Den engelska flottan har siktats vid vinga
Vinga
Vinga existerar ett fyrö inom relaterat till göteborg ögrupp inom Kattegatt. Ön ligger inom Styrsö socken inom Västergötland samt tillhör relaterat till göteborg samhälle.
Vinga existerar kommunens västligaste landområde, beläget cirka tio sjömil ifrån stadens centrum. Ön existerar cirka enstaka kilometer inom väst–östlig riktning samt cirka enstaka halv kilometer inom nord–sydlig. Svenska staten äger Vinga sedan 1934, tillsammans med registerbeteckningen Vinga 1:1. Vinga fyrs position existerar latitud 57° 38′ nord, longitud 11° 36′ mejeriprodukt.
Vinga fyr existerar en statligt byggnadsminne (SBM) i enlighet med beslut ifrån den 14 månad 1978 samt tillsammans med utökade skyddsföreskrifter den 9 juni 2011.[1]
Ön ingår inom naturreservatet tillsammans identisk namn, etablerat 23 mars 1987[2].
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Öns namn besitter för att utföra tillsammans med verbet hvinge inom den äldre danskan, samt detta norska kvingla.[3] Detta betyder dels "sno, vrida" dels "rasa, larma".
Vinga skulle då existera holmen var vindarna rasar samt vågorna skummar samt yr. Namnet äger stavats vid olika sätt: fornsvenskt Hwynggae 1496, Wiinge 1532, Huingen 1603 samt Wingarne inom lotsarnas lönereglemente 1749.
Dom har försök men har inte fått någon chansGeografi
[redigera | redigera wikitext]Den flacka klippön inom från västergötland ögrupp existerar formad vilket en U, tillsammans landtungan inom norr känd såsom Gattulven[4] – placerade vid andra sidan från den smala Gattulvsviken. Denna vik sträcker sig långt in ifrån västsidan från ön samt går nästan fram mot Midsommarviken. därför sent likt vid 1700-talet bildade vikarna tillsammans en sund mellan Vinga samt Gattulven;[4] landhöjningen äger därefter skapat dem båda vikarna.
Strax söder ifall ön ligger den mindre Koholmen, samt inom detta smala sund vilket bildas mellan dessa båda småöar ligger Vingas lilla hamn. Vingas yta uppgår mot 0,3 kvadratkilometer, samt dess högsta punkt ligger 20 meter ovan havet.
Vingaporfyr
[redigera | redigera wikitext]Vingas berggrund existerar mot största delen uppbyggd från porfyrit, såsom existerar ett med små korn, mörk bergart tillsammans ljusa korn från bland annat fältspat.
Den mineralogiska sammansättning från vingaporfyren utför den mot ett monzogranit mot kvartsmonzodiorit. vid dem nordligaste delarna innehåller bergarten ortopyroxen samt kallas då på grund av kvartsjotunit. Vingaporfyren bildades till cirka 950 miljoner kalenderår sedan då den liksom ett intrusion trängde upp genom omkringliggande äldre gnejser.[5]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Man äger hittat ett skafthålsyxa vid ön vilket vittnar ifall för att detta funnits människor vid ön sedan minimalt 4 000 tid tillbaka.
Skriftliga källor fullfölja även gällande för att ön sedan många utdragen tidsperiod tillbaka bör äga varit svensk.[förtydliga]
På ett slät berghäll intill gamla utkiken kunna man urskilja årtalen; 1581, 1617 samt 1630. ett ytterligare inskription lyder; "Hvinge hör land til", den fanns denna plats redan 1603. dock redan 1496 inom en dombrev, daterat Sävedahl den 22 juni, vittnade allmogen "-- endräktligen, för att bemälde holme tillsammans med flera skär sedan hedenhös tillhört Sverige."[6]
Om "Båken nära Vinga" skriver relaterat till göteborg magistrat den 9 juni 1698 mot landshövdingen för att denne ...är för tillfället högst bristfällig, samt fara existerar, för att den nära enstaka storm blåser ned.[7]
Den "göteborgska lokalhistoriens fader" rådmannen Eric Cederbourg beskrev Vinga 1739 vilket "den största samt aldrasidsta Skiär denna plats inom Skiärgården, hwaräst öpna Wästerhafvet tager sin begynnelse; vid hwilken Öö alternativt skiär, på grund av dem siöfarandes nytta samt underrättelse skull, en fyrkantigt högt en hög byggnad eller struktur tillsammans med korswircke af massive Furu-master af Stadsens medel existerar upbygdt, tillsammans tvenne utkik; denna plats finnes ett massiv förgylld trätunna, omgiven tillsammans med svartfärgade järnband.
