Muntra fruarna i windsor hjälte
Muntra fruarna inom Windsor
Muntra fruarna inom Windsor (originaltitel The Merry Wives of Windsor), existerar ett komedi från William Shakespeare. Pjäsen existerar den enda från Shakespeares verk vilket uteslutande berör medelklassliv beneath den elisabetanska eran.
Tillkomsthistoria
[redigera | redigera wikitext]Datering
[redigera | redigera wikitext]Forskare tror för att pjäsen skrivits till en särskilt situation.
i enlighet med ett teori tillsammans med tradition sedan 1709 skulle drottning Elisabet egen äga beställt ett teaterstycke var sir John Falstaff blir kär, dock denna teori existerar numer inom stort sett övergiven.
90 minuter / 180420Troligare anses detta existera för att den skrivits till något evenemang inom anslutning mot strumpebandsorden, samt då särskilt 23 april 1597 då beskyddaren från Shakespeares trupp erhöll denna utmärkelse (se nedan beneath "Pjäsens källor") vilket även sammanföll tillsammans med Shakespeares 33:e födelsedag. Filologiska studier visar vid likheter tillsammans vokabulären inom dem båda Henrik IV-pjäserna.
Då Falstaff ej kallas Oldcastle (efter förebilden mot rollfiguren) anses detta troligast för att Muntra fruarna inom Windsor tillkommit efter censuren från Henrik IV sektion 1. Sammantaget fullfölja detta för att pjäsen antas existera skriven mellan 1597 samt 1598,[1]
Pjäsens källor
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen källa mot pjäsen liksom totalitet.
dock mot specifikation finns detta några källor. mot hanrejmotivet anses Shakespeare äga kunnat nyttja tre olika källor. inom Ser Giovanni Fiorentinos Il Pecorone ifrån mellan 1378 samt 1385 (som Shakespeare även använde på grund av Köpmannen inom Venedig) finns enstaka saga angående enstaka professor vars fru bedrar honom tillsammans ett från hans studenter.
på grund av för att ej bli påkommen gömmer sig studenten inom ett upphöjd tillsammans tvätt - dock ren tvätt samt ej smutsig likt inom fallet tillsammans med Falstaff.[1][2][3] inom Riche his Farewell to Militarie Profession ifrån 1581 finns enstaka bakgrund angående ett läkarhustru såsom lurar enstaka från sina älskare för att bära ut enstaka säck tillsammans enstaka ytterligare från sina älskare.[3] inom William Painters The Palce of Pleasure ifrån 1566 finns ett bakgrund angående ett lärjunge liksom skickar identiska meddelande mot tre olika kvinnor liksom kommer vid honom samt straffar honom.[2][3]
I Plautus komedi Casina finns ett parallell mot intrigtråden ifall Anne såsom äger tre friare.
inom John Lylys skratt Endymion förekommer älvor liksom nyper samt kittlar sitt offer.[3] Muntra fruarna inom Windsor besitter likheter tillsammans Henry Porters skratt Two Angry Women of Abingdon likt publicerades 1599, dock detta tros existera Porter såsom existerar påverkad från Shakespeare samt ej tvärtom.[1]
I pjäsen finns flera anspelningar vid samtida personer samt tilldragelser.
Pjäsens värdshus Garter Inn anspelar vid strumpebandsorden samt utnämnandet från numeriskt värde nya ledamöter; George Carey, Lord Hunsdon såsom fanns Lord Chamberlain samt därmed beskyddare från Shakespeares trupp samt den tyske hertigen Fredrik inom från Württemberg vilket båda utnämndes 1597.[1][3][4] då detta gäller pjäsens domare Shallow (Simpel inom Carl August Hagbergs översättning) således äger numeriskt värde olika teorier framförts.
Vissa besitter hävdat för att denne syftar vid godsägaren sir Thomas Lucy liksom inom Shakespeares ungdom skall äga anklagat honom på grund av illegal jakt vid hjortar.
Denna incident inom Shakespeares biografi omtalades dock ursprunglig 1708. i enlighet med ett ytterligare teori skall dock Shallow anspela vid den tillsammans med pjäsen samtida korrupte domaren William Gardiner likt framfört beskyllningar mot Shakespeare.[1][5][6]
Tryckningar samt text
[redigera | redigera wikitext]Pjäsen registrerades hos boktryckarskrået (the Stationers Company) från John Busby 18 januari 1602 såsom A booke called An excellent and pleasant conceited commedie of Sir John Faulstof and the merry wyves of Windesor.
Den inledande kvarton trycktes senare identisk tid från Thomas Creede samt publicerades från Arthur Johnson tillsammans den långa titeln A most pleasaunt and excellent conceited Comedie, of Syr John Falstaffe, and the merrie Wives of Windsor. Entermixed with sundrie variabel and pleasing humours, of Syr Hugh the Welch knight, Justice Shallow, and his wise cousin M.
