Vilka cellorganeller finns i cellen

För andra betydelser, titta fängelse (olika betydelser).

Cellen existerar den funktionella samt strukturella enheten inom samtliga levande organismer; den kallas ibland på grund av "kroppens byggsten". Vissa organismer, mot modell bakterier, består från endast ett fängelse vardera.

andra organismer, mot modell människor, består från flera miljarder celler vardera.

^[1]

Alla celler kommer ifrån redan befintlig celler. dem förökar sig samt blir flera genom för att dela upp sig inom numeriskt värde stycken, ibland inom fyra. vid detta sätt blir flera celler snabbt flera, medan andra dör samt upplöses.

En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) samt cellen innehåller all den ärftliga resultat likt behövs på grund av för att forma ett fräsch identisk fängelse.

inom cellens inre finns strukturer likt förmå betraktas såsom cellens egna inre kroppsdel, organeller. dem existerar lösta inom cellvätska, cytosol. Cytosolen samt dem organeller likt finns inom den kallas gemensamt på grund av cytoplasma.^[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant likt besitter tillsammans celler för att utföra benämns cellulärt.

Sådant såsom finns inne inom enstaka fängelse existerar intracellulärt (ej för att förväxla tillsammans med intercellulärt likt betyder mellan celler^[2]); motsatsen existerar extracellulärt.

Ordet "cell" kommer ifrån latinetscellula, liksom betyder "litet rum".

Olika celler kan ha olika utseende och uppgifter

varenda celler äger olika data. detta förmå t.ex. artikel för att dem skickar signaler mellan olika kroppsdelar, detta förmå även existera för att bygga upp färsk hud.

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Varje fängelse existerar mer alternativt mindre självständig inom den fras för att den oberoende från andra celler tar upp näring samt omvandlar näring mot energi; den utövar inriktade funktioner samt reproducerar sig ifall således existerar nödvändigt.

varenda fängelse innehåller samtliga instruktioner likt behövs till för att utföra dessa fakta.

Alla celler delar vissa egenskaper:^[3]

• Reproduktion via celldelning (även kallad mitos alternativt tvådelad fission).
• Använder enzym samt andra proteiner liksom kodas från gener via avskrift samt translation.
• Metabolism, detta önskar yttra nedbrytande process från näringsämnen ifrån omgivningen till för att omvandla kemiska föreningar mot energi, samt därefter bygga upp nya biologiska föreningar.
• Den kunna svara vid externa samt interna signaler, mot modell temperatur, pH samt förändringar inom näringsnivåer.
• Cellens barriär mot omgivningen existerar cellmembranet liksom består från en dubbellager från fosfolipider.

Vissa prokaryotiska samt eukaryotiska celler skiljer sig vid flera punkter.

Bland annat äger eukaryota celler organeller vilket prokaryoter saknar.

Cellens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde primär typer från celler: eukaryota samt prokaryota. Prokaryota celler existerar vanligtvis encelliga organismer, medan eukaryota celler ofta existerar delar inom enstaka multicellulär organism.

Prokaryota celler

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryoter skiljer sig ifrån eukaryoter inom flera avseenden. Vidare saknar prokaryoter intracellulära organeller såsom detta endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier samt lysosomer. Prokaryoter besitter ofta ett kapsel såsom består från en kolhydratskikt liksom omger cellen samt skyddar den mot omgivningen.

Flagell samt pili existerar numeriskt värde andra vanliga komponenter; dessa existerar former från utskott ifrån prokaryoten bestående från protein. ett flagell existerar enstaka form eller gestalt från molekylär motor såsom beneath effekt från en komplicerat inre struktur från proteiner är kapabel snurra, samt därmed förflytta prokaryoten inom ett vattenlösning.

enstaka pilus existerar ett receptor, tillsammans vars hjälp bakterien förmå binda mot ett yta. Liksom eukaryoter äger prokaryoter även ribosomer.

Övriga skillnader mellan prokaryoter samt eukaryoter:

• De flesta prokaryoter besitter ett cellvägg (dock finns detta flera undantag, mot modell mykoplasma). Cellväggens kemiska struktur existerar uppbyggd såsom ett kemisk förening bestående av stora molekyler bestående från peptider såsom alterneras tillsammans med mindre kolhydratgrupper.

  Cellväggen utgör enstaka barriär mot framförallt osmos såsom annars riskerar för att spränga cellen, eftersom den intracellulära miljön äger enstaka högre koncentration från partiklar inom förhållande mot den yttre miljön. Dock förekommer cellväggar hos vissa eukaryota växtceller samt svampar dock sammansättningen existerar olika.

• Den prokaryota kromosomen existerar cirkulär samt ej linjär såsom ofta existerar fallet inom eukaryoter.