Dess underhåll bestrides från den afgift, liksom varenda inkommande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig erlägga samt kallas båkpengar." Detta "4-kantiga torn" lär äga byggts ifall vid 1780-talet.[6]
Evert Taube skrev 1937 ifall Vinga: "För den flyende seglaren gällde detta för att erhålla klass vid Vinga fyrtorn samt signalbåk, pelaren samt pyramiden nära inloppet ifrån Kattegatt mot relaterat till göteborg redd.
Kaptenen likt tillsammans med existensen samt skutan inom behåll rundat Skagen ställde sitt hopp mot dem modiga Vingalotsarna.
Med Charlie, Bill och Tomdock redan inom skuggan från den annalkande orkanen ägde både sjövakt samt frivakt vid Vinga tagits inom bruk mot sista man samt för att erhålla ut vaktombyte ifrån fastlandet fanns detta ingen vettig människa liksom talte ifall. Den en lotskuttern ägde redan gått beneath samt tagit tillsammans sig numeriskt värde man."[8] 4 månad 2021 utbröt enstaka brand vid bulkfartygetAlmirante Storni enstaka bit utanför ön.
Släckningsarbetet pågick enstaka sju dagar mot sjöss innan fartyget flyttades mot Skandiahamnen inom götet var branden mot slut kunde släckas. [1][2]
Vinga fyrar, båk samt byggnader
[redigera | redigera wikitext]Det inledande fasta byggnadsverk vid ön plats en sjömärke inom virke, ett därför kallad båk, vilket restes 1606. detta fanns Karl IX vilket inom en skrivelse från den 17 oktober 1606 skrev mot slottsfogden vid Älvsborg, Sövring Jönsson, för att "--som ytterst bland klipporna inom skärgård behöfdes några märken, hvarefter dem främmande kunde komma mot hamnar, ifall således mörkt vore, för att dem icke eljest kunde ledsaga sig mot sådane, Söfring Jönsson skulle allestädes, hvar därför bostad kunde tillsäga, dock synnerligen vid Vingh samt Galterö [Vinga samt Galterö, mellan dessa småöar går den stora farleden ifrån samt mot Göteborg] låta identisk höst uppsätta märken samt vetar, dock därför, för att man, då man ville, kunde hugga dem neder."[9]
År 1646 byggdes enstaka stuga åt den förste båkvaktaren Torkel Smed.
Den faluröda pyramidformade båk liksom idag finns vid Vinga byggdes 1857 samt ägde sin föregångare inom enstaka liknande pyramidformat trätorn, byggd 1720 tillsammans utkik samt tillsammans ett förgylld trätunna vid toppen. Dagens båk äger dem ungefärliga måtten 11x11 meter likt bas samt enstaka höjd vid 24 meter.
Vingas inledande fyrtorn tändes den 15 november 1841.
Fyren kostade drygt 16 000 riksdaler, samt linsapparaten fanns från "3:dje ordningen tillsammans med lysvidd 14 minuter, fast vitt sken." tid 1854 tillkom detta norra fyrtornet, mot enstaka utgift från 12 000 riksdaler. detta andra fyrtornet byggdes eftersom den inledande fyren ägde en fast vitt sken noggrann liksom bland annat Nidingens samt Skagens fyrar vilket ledde mot navigationsförväxlingar.
Den nya fyren visade en fast vitt sken tillsammans blänk plats tredjeplats 60 sekunder.
Den ökade trafiken vid götet gjorde för att ett fräsch, högre samt ljusstarkare fyr behövdes. Efter för att ett skildring ifall detta gjorts hos vederbörande myndigheter, anslogs vid våren 1889 en belopp från 80 000 kronor mot ett färsk fyrbyggnad, vilket tändes den 10 november 1890.
Samtidigt släcktes dem båda äldre fyrarna. detta nya fyrtornet ligger ungefär mitt emellan platserna var dem båda äldre fyrarna stod. Den nuvarande fyren existerar cirka 29 meter upphöjd samt existerar byggd inom vingaporfyr såsom kommer ifrån Vingaholmen bredvid. Den ritades från fyringenjör Emil Karlsson,[10] samt lysapparaten kom ifrån Barbier inom Paris ligger 46 meter ovan vattenytan.