Slender. With the swaggering vaine of Auncient Pistoll, and Corporall Nym. 1619 trycktes pjäsen vid nytt inom William Jaggards False Folio liksom trycktes från Thomas Pavier. Den inledande kvarton tros existera baserad vid minnesanteckningar ifrån den artist likt spelade värdshusvärden.[1] Därefter publicerades pjäsen inom the First Folio 1623 såsom sammanställdes från Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges samt Henry Condell samt publicerades från Edward Blount samt Isaac Jaggard.[7] Folioupplagan tros bygga vid den professionelle skrivaren Ralph Cranes renskrivning från ett sufflörs exemplar samt företer indikator vid för att existera bearbetad på grund av för att anpassas mot lagen Act to Restrain the Abuses of Players samt censuringrepp.[1]
Handling
[redigera | redigera wikitext]Rollfigurer
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Resumé
[redigera | redigera wikitext]Falstaff kommer mot Windsor, inom stort sett pank.
till för att beläggning vid kassan beslutar denne sig till för att förföra numeriskt värde välbeställda, gifta kvinnor; fru Ford samt fru Page. han börjar tillsammans för att nedteckna numeriskt värde identiska kärleksbrev samt ber sina kumpaner Pistol samt Nym för att lämna ovan breven mot adressaterna. dem vägrar kategoriskt, något liksom får Falstaff för att avskeda dem.
vilket att vedergälla något som upplevts som fel berättar Pistol samt Nym angående Falstaffs program till fruarnas sann eller genuin män. Den synnerligen svartsjuke Ford övertalar värdshusvärden vid The Garter Inn för att presentera Ford till Falstaff vilket "kapten Brook" inom avsikt för att försöka erhålla reda vid mer angående Falstaffs plan.[8]
Fru Page önskar för att dottern Anne skall gifta sig tillsammans med läkare Caius, ett fransk medicinsk expert, medan herr Page önskar gifta försvunnen dottern tillsammans med godsägaren Slender.
Pjäsen är den enda av Shakespeares verk som uteslutande berör medelklassliv under den elisabetanska eranAnne existerar emellertid förälskad inom den glade samt fattige ädlingen Fenton, likt ej faller föräldrarna inom smaken.[8]
De muntra fruarna existerar ej detta minsta trakterade från den tjocke samt gamle Falstaffs oanständiga förslag. dem bestämmer sig på grund av för att spela honom en spratt. Herr Ford likt kapten Brook lurar inom Falstaff för att denne existerar förälskad inom fru Ford, dock eftersom denna existerar ouppnåelig måste Falstaff inledningsvis förföra hon.
Ford erbjuder Falstaff valuta till hjälpen. Falstaff avslöjar för att denne redan stämt sammanträde tillsammans med fru Ford då maken ej existerar hemma, vilket gör starkare Fords misstankar mot sin fru.[8]
När Falstaff äger sin tête à tête tillsammans fru Ford dyker fru Page upp samt meddelar för att herr Ford existerar vid väg. Kvinnorna gömmer Falstaff inom ett tvättkorg tillsammans illaluktande tvätt.
dem skickar iväg korgen på grund av för att tömmas inom Themsen. Detta sårar djupt Falstaffs stolthet dock han existerar tillräckligt inbilsk till för att dra slutsatsen för att fruarna bara håller honom vid sträckbänken. Nästa gång Falstaff går vid friarstråt återupprepas sceneriet dock denna gång vägrar Falstaff gömma sig inom korg för tvätt.
Amatöropera med Sångbolaget på Reflexen i KärrtorpIstället fås han för att klä ut sig mot pigans tjocka tant samt jagas vid dörren från Ford likt avskyr tanten.[8]
Fruarna berättar allt på grund av sina äkta par samt tillsammans beslutar dem sig på grund av för att spela Falstaff ännu en spratt. dem bestämmer samling tillsammans honom inom Windsors slottspark nära tolvslaget. var besitter deras medsvurna klätt ut sig mot småtroll samt älvor såsom gör rädd stöt vid den notoriskt fege Falstaff.
då allt uppenbaras till honom, säger han tillsammans en understatement, "jag börjar ana för att man gjort en arsle från mig". beneath tumultet inom slottsparken äger Fenton samt Anne smitit iväg på grund av för att gifta sig, något vilket föräldrarna mot slutligen accepterar.[8]
Analys
[redigera | redigera wikitext]Teman
[redigera | redigera wikitext]Viktiga teman inom pjäsen existerar älskade samt äktenskap, svartsjuka samt att vedergälla något som upplevts som fel, klasstillhörighet samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet.
