användes inom gammaldags glödlampor, samt används idag likt skyddsgas inom industrin.

• Xenon

Xenon används inom strålkastarna på enstaka sektion fordon.

Xenonstrålkastare ger mer naturtrogna färger.

• Radon

Radon är ett radioaktiv ädelgas likt kunna ge lungcancer. Den är kapabel finnas inom marken samt inom grundvattnet.

• Skyddsgas

Skyddsgaser kallas dem ädelgaser alternativt blandningar från ädelgaser liksom skyddar mot reaktioner likt oss ej önskar äga, mot modell nära tillverkning från läkemedel.

• Ozon

Ozon består från tre syreatomer såsom sitter ihop inom ett molekyl.

Molekylformeln är O₃.

• Marknära ozon

När solen skiner på bilavgaser bildas marknära ozon.

Vätgas har en hög energitäthet per massenhet, vilket innebär att den kan lagra och transportera en betydande mängd energi

Marknära ozon är farligt både för växter samt för varelse samt människor.

 

• Ozonskiktet

Ozonskiktet är en skikt från ozon några mil upp inom atmosfären likt skyddar mot farligt ultraviolett ljus från solen.

• Freon

Freoner är kemiska föreningar vilket är byggda från kolatomer, väteatomer samt fluoratomer samt likt skadar ozonmolekylerna så för att detta blir hål inom ozonskiktet.

• Kretslopp

Kretslopp innebär för att inga atomer försvinner: Kemiska föreningar förmå mot modell byggas angående mot nya ämnen vilket är många farligare än ämnena liksom fanns från början.

• Förbränning

Förbränning kallas detta när en ämne brinner samt atomerna inom ämnet sätts ihop tillsammans med syreatomer.

• Koldioxid

Koldioxid är enstaka gas såsom bildas när ämnen tillsammans med kolatomer brinner.

Kolatomerna reagerar tillsammans syreatomer från syrgasmolekylerna inom luften. Molekylformeln är CO2.

• Fotosyntes

Fotosyntes är reaktionen när dem gröna växterna tillverkar sötningsmedel från koldioxid samt dricksvatten. Samtidigt bildas detta syrgas.

• Växthuseffekten

Koldioxiden inom luften runt jorden fungerar vilket glaset inom en växthus samt håller kvar värme.

Varför innehåller inte luften vi andas någon vätgas? Vätgas är en väldigt lätt gas som stiger och befinner sig ovanför luften

Fenomenet kallas för växthuseffekten. Den äger ständigt funnits, dock idag finns detta så många koldioxid inom atmosfären för att detta hålls kvar för många värme.

• Global uppvärmning

Det blir mer samt mer koldioxid inom atmosfären. detta gör för att växthuseffekten ökar, samt detta gör för att klimatet blir varmare.

detta kallas global uppvärmning.

• Biobränsle

Biobränslen är bränslen liksom tillverkas från växter, såsom mot modell träd, vete alternativt oljeväxt. När växterna växer tar dem upp koldioxid, samt när dem förbränns bildas detta lika många koldioxid.

Det är procent siffrorna för de olika gaser som inte innehåller någon vattenånga

Därför ökar ej mängden koldioxid inom atmosfären när oss använder biobränslen

• Kolmonoxid

Kolmonoxid är enstaka giftig gas liksom bildas ifall kolatomer brinner när detta ej finns tillräckligt tillsammans med syre. Molekylformeln är CO.

• Ofullständig förbränning

En förbränning där syret ej räcker mot kallas för ofullständig förbränning.

• Surt regn

När luftföroreningar likt kväveoxider samt svaveloxider reagerar tillsammans med vätska inom luften bildas surt regn.

• Försurning

Försurning kallas detta när mark samt sjöar blir så något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör från surt nederbörd för att växter samt fiskar skadas.

• Smog

Smog är enstaka giftig dimma likt beror på för att rök samt avgaser ej renas effektivt.

• Kolväten

Kolväten är kemiska föreningar likt finns inom bensin samt olja.

ifall dem ej förbränns fullständigt kommer dem ut inom luften samt bidrar mot smogen.

• Väteatomer

Väteatomer är dem vanligaste atomerna inom universum. dem äger detta kemiska tecknet H samt ingår inom bland annat vattenmolekyler.

• Vätgas

Väte är en grundämne tillsammans med molekylformeln H₂.

Vätgas är så lätt för att den ej finns inom luften, så den är sällsynt på jorden.

• Bränsleceller

 Bränsleceller är en slags batterier såsom laddas genom för att vätgas förbränns.

• Ytspänning

Ytspänning kallas ett kraft vilket verkar mellan vattenmolekylerna inom ett vattenyta samt håller ihop dem så för att ytan blir såsom enstaka tunn, seg hinna.

• Polär molekyl

En molekyl där laddningarna är ojämnt fördelade så för att molekylen får enstaka positivt laddad samt ett negativt laddad blad är ett polär molekyl.

• Opolär molekyl

En molekyl där laddningarna är jämnt fördelade samt detta ej finns någon positiv alternativt negativ blad är ett opolär molekyl.

• Kapillärkraft

Kapillärkraft är enstaka kraft såsom gör för att dricksvatten dras upp inom en smalt rör, mot modell en glasrör, sprickor inom marken alternativt rör inne inom växterna.

Kapillärkraften beror på för att dem polära vattenmolekylerna dras mot polära molekyler inom rören. Utan kapillärkraften skulle växterna ej behärska suga upp vatten

• Vattenverk inom vattenverket renas vattnet innan oss använder detta vilket vatten, mot matlagning, hygien, tvätt samt platta – detta önskar säga vattnet likt kommer ut ur kranarna kommer från en vattenverk.

• Hårt vatten

Vatten vilket detta finns många kalciumjoner, magnesiumjoner samt järnjoner inom kallas för hårt vatten.

• Avhärdning

När man tar försvunnen dem ”hårda” jonerna från hårt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kallas detta avhärdning.

detta behövs eftersom hårt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig gör för att tvättmedel samt medel för att diska fungerar sämre, samt för att detta blir kalkavlagringar.

• Reningsverk

 

 I reningsverket renas vattnet efter för att oss besitter använt det.