Den "-- bestod dels från ett omgående inledande klassens linsapparat, vilket varenda halv 60 sekunder visar numeriskt värde vid varandra nästa vita blänkar, dels ett belysning tillsammans fyra pumpar, likt pumpa upp fotogen mot lampnäbbens koncentriska vekar." Senare infördes fotogenglödljuslampan, alternativt vilket detta även kallades luxglödljuset tillsammans med ej mindre än 100 000 hefnerljus.[6] Fyren äger vitt sken tillsammans numeriskt värde täta blänk varenda halv 60 sekunder samt den blev elektrifierad inom start från 1949.
Basen mot den inledande fyren finns kvar, den byggdes angående mot lotsutkik.
Vinga besitter även numeriskt värde ensfyrar, Vinga Östra övre samt Vinga Östra nedre såsom står öster angående huvudfyren. Deras enslinje markerar farleden ifrån Vingasand ut mot Vinga förbi grunden Limbåden samt Bukskärsbåden. Ca 300 meter nordväst ifall Vingas västra udde står ytterligare ett fyr; Vinga ungar.
Fyrmästarbostaden vid ön existerar ursprungligen ifrån 1854, tillbyggdes 1900 samt moderniserades 1947. Den 31 femte månaden i året 1987 invigdes ytterligare enstaka renovering från huset, vilken pågått inom en tid samt likt Stena Line ansvarade på grund av inom nära samarbete tillsammans med Skanska.[11]
Kompassrosen
[redigera | redigera wikitext]Uppför enstaka brant stig nära lotshamnen, finns en manshögt, fyrkantigt stenblock.
Oh boy, oh boy, oh boydenna plats ägde lotsarna sin inledande utsiktskur. enstaka kompassros finns inhuggen inom klippan, samt sköldar tillsammans med initialer, bomärken samt årtalen 1581, 1617 samt 1630. Någon äger, inom ett massiv båge, huggit in texten "Hvinge hør land til". Rosens existens existerar belagd ifrån omkring kalenderår 1600, då Johannes Thomae Bureus (1568-1652) (se även Johan Bure.
Riksarkivet[12]), enstaka från Gustav II Adolfs pedagog, fick "pass för att draga kring ifall all riket samt avskriva runstenar." Resultaten skrev han ner inom "Sumlen" såsom kom ut inom tryck 1886. denne besitter inom den antecknat: "På Hvinge ett öö numeriskt värde mil ut inom siön ett mijl utom Danaholmen existerar enstaka Compass uthuggen inom berghet samt medh bokstafwar runt omkring sadhe Her Torsten inom Fäsbergh." Rosen existerar troligen ifrån mitten från 1500-talet, samt indelad inom 32 streck, vilket förekommer vid kompasser ifrån 1500-talet.
andra indikationer existerar för att syd- väst- samt nordväststrecken slutar utanför kompassrosens cirkellinje, vilket återfinns även vid norska kompassrosor ifrån identisk period.[13]
Fyrmästare 1841–1974
[redigera | redigera wikitext]Förteckning ovan fyrmästare vid Vinga fyr fram mot 1974, då fyren automatiserades samt avbemannades.
- Ludvig Larsson 1841–1866
- August Almqvist 1866 –1879
- Martin Pettersson 1879 –1889
- Carl Gunnar Taube 1889 –1905
- Carl Ludvig Olén 1905 –1932
- Gustaf Adolf Hult 1932 –1935
- Carl Frithiof Holm 1936 –1942
- Torsten Jacob Waldner 1942 –1951
- Carl Arbo 1951–1961
- Sven Dahlholm 1961–1964
- Björn Holmström 1 april 1964 – 31 juli 1974
I kulturen
[redigera | redigera wikitext]Vinga fyr förekommer inom ett rad litterära kontext dock även inom bildkonsten.
Evert Taube växte upp vid Vinga, var hans far Carl Gunnar fanns fyrmästare, samt fyren omnämns inom flera från hans sånger. Huset dem bodde inom existerar för tillfället museum.
I Lasse Dahlquists texter återkommer Vinga inom bland annat "Oh boy, oh boy, oh boy!", tillsammans med strofen "Engelska flottan äger siktats nära Vinga", samt inom "Dans vid Brännö brygga": "...ute inom väst blinkar Vinga fyr." samt inom Håkan Hellströms "Saknade örtinfusion havs": "Lämnar land nära Vinga."
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Beslut ifall statligt byggnadsminne 1978-12-14 samt 2011-06-09 - Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Beslut 1978-12-14 samt 2011-06-09.
- ^”Vinga”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/vinga.html. Läst 24 april 2024.
- ^”Vinga samt Stora Pölsan - numeriskt värde fyrar”. www.isof.se. 12 juni 2023. https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/namnbloggen/inlagg/2023-06-12-vinga-och-stora-polsan---tva-fyrar. Läst 19 januari 2024.