Pjäsen fokuserar vid den engelska medelklassens fördomar. Underklassen representeras från figurer liksom Bardolph, Nym samt Pistol (Falstaffs kumpaner). Överklassen representeras vid motsvarande sätt från Sir John Falstaff samt Fenton. Shakespeare använder både latin samt dålig engelska på grund av för att peka vid skillnader mellan människor ifrån denna period.
Illustration av Sir John Gilbertmånga från humorn inom pjäsen bygger vid missförstånd mellan rollfigurerna.
Ett viktigt elisabetanskt inslag likt präglar verket existerar idén ifall hanrejen. Människor beneath den elisabetanska tiden tyckte för att idén angående den bedragne mannen fanns höjden från humor samt tycks äga ansett för att ifall enstaka man fanns gift innebar detta per automatik för att hans fru bedrog honom.
eftersom ett bedragen man sades artikel hornprydd kunde varenda hänsyftningar, oavsett ifall dem plats inte någonsin således små, vid horn alternativt hornprydda varelse leda mot massiv munterhet.
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Vissa kritiker anser för att pjäsen existerar en från Shakespeares sämre verk samt för att Falstaff inom pjäsen existerar enstaka betydligt svagare karaktär än inom pjäserna angående Henrik IV.
för att Shakespeare skulle handskas därför tillsammans enstaka från sina populäraste rollfigurer existerar förbryllande samt detta finns ingen tillfredsställande förklaring mot detta. enstaka möjlig förklaring, ifall strumpebandsteorin skulle artikel verklig, existerar för att pjäsen skrevs inom all hast. Syftet tillsammans detta kunna varit för att verket skulle framföras nära en särskilt situation samt för att Shakespeare skulle äga haft därför lite liksom 14 dagar vid sig för att färdigställa pjäsen.[källa behövs]
Det besitter även hävdats för att Shakespeare plats enstaka från drottning Elizabeths absoluta favoritförfattare samt för att denna tyckte ifall pajasen Falstaff sålunda många för att denna personligen beställde enstaka skratt uteslutande centrerad kring Falstaff.
Detta skulle behärska förklara förekomsten från dem starka kvinnorna inom pjäsen vilket ett hyllning mot drottningen samt den slapstick-präglade humor varmed Falstaffs tillkortakommanden skildras.[källa behövs]
Översättningar mot svenska
[redigera | redigera wikitext]Muntra fruarna inom Windsor finns inom sju tryckta översättning mot svenska.
Den inledande översättningen De muntra fruarne inom Windsor gavs ut 1825 samt plats utförd från Johan Henrik Thomander. 1851 kom Carl August Hagbergs översättning Muntra fruarna inom Windsor ut inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 11. Per Hallströms översättning trycktes 1925 inom Shakespeares dramatiska arbeten. Lustspel, Bd 3.
1925 gavs Åke Ohlmarks översättning ut inom samlingsvolymen Komedier. 1966 gjorde Stig Ahlgren enstaka översättning till malm stadsteater samt 1968 spelades Allan Bergströms översättning från Stadsteatern Norrköping-Linköping.
Sinledningsvis 1984 gavs Allan Bergstrands översättning ut. tid 2000 gjorde Per Lysander enstaka nyöversättning till Ronny Danielssons uppsättning vid Stockholms stadsteater. 2009 gjorde Ulf Peter Hallberg ett översättning på grund av Dramaten. 2016 utkom denna översättning inom samlingsvolymen Komiska förväxlingar - fyra komedier.
Uppsättningar
[redigera | redigera wikitext]Titelsidan meddelar för att pjäsen framfördes från Lord Chamberlain's dock, "både inför Hennes höghet samt annorstädes".
detta tidigast samt säkrast kända framförandet skedde 4 november 1604 från the King's dock inom Palace of Whitehall inför . en annat framförande ägde boende 15 november 1638 vid the Cockpit Theatre.
Muntra fruarna i Windsor (tyska: Die lustigen Weiber von Windsor) är en opera i tre akter med musik av Otto Nicolai och libretto av Salomon Hermann Mosenthal efter Shakespeares skådespel med samma namnEfter restaurationen framfördes Shakespeares original redan 1660.[9]
1851 spelades Ford från Charles Kean[10] likt ägde enstaka föregångare inom Charles Kemble. Rollen såsom Falstaff besitter varit ett paradroll på grund av artist såsom även spelad figuren inom Henrik IV-pjäserna, däribland Thomas Betterton vid 1600-talet samt James Quin vid 1700-talet.
Den maximalt idoge fanns Herbert Beerbohm Tree likt spelade rollen en antal gånger mellan 1889 samt 1993. Fruarna äger spelats från bland andra Anne Bracegirdle, Elizabeth Barry, Ellen Terry, Peggy Ashcroft samt Edith Evans.
Theodor Komisarjevsky regisserade pjäsen 1938 inom Stratford-upon-Avon samt flyttade handlingen mot Wien.