  Prokaryoter besitter dessutom ofta enbart ett kromosom. detta existerar även vanligt för att prokaryoter existerar bärare från mindre cirkulära DNA-molekyler kallade på grund av plasmider. sådana plasmider innehåller ofta en tiotal gener^[4] samt är kapabel överföras bakterier emellan.

Eukaryota celler

[redigera | redigera wikitext]

Eukaryota celler existerar ungefär 10 gånger större inom jämförelse tillsammans prokaryota celler samt förmå äga enstaka volym likt existerar uppemot 1000 gånger större.

Den primära skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter existerar detta faktum för att eukaryoter innehåller mindre plats inne inom cellen vilket omges från membran, sålunda kallade organeller. Dessa organeller besitter ofta specifika funktioner inom cellens ämnesomsättning (metabolism). då detta gäller den eukaryota cellens DNA består den från raka kromosomer tillsammans med bundna histoner.

samtliga kromosomer finns inne inom cellkärnan samt existerar därmed separerad ifrån cytosolen.

Organeller

[redigera | redigera wikitext]

• Cellmembranet omsluter cellen samt reglerar vilka kemiska föreningar vilket får komma in samt ut, samt reglerar cellens insida.
• Cellskelettet utgörs från strukturer inuti cellen likt tillsammans håller uppe cellen samt ger den dess form.
• Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet samt cellkärnan, består maximalt från vatten.
• Cellkärna - denna plats lagras DNA, detta genetiska materialet.

  Prokaryoterna saknar cellkärna samt besitter DNA fritt inom cytosolen.

• Ribosomer - inom dessa tillverkas cellens proteiner genom för att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar ifrån generna.
• Endoplasmatisk retikulum - en membransystem vilket bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
• Mitokondrie - cellens ”kraftverk”, förbränning från olika molekyler, mot modell sötningsmedel, liksom ger energi mot cellens sysselsättning (cellandning).
• Golgiapparaten - sätter vid "adresslappar" vid färdiga protein likt visar vart inom cellen dem bör transporteras.

Cellens komponenter

[redigera | redigera wikitext]

Alla celler äger, oavsett angående detta gäller enstaka prokaryot alternativt eukaryot fängelse, en cellmembran likt omsluter cellen, samt skiljer den interna miljön ifrån den externa.

Cellmembranet reglerar upptar plats från ämnen ifrån omgivningen samtidigt likt detta upprätthåller elektriska potentialskillnader eftersom detta existerar impermeabelt till joner. samtliga celler innehåller DNA vilket existerar detta ärftliga ämne vilket gener består från. RNA existerar enstaka ytterligare allomfattande företeelse såsom existerar grunden på grund av genernas formulering.

Cellmembran

[redigera | redigera wikitext]

En tunn hinna liksom håller ihop samt skyddar cellen. Membranet fungerar vilket portvakt. detta släpper igenom nyttiga ämnen, mot modell dricksvatten samt syre. flera skadliga kemikalier är kapabel däremot ej anlända in inom cellen. Cellens cytoplasma omges från en plasmamembran.

termen plasmamembran används synonymt tillsammans cellmembran.

Vi kommer även att titta närmare på några av de viktigaste delarna eller organellerna som cellerna består av, och diskutera vilken funktion dessa har i cellen

Hos växtceller samt prokaryoter omges plasmamembranet från enstaka cellvägg. Plasmamembranet skyddar cellen ifrån den omgivande miljön samt består från fosfolipider inom en dubbelt lager. Olika former från biologiska molekyler existerar inbäddade inom membranet, bland annat flera typer från proteiner. Vissa membranproteiner fungerar liksom kanaler på grund av joner samt andra mindre vattenlösliga molekyler.

eftersom vissa substanser förmå passera cellmembranet, medan andra ej är kapabel detta, kallas membranet på grund av 'semi-permeabelt'. Proteiner inom cellmembranet kunna även existera receptorer till signalering in mot cellen.

Cytoskelettet

[redigera | redigera wikitext]

Cytoskelettet upprätthåller cellens morfologi, detta önskar yttra dess struktur samt utseende.

Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, överför endocytos samt celldelning. detta eukaryota cytoskelettet består från mikrofilament, intermediära filament samt mikrotubuli. flera olika typer från proteiner deltar inom uppbyggnaden från cytoskelettet. Även prokaryoter äger en cytoskelett, vilket forskningen ej äger fokuserat lika många kring.

Genetiskt material

[redigera | redigera wikitext]

Två olika typer från relaterat till gener ämne existerar: DNA samt RNA.

dem flesta organismer använder DNA på grund av sin långsiktiga informationslagring. dem undantag liksom existerar existerar vissa virus (retrovirus) liksom enbart använder RNA vilket sin huvudsakliga lagringsform på grund av genetisk upplysning. All biologisk data såsom ett organism innehåller finns inom den genetiska koden, detta önskar yttra inom DNA.

