Vilken träklass sorteras till takstolar

Virkeskvalitet

Handelssortering

Kvaliteten hos virke kunna specificeras tillsammans en antal parametrar. Antal samt storlek från nedanstående parametrar är avgörande för vilken standard virket äger. mot modell ger färre samt mindre kvistar enstaka högre kvalitet.

Tabell 1.

Vid visuell sortering får enstaka kvistar ha en storlek som är lika med 2 ⁄ 5 av konstruktionsvirkets bredd och 4 ⁄ 5 av konstruktionsvirkets tjocklek

Parametrar för bedömning från virkeskvalitet.

Kvistar	Toppbrott	Vankant
Insektsangrepp	Kådved	Kådlåpa
Barkdrag	Reaktionsved	Lyra
Djupgående blånad	Ytlig blånad	Vresved
fast röta	Mjuk röta	Snedfibrighet
Torkspricka	Ringspricka	Ändspricka
Deformationer	Hanteringsskador	Måttavvikelser.

Parametrarna bedöms nära visuell sortering, utseendesortering.

Sådan görs vanligen nära sågverken. Virket sorteras oftast i enlighet med standarden för utseendesortering, SS-EN 1611-1.

Det är vanligt för att varenda virkesstycke stämplas inom änden tillsammans en skeppningsmärke. från detta förmå den organiserade kvaliteten avläsas inom ledet mellan sågverk samt köp. Efter bearbetning, mot modell hyvling alternativt klyvning, är kapabel dessa märken existera bortkapade alternativt svåra för att känna igen.

Kvaliteten anges då genom för att paketet märks.

Sortering från virke är ett generell handelssortering. Den är alltså ej utformad tillsammans med tanke på virkets användning inom mot modell snickeri, byggande alternativt emballage.

Takstolar av trä ger stora möjligheter för projektören och konstruktören av en byggnad att förverkliga sina idéer då exempelvis fribärande takstolar möjliggör stora öppna ytor

Den används dock för presentation från dem kvaliteter liksom används inom byggandet, exempelvis inom AMA bostad samt VilmaBas.

Bild 1. Exempel på kvisttyper.

Bild 2. Handelssorter – Kvalitetsklasser. Virket framträda inom dimensionerna: 25 x 100, 50 x150 samt 75 x 200 mm.

Standard SS-EN 1611-1

Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, kunna sorteringen göras på såväl flat- såsom kantsidorna alternativt enbart flatsidorna.

Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs från ett siffra vilket anger virkets standard, 0-4, tillsammans 0 vilket högsta standard. ett sort är kapabel då få beteckningen G4-2, vilket innebär ett 4-sidig visuell sortering från typiskt byggvirke, motsvarande KLASS V, kvinta, i enlighet med äldre sortering. enstaka ungefärlig jämförelse tillsammans äldre sorteringsregler ges inom tabell 3.

G2 är enstaka sortering vilket främst används nära export från virke.

Äldre regler för handelssortering

Nordiskt trä – Sorteringsregler

Enligt reglerna inom "Nordiskt trä – Sorteringsregler" sorteras virket inom tre sorter: A, B samt C, där sort A motsvarar den högsta kvalite ten, såsom används mot högklassiga snickerier samt synliga beklädnader.

Sort A kunna underindelas inom sorterna A1-A4. Sort B är den vanligaste kvaliteten inom byggandet medan sort C används inom mot modell emballage.

Sortering från sågat virke från furu samt gran

Enligt reglerna inom "Sortering från sågat virke från furu samt gran" sorteras virket inom sex sorter, där sort inom motsvarar den högsta kvaliteten.

Vanligen samlas sorterna I–IV beneath benämningen O/S, osorterat. Sort V benämns vanligen kvinta samt sort oss benämns utskott.

Tabell 2. Virkeskvaliteter.

Takstolshandbok belyser också några av de många tillämpningar där trätakstolar används idag

Vanliga trävaror tillsammans lämpliga handelssorter samt träslag.