- ^ [ab] ”Om Vinga”. Välkommen mot Vinga.
https://vinga.nu/om-vinga/. Läst 24 april 2024.
- ^Årebäck H. Andersson UB, Petersson J, (2008) Petrological bevis for crustal melting, unmixing, and undercooling in an alkali-calcic, high-level intrusion: the late Sveconorwegian Vinga intrusion, SW Sweden. Mineralogy and Petrology 93, s. 1-46.
- ^ [abc] Tidskrift på grund av relaterat till göteborg stads tjänstemän, nr 6, 1961, "Inseglingfyrar mot Göteborg," från H.
Wik.
- ^Berättelser ur relaterat till göteborg bakgrund beneath Envåldstiden, Hugo Fröding, götet 1915, s. 22
- ^Evert Taubes bästa, ÅHLÉN & ÅKERLUNDS FÖRLAG, huvudstaden 1937, s. 6
- ^Sid. 13.
- ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- ^OnLine, Personaltidning till Stena Line AB, nr 50, 1987, s.
16
- ^”Johan Bure”. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/17156. Läst 9 oktober 2021.
- ^Göteborg förr samt nu, sektion XXIV, red. Alf Hermansson, LarsOlof Lööf, Kjell Nelson, Allan T Nilsson, publicerad från relaterat till göteborg hembygdsförbund 1992 ISSN 0348-2189 1992, s. 118, "Kompassrosen vid Vinga," från Alf Hermansson.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Göteborg.
Allhems landskapsböcker, 99-0117515-1 (3. uppl., omarb.
G# G#7 G# G#7 Tusen små sailors som vi ska betvinga!samt tillökad). Malmö: Allhem. 1960. Libris1297922
- Hermansson, Alf (1988). ”Vinga fyr- samt lotsplats”. Göteborg förr samt nu (Göteborg : relaterat till göteborg hembygdsförbund, 1960-) 1988 (20): sid. 6-20 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris3180128
- Söderlund, Johnny (2001). Vinga : ön mitt inom världen.
Partille: Warne. Libris7757847. ISBN 91-86425-28-5
- Werner, Björn (1999). Fyrskepp inom Sverige: historien ifall fyrskeppsepoken 1831–1972. Falkenberg: Marinlitteratur. Libris7799288. ISBN 91-973187-0-1
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Bjelkendal, Göran; Torin Göran (1991). Älvaskären : enstaka volym ifall relaterat till göteborg skärgård.
Stockholm: Rabén & Sjögren.
Kålle och Arthur har fått en svår konkurrensLibris7236903. ISBN 91-29-61542-9
- Fjellsson, Sigvard (2011). Från Vinga mot Vrångö inom äldre tider. Träbiten, 0347-0652 ; 152. Uddevalla: Föreningen Allmogebåtar. Libris12242086
- Hedlund, Ingrid (1989). Fyrvaktarens vardag : enstaka lokalstudie från existensen vid Vinga fyrplats.
Umeå: Etnologiska inst., Umeå Univ. Libris11296788
- Fyrplatser. Kulturhistoriska rapporter / utg. från Länsstyrelsen inom relaterat till göteborg samt Bohus län, ISSN 0280-994X ; 1Kulturhistorisk utredning O-län ; 7. Göteborg: Länsstyrelsen. 1978. sid. 94-112. Tänk att få segla med engelsk konvoj
Libris387773
- Malmberg, Gert; Sveningson Ulf (1999). Fyrar: ifrån Falsterbo mot Færder. Partille: Warne. sid. 158-161. Libris7757818. ISBN 9186424890
- Palmqvist, Charles (1945). Winga : skildringar ovan ett sektion från västkustens kronolotsars yrkesutövning samt egna intryck samt händelser inom lotsverket : minnesbilder från vissa befälhavare inom Sveriges handelsflotta : säregna lotsningar : skeppsbrott nära samt existensen vid Winga m.
m.. Göteborg: Västra land. Libris1404145
- Sandell, Anna (1990). Vinga fyr : ett betalkort historik. Norrköping: Sjöfartsverket. Då ska vi fröjdas på Liseberg
Libris1203681
- Taube, Evert (1952). Jag kommer från en brusand' hav : barndomsminnen ifrån Vinga samt götet vid Oscar II:s tid. Bonniers folkbibliotek. huvudstaden. Libris365280
- Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: ett bebyggelsehistorisk register från f.d. bemannade fyrplatser anlagda beneath Lotsverkets tid.
Norrköping: Sjöfartsverket. sid. 80-83. Libris8380547. ISBN 9186502190
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||