RNA existerar huvudsakligen ett något som är kortvarigt eller inte permanent överföringsform från genetisk kunskap, såsom existerar beneath korta tidsperioder då enstaka gen bör omvandlas mot en protein. Sådant RNA kallas på grund av budbärar-RNA (förkortat mRNA, från engelska messenger RNA).

Det prokaryota genetiska materialet existerar strukturerat inom enklare samt mindre DNA-strukturer.

Detta bakterie-DNA ligger inom ett distrikt hos den prokaryota cellen likt kallas på grund av nukleoid. Nukleoiden existerar dock enbart ett distrikt inom cellen samt existerar ej för att förknippa tillsammans med den eukaryota cellkärnan. 99,9 % från detta genetiska materialet inom den eukaryota cellen finns inom cellkärnan - undantaget existerar enstaka mindre mängd mitokondriellt DNA liksom ligger inne inom mitokondrierna.

detta mitokondriella DNA:t utgör enstaka många små sektion från cellens totala DNA.

Mänskliga celler äger 46 raka DNA-molekyler (kromosomer). Antalet kromosomer varierar mellan arterna samt äger ingenting för att utföra tillsammans med organismens komplexitet.

En eukaryot djurcell innehåller vanligtvis följande organeller

Cellens funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Celltillväxt samt metabolism

[redigera | redigera wikitext]

Mellan celldelningar växer cellen genom cellulär metabolism. Cellmetabolism existerar den process varigenom enskilda celler bearbetar näringsämnen. Metabolism delas upp inom katabolism, liksom innebär nedbrytandet från strukturellt komplexa molekyler på grund av för att utvinna energi, anabolism existerar tvärtom uppbyggande reaktioner såsom skapar nya byggstenar inom cellen.

beneath normala förhållanden existerar kolhydrater den vanligaste energikällan inom cellen. Komplicerade kolhydratföreningar bryts ner mot den enklare formen glukos.

Här sker tillverkningen av protein som har många funktioner i organismen, till exempel som byggnadsmaterial i cellen

Inne inom cellen bryts glukos ner mot ATP.

ATP bildas via numeriskt värde primära biokemiska nedbrytningsvägar, varav den inledande existerar glykolysen samt kallas till anaerob metabolism, därför för att den ej kräver syre. inom prokaryoter existerar glykolys den enda process likt framställer energi liksom cellen förmå tillgodogöra sig.

Den andra biokemiska nedbrytningsvägen existerar citronsyracykeln, även kallad till Krebs cykel. Citronsyracykeln sker inne inom mitokondrieerna samt genererar mer ATP än glykolysen.

Cellbildning

[redigera | redigera wikitext]

Celldelning inkluderar enstaka enda modercell liksom delar sig mot numeriskt värde dotterceller.

Cellens cytosol inklusive dess organeller brukar benämnas cellplasman

inom prokaryoter kallas celldelningen till tvådelad fission medan den inom eukaryoter kallas till mitos likt följs från cytokines. Könsceller delar sig genom enstaka process såsom kallas på grund av meios.

DNA-replikering existerar den process varvid cellens kromosomer dupliceras, vilket existerar nödvändigt inför varenda celldelning.

Syntes från proteiner

[redigera | redigera wikitext]

Alla celler existerar kapabla för att tillverka syntetiskt nya proteiner, såsom existerar nödvändiga på grund av för att granska samt tillgodose cellens aktiviteter samt behov. Proteinsyntesen innebär för att nya proteiner byggs upp ifrån enklare byggstenar, sålunda kallade aminosyror, via avskrift samt translation.

Transkription existerar den process varvid genetisk upplysning inom DNA används till för att producera ett komplementär RNA-sträng. Den RNA-strängen existerar sedan bearbetad till för att ge upphov mot mRNA, liksom sedan migrerar genom cellen. mRNA binder mot protein-RNA komplex kallade på grund av ribosomer såsom finns inom cytosolen bundna mot detta endoplasmatiska nätverket.

mRNA översätts inom ribosomerna mot polypeptider - translationen.

Generna styr proteintillverkningen

[redigera | redigera wikitext]

Generna agerar sin primära roll då cellen tillverkar enstaka sorts molekyler såsom kallas proteiner. Genen innehåller den upplysning liksom avgör hur proteinerna bör bli.

Organellerna är belägna innanför cellmembranet i cytosolen

Cellerna existerar dem allra minsta självständiga delarna inom organismer. enstaka människokropp innehåller flera miljarder celler, medan många små organismer, mot modell bakterier, består från enstaka enda fängelse vardera. enstaka fängelse existerar såsom enstaka många små samt många komplicerad fabrik vilket kunna tillverka samtliga beståndsdelar såsom behövs till för att bygga upp ett kopia från fabriken egen.

noggrann detta inträffar då cellen delar sig.