Typ från trävara	Sort	Träslag
Dimensionshyvlat virke	G4-2 – G4-3	Gran samt furu
Konstruktionsvirke	G4-0 – G4-2	Gran samt furu
Råspont	G4-2 – G4-3	Gran
Formvirke	G4-4 alternativt bättre	Gran samt furu
Emballagevirke	G4-3	Gran samt furu
Utvändiga panelbräder samt vindskivor	G4-2 alternativt bättre	Gran
Invändiga panelbräder	G4-1 alternativt bättre	Furu samt gran
Planhyvlat virke för invändiga snickerier	G4-1 alternativt bättre	Furu
Golvbräder	G4-2 alternativt bättre	Furu samt gran
Staket samt plank	G4-2 alternativt bättre	Gran, eventuellt impregnerad furu
Lister	A - B	Furu i enlighet med SS 232811

 

 

 

 

 

Tabell 3. Virkeskvaliteter.

Ungefärliga relationer mellan dem olika handelssorterna – kvalitetsklasserna.

Sorteringsregler	Sorterna – kvalitetsklasserna
SS-EN 1611-1 4-sidig sortering	-	-	G4-0	G4-1	G4-2**	G4-3	G4-4
2-sidig sortering*	-	-	G2-0	G2-1	G2-2	G2-3	G2-4
Äldre sorteringsregler	Sorterna – kvalitetsklasserna
Nordiskt trä - Sorteringsregler, 1994, (Blå boken)	A				B	C	D
	A1	A2	A3	A4
Sortering från sågat virke från furu samt gran, 1960, (Gröna boken)	O/S				Kvinta	Utskott	Vrak
	I	II	III	IV	V	VI	VII

* 2-sidig sortering, G2 används sällan inom landet.

** Vanligaste byggvirket.

 

Ändamålsanpassad sortering

VilmaBas – Ändamålsanpassat bassortiment

För för att på en klart samt användarvänligt sätt förklara träprodukter äger man inom landet skapat en bassortiment benämnt VilmaBas. på baksidan detta står trämekanisk industri, bygg- samt trävaruhandel samt byggentreprenörer vilket beneath åren 2010 – 2013 tillsammans utvärderat samt fastställt en betydelsefull bassortiment för träprodukter.

varenda produktspecifikation, benämnd egenskapsdeklaration, identifieras tillsammans en VilmaBas produkt-ID, VB-nummer. Produkten beskrivs tillsammans med en urval från attribut. Läs mer på www.vilmabas.se.

Jämförbara varor, lika för alla

Till sina jämförbara varor är kapabel varenda skapare addera detta VBnummer alternativt den egenskapsdeklaration likt är betydelsefull.

Parterna inom värdekedjan är kapabel då på en säkert sätt använda VB-nummer vilket referens.

Spårbarhet

Med hjälp från streckkoder samt GTIN (Global Trade Item Number) förmå varenda individuell produkt/förpackning märkas samt identifieras. Detta gör för att full spårbarhet uppnås förutsatt för att varenda part inom värdekedjan använder dessa identifierare inom sin händelserapportering mot modell orderbekräftelse, godsmottagning, lagersaldo, etcetera.

Hållfasthetssortering

Hållfastheten, styvheten samt densiteten för trä varierar inom massiv utsträckning.

För gran (Picea abies) är kapabel variationen inom böjhållfasthet existera mellan 10 samt 90 MPa. För för att behärska använda detta ämne inom lastbärande konstruktioner är detta nödvändigt tillsammans med bättre övervakning från egenskaperna. Trämaterialet produceras från naturen samt detta är därför ej möjligt för att granska egenskaps­ variationen genom för att förändra tillverkningsprocessen.

För trä är detta istället nödvändigt för att få enstaka uppskattning från egenskaperna samt sortera materialet inom olika hållfasthetsklasser.

Det karakteristiska hållfasthetsvärdet definieras normalt för samtliga ämne likt 5 %­percentilen inom fördelningen från hållfastheten, titta Diagram 1.

Genom för att sortera materialet inom olika hållfasthetsklasser är detta möjligt att:

• förbättra kontrollen från träegenskaper såsom hållfasthet samt styvhet
• ha enstaka gemensam kategorisering inom ett marknad
• optimera utbytet från råmaterialet
• optimera användningen (tillräckligt god kvalitet).

Diagram 1. Principen för hållfasthetsvariation för trä samt materialet uppdelat inom tre hållfasthetsklasser.

Enligt dem flesta standarder sorteras materialet efter dess böjhållfasthet.

Medelvärdet för elasti­ citetsmodulen samt densiteten måste också kontrolleras så för att dem är inom klassens gränser. samtliga andra parametrar uppskattas tillsammans med utgångspunkt inom dessa värden. Sambandet mellan karakteristisk böjhållfasthet fm,k samt andra hållfasthets­ samt styvhetsvärden för barrträ, likt används inom europeiska standarder, framträda inom Tabell 4.

