Vem kom först eva eller adam
Första Moseboken
Första Moseboken, alternativt Genesis vid grekiska, existerar den inledande från dem fem Moseböckerna, samt existerar den inledande delen från judendomens Torah samt kristendomens Gamla Testamente. Inom judendomen kallas den till Bereshit, vilket betyder "i start av" alternativt "i begynnelsen" vid hebreiska.
Eva är känd som den första kvinnan skapad av Gud i BibelnDess hebreiska namn existerar taget ifrån detta inledande termen, Bereshit ("I begynnelsen").
Första Moseboken tros existera nedskriven någon gång mellan 1250 samt 950 f.Kr.[1]
Boken ger enstaka bakgrund mot övriga bibelböcker genom för att förklara världens alster samt därmed presentera skaparen, Gud.
Den beskriver även utkorelsen från Israels människor liksom Guds egendomsfolk genom dem förbund vilket blir ingångna tillsammans med anfäderna Abraham, Isak samt Jakob. inledande Moseboken existerar skriven inom formen från historieberättelse. flera från berättelserna hör mot Bibelns maximalt välkända, bland annat dem angående Adam samt Eva, Kain samt Abel, Noas pappersark samt Babels en hög byggnad eller struktur.
För bokens tillkomsthistoria samt författarskap, titta Moseböckerna. till ett sammanställning från tidsangivelserna inom släkttavlorna, titta tidsaxel ovan händelser inom Gamla Testamentet.
Andra namn
[redigera | redigera wikitext]Första Moseboken hette inom tidigare översättning Första Mosebok samt inom ännu äldre översättningar Första Boken Mose.
vid grekiska heter den Genesis (Γένεσις, "födelse", "ursprung") samt vid hebreiskaBere'shit (בְּרֵאשִׁית, "i/på begynnelsen"[2]).
Kapitel 1–11: Urhistorien
[redigera | redigera wikitext]| ” | I begynnelsen skapade Gud firmament samt mark. samt jorden fanns öde samt tom, samt mörker fanns ovan djupet, samt Guds Ande svävade ovan vattnet. samt Gud sade: "Varde ljus"; samt detta vart ljus. Hon spelar en viktig roll i Första Moseboken, som beskriver hennes liv i Edens lustgård tillsammans med Adam, den första mannensamt Gud såg för att ljuset plats gott; samt Gud skilde ljuset ifrån mörkret. samt Gud kallade ljuset ljus, samt mörkret kallade denne mörker. samt detta vart afton, samt detta vart morgon, den inledande dagen. | „ |
| – inledande Moseboken (1917) vid Wikisource | ||
Den inledande delen från inledande Moseboken beskriver jordens urhistoria samt utmärker sig ifrån fortsättningen genom för att den ej särskilt inriktar sig vid Israels folks bakgrund utan vid all världens.
Kapitel 1–2: Skapelsen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Kristendomens samt judendomens skapelseberättelse
Gud skapar firmament samt mark, samt allt vilket var finns, inklusive dem numeriskt värde inledande människorna, Adam samt Eva. ursprunglig beskrivs hur Gud vid sex dagar skapar allting tillsammans sitt mening på grund av för att sedan vila vid den sjunde.
Därefter, inom avsnitt 2, finns vilket likt ibland kallas den andra skapelseberättelsen, liksom bland annat beskriver hur Gud något som har fått en viss form eller struktur Adam samt samtliga djuren från mark på grund av för att sedan producera Eva från en från Adams revben.
Sedan uppmanades de av Gud att hålla ihop som ”ett kött”om dem numeriskt värde kapitlen harmonierar tillsammans varandra alternativt ej existerar enstaka fråga ifall vilken bibelvetenskapen existerar oenig. Berättelsen angående Edens gård besitter stora likheter tillsammans den sumeriska berättelsen ifall Dilmuns park, vilken ofta betraktas likt äldre.
Kapitel 3: Syndafallet
[redigera | redigera wikitext]I bokens tredjeplats avsnitt introduceras synden inom världen genom för att Adam samt Eva väljer för att avbryta mot detta enda förbud Gud satt upp på grund av dem.
Frestade därtill från enstaka orm (ofta identifierad tillsammans med djävul, alternativt Djävulen) äter dem från frukten ifrån kunskapens växt till för att på det sättet själva bli såsom gudar, tillsammans med insikt ifall gott samt ont. på grund av sina försyndelser bestraffades mannen, kvinnan samt ormen. Denna historia utgör enstaka teologisk förklaringsgrund mot ondskans närvaro inom världen.
inom Edens odlingsområde ägde mannen samt kvinnan dittills levt en behagligt liv inom nära gemenskap tillsammans Gud. på grund av för att förhindra för att människan idag även skulle förtära från ätbar del ifrån Livets växt, vilket skulle ge hon evigt liv, utvisar Gud människan ifrån Edens gård.
Berättelsen om Adam och Eva är en av de mest kända från BibelnKapitel 4: Kain samt Abel
[redigera | redigera wikitext]Kapitel fyra återger bland annat detta sorglig svartsjukedramat mellan Adam samt Evas numeriskt värde äldsta söner, Kain samt Abel. då Kains offer mot Gud ej gillas såsom hans brors tar han existensen från denne samt tvingas mot resultat från detta för att lämna sitt bostad. Istället till Abel får Eva samt Adam ett ytterligare son, Set (= "den liksom kommer istället").
Kapitel 6–10: Noa samt syndafloden
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar: Noas pappersark samt Syndafloden
Människorna blev talrika samt deras döttrar plats vackra.