Den principiella arbetsuppdelningen inom celler existerar lätt - generna innehåller instruktionerna på grund av arbetet samt proteinerna utför arbetet. Uppgifterna kunna mot modell bestå inom för att bygga enstaka ytterligare kopia från cellen alternativt för att reparera skador inom den. varenda proteintyp existerar ett utpräglad expert samt utför endast en visst speciellt arbete.

sålunda då enstaka fängelse bör förändra sina aktiviteter måste den tillverka nya typer från proteiner. angående ett fängelse bör fullfölja någonting snabbare alternativt långsammare kunna den reglera detta genom för att producera fler proteiner till den uppgiften (snabbare) alternativt färre (långsammare). Därför varierar uppsättningen proteiner inom cellen ifrån period mot ytterligare.

dock generna till varenda proteinerna finns ständigt tillgängliga.

Protein består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror. Kedjorna tillverkas likt pärlband. enstaka aminosyra inom taget läggs mot inom en änden. varenda gång enstaka aminosyra bör läggas mot finns 20 olika för att välja mellan.

detta existerar genen likt avgör vilken aminosyra läggs mot. Ordningsföljden mellan nukleotider inom DNA bestämmer ordningsföljden mellan aminosyror inom proteinet. Proteinet viker sedan ihop sig mot enstaka kompakt form eller gestalt, lite grand liksom en oordnat nystan. Den 3d struktur vilket proteinet då får bestäms från den ordningsföljd liksom aminosyrorna sitter inom längs kedjan samt detta existerar denna form eller gestalt såsom inom sin tur bestämmer vad proteinet förmå utföra, vad detta äger på grund av funktion.

enstaka sektion protein besitter mot modell inbuktningar samt utbuktningar likt stämmer noggrann tillsammans ytan vid en annat protein. detta utför för att dem numeriskt värde proteinerna häktar fast inom varandra samt bildar enstaka större grupp tillsammans. andra proteiner existerar enzymer, detta önskar yttra fungerar vilket små maskiner såsom ändrar andra molekyler mot modell genom för att ta isär dem.

Det finns flera olika typer av vävnader, till exempel muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad

Informationen lagras inom DNA inom form eller gestalt från ett ordningsföljd från nukleotider längs DNA-kedjan. Fyra olika nukleotider kommer denna plats mot användning: adenin (A), Tymin (T), guanin (G) samt cytosin (C). Dessa översätts mot enstaka sekvens från aminosyror. dem regler likt översättningen följer kallas den genetiska koden.

då enstaka gen bör användas kopieras DNA-sekvensen inledningsvis mot den många likartade molekylen RNA. Detta görs vid detta många korta delavsnittet från DNA var ett viss gen finns. Denna speciella kopieringsprocess är kapabel även kallas avskrift. RNA-kopian förs sedan genom en många stort molekylkomplex liksom kallas ribosom. denna plats översätts nukleotidsekvensen inom RNA mot enstaka motsvarande sekvens från aminosyror i enlighet med den genetiska koden.

I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ, organeller

Den på denna plats processen förmå även kallas proteinsyntes. detta nya proteinet vecklas sedan ihop mot den struktur detta bör äga till för att behärska innehåll sin övning.

Om sekvensen från nukleotider förändras således förändras även genen. Detta är kapabel även ett fåtal mot resultat för att den motsvarande sekvensen från aminosyror inom proteinet blir annorlunda.

angående ett sektion från genen tas försvunnen blir proteinet mindre samt möjligen ej fungerar. Detta existerar förklaringen mot för att organismer tillsammans olika alleler är kapabel äga olika attribut, motsvarande proteiner fungerar olika. liksom modell beror hårfärgen vid hur många melanin (mörkt pigment) såsom byggs in inom håret då detta växer fram.

enstaka individ tillsammans normal uppsättning gener till tillverkning från melanin får mörkt kalufs. dock ifall enstaka från allelerna äger ett sekvens liksom existerar sålunda olik för att motsvarande protein ej fungerar, då produceras många mindre melanin, samt personen blir ljushårig.

Cellsignalering

[redigera | redigera wikitext]

De flesta celler ingår inom en större nätverk.

på grund av för att detta nätverk bör fungera måste cellerna behärska kommunicera tillsammans varandra. Kommunikationen behövs på grund av för att reglera antalet celler samt vilken typ från celler liksom behövs. Fel inom kommunikationen kunna leda mot ohämmad celltillväxt (det önskar yttra cancer). Celler kommunicerar tillsammans varandra genom för att utsöndra olika ämnen, primitiva celler (ex.

jästceller) kommunicerar tillsammans med hjälp från små peptider medan celler inom vilt är kapabel nyttja sig från flera olika typer från signalmolekyler likt proteiner, peptider, aminosyror, steroider, retinoider, gaser (kväveoxid samt koloxid) samt fettsyraderivat.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]