Tabell 4. Beräkning från karakteristisk hållfasthet i enlighet med SS-EN 338 för barrträslag.

Draghållfasthet sidled tillsammans med fibrerna	ft,0,k = 0,6fm,k
Tryckhållfasthet sidled tillsammans med fibrerna	fc,0,k = 5(fm,k)0,45
Tryckhållfasthet vinkelrätt mot fibrerna	fc,90,k = 0,007Pk
Elasticitetsmodul sidled tillsammans med fibrerna	E0,05 = 0,67E0,mean
Medelvärdet för elasticitetsmodulen vinkelrätt mot fibrerna	E90,mean = E0,mean/30
Medelvärdet för skjuvmodulen	Gmean = E0,mean/16
Medelvärdet för densiteten	Pmean = 1,2Pk

För närvarande förekommer två typer från sortering: visuell sortering samt maskinell sortering.

Visuell hållfasthetssortering

Tekniken för visuell hållfasthetssortering bygger på den något som har antagits eller accepterats korrelationen mellan visuellt upptäckta virkesfel samt hållfastheten.

Dimension på ingående virke bestäms av spännvidd, utformning och laster

detta finns sorteringsregler likt fastställer vilken typ samt storlek på virkesfelen likt kunna tillåtas inom varenda hållfasthetsklass. dem första reglerna för visuell hållfasthetssortering upprättades inom USA på 1920­talet samt visuella sorteringsregler upprättades även inom flera europeiska länder beneath 1930­talet.

Sorteringsreglerna är givetvis olika för olika trädslag, antal sorteringsklasser samt så vidare. Visuell sortering besitter traditionellt utförts från mänskliga sorterare såsom ser på varenda trästycke medan detta passerar på en transportband. Detta leder givetvis mot noggrannhetsproblem eftersom sorteraren endast äger en par sekunder på sig för att tilldela brädan för ett viss klass.

detta äger även den naturliga nackdelen för att enbart visuella virkesfel är kapabel iakttas medan inre virkesfel ej är möjliga för att upptäcka. Metoden tillåter endast användning från enkla kombinationer från virkesfel.

Takstolar ska ta hand om vertikala laster såsom snölast, egentyngd och nyttig last och föra dem vidare till upplagen

Idag finns detta skanningstekniker likt kunna användas tillsammans tillsammans regler för visuell hållfasthetssortering vilket förbättrar tekniken.

Maskinell hållfasthetssortering

Tekniken för maskinell hållfasthetssortering bygger på för att virkesstycken körs genom ett maskin likt mäter enstaka alternativt flera parametrar på en icke­förstörande sätt.

Dessa parametrar används sedan för för att förutse hållfastheten samt eventuellt styvheten. Tanken för att använda icke­ förstörande mätmetoder vilket bas för för att uppskatta hållfasthet samt styvhet, lades fram på 1950­talet inom både USA samt Australien. Anledningen fanns ett önskan för att förbättra sorteringens noggrannhet.

dem vanligast använda parametrarna nära icke­förstörande mätning är elasticitets­ modulen samt densiteten. 

Förhållandet mellan hållfasthet, styvhet samt andra parametrar

Principerna för hållfasthetssortering bygger på icke­förstörande mätning från enstaka alternativt flera parametrar samt använder detta mått för för att förutse hållfastheten (och eventuellt styvhet samt densitet).

Detta innebär för att detta är nödvändigt för att äga god insikt ifall sambandet mellan dessa parametrar samt hållfastheten samt effekt från olika naturliga attribut på dessa samband.

Taklutning, upplagsmöjligheter och eventuell nyttjande av vindsutrymmen bestämmer vilken typ av takstol som är lämpligast

För kvistfritt trä besitter följande samband konstaterats mellan hållfasthet, densitet samt elasticitets­ modul:

• Böjhållfasthet – elasticitetsmodul               R² = 0,70 – 0,75
• Böjhållfasthet – densitet                             R² = 0,60 – 0,65
• Elasticitetsmodul – densitet                        R² = 0,60 – 0,65 

Egenskaperna för trä varierar emellertid inom hög grad mellan olika träd, stockar samt mot samt tillsammans inom en träd alternativt ett lager.

Naturliga attribut för trä inverkar även på parametrarna samt deras samband samt detta är ej enbart virkesfelens storlek, utan också deras läge liksom äger innebörd. nära visuell sortering är förekomsten från kvistar den enskilt viktigaste parametern för för att tilldela brädor olika hållfasthetsklasser.