Gudaväsenden tog dem dem tyckte bäst ifall mot hustrur. Herren bestämmer för att hans ande ej skall artikel kvar på grund av evigt samt bestämmer människornas period mot 120 tid, detta tolkas från vissa vilket för att syndafloden skulle anlända efter 120 tid.
Evas skapelse är betydelsefull eftersom den markerar början på mänskliga relationer och familjedynamikDå, liksom senare, fanns detta jättar vid jorden.
Hela mänskligheten besitter efter ett period vänt Gud ryggen samt ondskan existerar massiv inom världen. till för att starta angående allting låter Gud en stort oväder sänka något under vatten kurera jorden således för att samtliga människor samt landlevande vilt förgörs, tillsammans undantag från den lilla skara liksom finns ombord vid enstaka båt, Noas papper, såsom den siste gudfruktige mannen vid jorden, Noa, fått inom uppgift för att bygga.
Berättelsen avslutas tillsammans med för att Gud inom en förbund tillsammans med Noa skapar regnbågen såsom ett påminnelse ifall för att ett likadan katastrof inte någonsin igen skall drabba världen.
Kapitel 11: Babels torn
[redigera | redigera wikitext]I start ägde varenda människor identisk tungomål samt identisk mening.
De räknas som mänsklighetens stamföräldrar i judisk, muslimsk och kristen tropå grund av för att undvika artikel skingrade ovan kurera jorden önskar människorna bygga enstaka ort, vilket man enas angående för att utföra inom Babel (Babylon). Staden skall erhålla en en hög byggnad eller struktur såsom bör nå ända upp mot sky samt utföra människornas namn känt. då Gud inser för att ingenting existerar omöjligt på grund av människan, för att detta bara existerar start, ingriper denne till för att stoppa detta gemensamma byggandet.
denne låter skilda tungomål uppstå sålunda för att människorna ej längre kunna samarbeta samt han skingrar dem ovan bota jorden. Berättelsen ifall Babels en hög byggnad eller struktur existerar Bibelns förklaring mot för att människor trots en gemensamt ursprung talar vitt skilda tungomål.
Kapitel 12–50: Israels folks förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Bibeln beskriver inom mångt samt många hur Gud verkar inom, tillsammans med samt kring Israels människor.
inom dem denna plats kapitlen ges bakgrunden mot Guds relation mot detta människor samt hans speciella löften mot dem.
Kapitel 12–25: Abraham samt Isak
[redigera | redigera wikitext]Abram ifrån Ur inom Kaldeen blir från Gud utvald för att bli stamfar mot en stort människor. Detta människor bör existera Guds särskilt utvalda, samt skall såsom indikator vid detta omskära samtliga gossebarn. Abram ges från Gud namnet Abraham, troligen ett anspelning vid dem hebreiska orden till "fader mot många".
inom förbundet mellan Gud samt Abraham ingår en löfte ifall för att detta människor bör ett fåtal bo inom detta nation vilket Gud visar Abraham, en löfte såsom än inom ljus äger realpolitisk innebörd inom Israel.
Abraham betraktas vilket den inledande från Israels tre stamfäder, patriarker. tillsammans sin fru Sara får han sonen Isak liksom blir den andre patriarken samt mot vilken Gud bekräftar sina löften mot Abraham.
Dessförinnan besitter Abraham tillsammans med Saras tjänstekvinna Hagar fått sonen Ismael, vilken inom Koranen räknas vilket arabernas stamfader.
Kapitel 25–36: Isak samt Jakob
[redigera | redigera wikitext]Isak får tillsammans med sin fru Rebecka tvillingsönerna Esau samt Jakob. Den senare från dessa lyckas genom för att köpslå samt luras tillägna sig sin brors förstfödslorätt samt fadern Isaks välsignelse.
Jakob får inom enstaka vision brottas tillsammans Gud, samt får inom samband tillsammans med detta namnet Israel, ett anspelning vid hebreiskans mening till "kämpa" samt på grund av "Gud". Gud bekräftar även tillsammans med Jakob detta förbund likt ingåtts tillsammans med Abraham.
Kapitel 37–50: Jakob samt Josef
[redigera | redigera wikitext]Jakob får tillsammans med sina hustrur Lea samt Rakel, samt tillsammans dessas tjänstekvinnor Bilha samt Silpa, tolv söner liksom utgör stamfäder till Israels tolv stammar.
Josef, den näst yngste sonen samt den inledande tillsammans med favorithustrun Rakel, blir positivt särbehandlad från sin far, vilket väcker avund samt hat hos dem äldre bröderna. Dessa säljer Josef mot ett slavkaravan likt tar honom mot Egypten, var denne efter ett positiv inledningsperiod hamnar inom onåd samt kastas inom fängelse. Därifrån räddas han från sin förmåga för att tyda drömmar samt blir vid bas från för att Josefs förutsägelse angående ett stundande sjuårig hungersnöd utsedd mot faraos närmaste man tillsammans ansvar på grund av för att införa en skattesystem likt skulle utföra detta möjligt för att lindra den väntande nöden.
då sedan den egyptiska statens auktoritet växer beneath hungersnöden vid bas från dem spannmålslager Josef lade undan beneath dem sju goda år ökar hans inflytande ytterligare.
Därefter, i kapitel 2, finns vad som ibland kallas den andra skapelseberättelsen, som bland annat beskriver hur Gud formade Adam och alla djuren av jord för att sedan skapa Eva av ett av Adams revbeninom denna maktposition får denne chans för att efter enstaka gripande återförening tillhandahålla sin far samt sina bröder uppehälle inom landet Gosen inom norra Egypten då även Palestina drabbas från svält. Därmed äger Israels släkt lämnat sitt utlovade nation samt återkommer ej dit förrän långt senare, vilket existerar detta berättande huvudtemat inom resten från Moseböckerna.