Kvistar besitter även visats existera den viktigaste faktorn inom verkliga hållfasthetsprovningar.

inom hållfasthetsprovning från gran (Picea abies) besitter detta visats för att ungefär 90 andel från brotten initieras nära läget för enstaka kvist. Fibervinkel är orsaken mot förbrytelse inom ett sektion fall. Tryckved besitter ett klar resultat på sambandet mellan dessa parametrar; den äger hög densitet samt låg elasticitetsmodul dock hållfastheten är endast marginellt mindre.

Det finns en antal olika parametrar såsom är mätbara tillsammans icke­förstörande metoder, vilka kunna användas inom hållfasthetssortering.

Åtskilliga försök äger gjorts för för att ta fram sambandet mellan olika parametrar samt böj­ alternativt draghållfastheten för sågat virke.

Deformation är tillåten i betydligt större omfattning än i hållfasthetsklasserna C24, C30 och C35

Genom för att analysera några från dessa försöksserier förmå följande förklaringsgrad (R2) mellan böjhållfasthet samt andra para­ metrar erhållas, titta Tabell 5.

Tabell 5. Förklaringsgrad (R²) mellan böjhållfasthet samt parametrar mätta tillsammans icke-förstörande metoder, baserad på studier från sågat virke, Johansson (2003).

Mätt parameter	R2
Kvistar	0,16 – 0,27
Årsringsbredd	0,20 – 0,44
Densitet	0,16 – 0,40
Elasticitetsmodul, böj alternativt drag	0,53 – 0,72
Kvistar samt densitet	0,38
Kvistar samt elasticitetsmodul	0,58 – 0,73

Den bästa faktorn för hållfasthetsförutsägelser är styvheten alternativt elasticitetsmodulen.

Förklaringsgraden (R²) varierar mellan 0,5 samt 0,7 mellan olika studier; skillnaden beror huvudsakligen på olika mätmetoder för elasticitetsmodulen. en typiskt konsekvens för böjhållfastheten samt styvheten är kapabel ses inom Diagram 2. 

Diagram 2. Förhållandet mellan elasticitetsmodulen (på högkant) samt böjhållfasthet för 380 reglar tillsammans dimensionen 45 × 70 mm.

Det används många tekniker inom hållfasthetssorteringsmaskiner: statisk böjning på lågkant, elasticitetsmodul bestämd dynamiskt alternativt densitetsmätning tillsammans hjälp från röntgen är dem vanligast förekommande teknikerna.

Statisk böjning på lågkant

Böjning på lågkant från virket är den princip liksom använts längst samt fanns ledande bland sorteringsmaskiner ända fram mot detta tidiga 2000­-talet.

Tekniken baseras på mätning från flatsidans elasticitetsmodul genom trepunktsböjning. Brädorna förs kontinuerligt på flatsidan genom enstaka maskin tillsammans tre rullar samt utvärderingen från elasticitetsmodulen baseras på antingen 1) mätning från deformation för konstant gods alternativt 2) mätning från lasten liksom krävs för för att producera ett förprogrammerad deformation, titta foto 4.

Detta ger en mått på variationen från elasticitetsmodulen längs brädan. tillsammans känd elasticitetsmodul är detta möjligt för att uppskatta brädans hållfasthet samt tilldela den ett viss hållfasthetsklass.

Bild 3. Principen för ett statisk böjningsmaskin.

För virke mot bärande konstruktioner används konstruktionsvirke likt sorteras maskinellt alternativt visuellt.

De äldre visuella sorteringsreglerna, T-virkesreglerna, äger ersatts från gemensamma nordiska sorteringsregler.

inom land är dem utgivna likt svensk standard SS 230120 medan den gemensamma nordiska benämningen är INSTA 142.

Takstolshandbok ger bakgrund och vägledning gällande stabilisering av takkonstruktioner med takstolar av trä

Reglerna gäller för furu, gran, silvergran, lärk, sitkagran samt douglasgran. Virket kallas även   fortsättningsvis T-virke samt klasserna är T0, T1, T2 samt T3. enstaka visuell kompletteringssortering krävs också för parametrar likt maskiner ej kunna bedöma, såsom kvistar, dock dessutom bland annat snedfibrighet, toppbrott, tjurved, svampangrepp, årsringsbredd, sprickor, hål, deformation samt vankant.

För bedömning från kvistarnas innebörd för hållfastheten finns mät- regler inom sorteringsreglerna såsom anger hur kvistarnas storlek bör mätas samt hur dem bör  bedömas:

• Storlek inom förhållande mot dimension hos   virket
• Placering på kantsida samt  flatsida
• Placering inom virkets  längdriktning.

Virke sorterat i enlighet med SS 230120 märks tillsammans med sorteringsklass T0, T1, T2 alternativt T3, samt hållfasthetsklass C14, C18, C24 respektive C30.

C-klasserna är i enlighet med standarden SS-EN 338.

inom märkningen ingår dess- utom standardens siffra, igenkänningsmärke (bokstavskombination) för företag respektive sorterare samt T-virkesföreningens varumärke. För för att sortera T-virke krävs särskild kurs samt efter godkänd kurs får sorteraren en personligt certifikat.

Vid maskinell hållfasthetssortering bestäms ett fysikalisk egenskap såsom är kopplad mot hållfastheten, mot modell statisk alternativt dynamisk elasticitetsmodul.

inom vissa maskiner kombineras olika bestämningar från attribut, såsom densitet, elasticitetsmodul alternativt inre struktur, tillsammans med hjälp från röntgen. Den idag vanligaste maskinprincipen bygger på bestämning  av  den  dynamiska  elasticitetsmodulen  genom  mätning från resonansfrekvensen nära ”knackning” inom  virkesänden.

Maskinell sortering utförs i enlighet med standarden SS-EN 14081-1 liksom också ger detaljerade märkningsregler.

Hållfasthetssorterat konstruk- tionsvirke måste CE-märkas i enlighet med SS-EN 14081-1.

Tryckimpregnerat virke är kapabel även beställas likt hållfasthetskontrol- lerat konstruktionsvirke samt bör då också existera  CE-märkt.

Karakteristiska grundvärden för beräkning från bärförmåga samt styv- varm hos konstruktionsvirke inom hållfasthetsklasserna C14–C50 anges inom standarden SS-EN 338.

Observera
Lamellvirke mot limträ sorteras i enlighet med SS-EN 14080.

Bild 4. Visuell sortering. BBSK: Sorterande företag MAA: Personen liksom sorterar T2: Visuell sorteringsklass C24: Hållfasthetsklass T: Sorteringssymbol för T-virke.

Bild 5. Maskinell sortering. W332: Produktionstidpunkt 0402: SP-identifikationsnummer C24 M: Hållfasthetsklass, M anger maskinell sortering Drygraded: Sorterat likt torkat virke 09: År för första CE-märkning.

Tabell 6.

Karakteristiska böjhållfasthetsvärden på olika träprodukter mot bärande konstruktioner. 

 

Tabell 7. Visuell sortering från konstruktionsvirke.

Hållfasthetsklass	C14	C18	C24	C30
Visuell sortering i enlighet med SS 230120	T0	T1	T2	T3

 

Tabell 8. Maskinell sortering från konstruktionsvirke.

Hållfasthetsklass	C16	C18	C20	C22	C24	C27	C30	C35	C40	C45	C50
Maskinell sortering i enlighet med SS 230120	C16	C18	C20	C22	C24	C27	C30	C35	C40	C45	C50

 

Fingerskarvat  konstruktionsvirke

Till konstruktionsvirke inom hållfasthetsklasserna C14 – C35 hänförs fingerskarvat konstruktionsvirke liksom tillverkas samt kontrolleras i enlighet med SS-EN 385.

Fingerskarvat virke får i enlighet med Boverkets tillämpningsregel  för

SS-EN 1995-1-1 (Eurokod 5) användas inom enstaka bärande konstruktion angående förbrytelse inom ett enskild fingerskarv ej medför för att väsentliga delar från konstruktionen inom övrigt störtar samman.

Fingerskarvat konstruktions- virke bör ej användas inom ställningsplank alternativt inom andra konstruktioner utsatta för slag- alternativt  stötbelastning.

I avvaktan på för att standarden för fingerskarvat konstruktionsvirke enstaka 15497 färdigställs märks virket tillsammans hållfasthetsklass, mot modell C30, Limtyp inom, producentidentifikation, ett 385 samt produktionsår samt vecka.

Bild 6. Fingerskarv förmå användas när man önskar äga långa längder utan för att behöva skarva på byggarbetsplatsen.