1940 satte Daniel Wolfit upp pjäsen inom West End vilket trots mot bombningarna beneath blitzen. Senare beneath 1900-talet spelades Falstaff inom både Henrik IV samt Muntra fruarna inom Windsor från Anthony Quayle. Terry Hands besitter regisserat pjäsen numeriskt värde gånger. Bill Alexander satte upp den tillsammans Royal Shakespeare Company 1985 inom kitschig 1950-talsmiljö var fruarna jämförde breven ifrån Falstaff beneath torkhuvor hos damfrisörskan.
Uppsättningar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]1 januari 1870 ägde Muntra fruarna inom Windsor svensk premiär tillsammans Ferdinand Strakoschs sällskap vid Mindre Teatern, götet inom regi från Ludvig Josephson samt tillsammans med Wilhelm Åhman såsom Falstaff.[11][12] 7 november året därpå ägde pjäsen Stockholmspremiär vid Södra Teatern, även då inom regi från Ludvig Josephson samt tillsammans Kalle Pettersson liksom Falstaff.
[13]
Uppsättningar inom land sedan tid 1900
[redigera | redigera wikitext]- 1915 Nya Intima Teatern, huvudstaden, regi Emil Grandinson
- 1932 Lorensbergsteatern, götet, regi Knut Ström
- 1966 malm stadsteater, översättning Stig Ahlgren, regi Josef Halfen, tillsammans med Halvar Björk & Betty Tuvén
- 1967 Stadsteatern Norrköping-Linköping, översättning Allan Bergstrand, regi Lars Gerhard Norberg, tillsammans Inga Landgré & Margreth Weivers
- 1986 Idéteatern, Eskilstuna, översättning Evabritt Egnander regi Peter Edding
- 1989 Spegelteatern nära Gripsholms slott, översättning Carl August Hagberg, regi Teddy Lundberg
- 1998 TV-teatern, regi Stina Ancker, tillsammans med Björn Granath, Johan Ulvesson, trogen kvinna Johansson & Sissela Kyle
- 2000 Stockholms stadsteater, översättning Per Lysander, regi Ronny Danielsson, tillsammans Peter Harryson, Morgan Alling, Yvonne Lombard, Gun Arvidsson & Gerd Hegnell
- 2002 Muntra fruarna, Krapperups slott, översättning Per Lysander, regi Martha Vestin
- 2009 Shakespeare vid Gräsgården, Vadstena, översättning Per Lysander, regi Pontus Plænge
- 2009 Dramaten, översättning Ulf Peter Hallberg, regi John Caird, tillsammans Börje Ahlstedt, Rolf Skoglund & Stina Ekblad
Filmatiseringar
[redigera | redigera wikitext]Adaptioner mot opera
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] The Oxford Companion to Shakespeare sid 292
- ^ [ab] George Van Santvoord: The Merry Wives of Windsor, New Haven, Connecticut 1922, sid 119
- ^ [abcde] Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 104f
- ^Erik Frykman: Shakespeare sid 139
- ^The Oxford Companion to Shakespeare sid 266
- ^The Oxford Companion to Shakespeare sid 158
- ^The Oxford Companion to Shakespeare sid 145
- ^ [abcde] The Oxford Companion to Shakespeare sid 292ff
- ^The Oxford Companion to Shakespeare sid 294
- ^F.
E. Halliday: A Shakespeare Companion 1564-1964, Baltimore 1964, sid 314.
- ^Georg Nordensvan: Svensk scen samt svenska skådespelare sektion II sid 266
- ^Sigvard Mårtensson: Shakespeare vid svenska scener inom Gustaf Fredén: William Shakespeare sid 114
- ^Georg Nordensvan: Svensk scen samt svenska skådespelare sektion II sid 290
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Vissa data angående uppsättningar existerar hämtade ifrån artikeln The Merry Wives of Windsor vid talar engelska Wikipedia (läst 27 juni 2015)
- Vissa fakta ifall tryckningar existerar hämtade ifrån artikeln Chronology of Shakespeare's plays vid talar engelska Wikipedia (läst 14 juni 2015)
- Michael Dobson & Stanley Wells (red): The Oxford Companion to Shakespeare, Oxford 2001, ISBN 0-19-811735-3
- Erik Frykman: Shakespeare, Södertälje 1986, ISBN 91-1-863102-9
- Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays, London 1977, ISBN 0-416-56270-1
- Gustaf Fredén: William Shakespeare - handbok mot Radioteatern, huvudstaden 1960
- Georg Nordensvan: Svensk scen samt svenska artist ifrån Gustav III mot våra dagar, huvudstaden 1918
- Ragnar Gustafsson (red): Thalia 25: en kvartssekel tillsammans malm stadsteater, malm 1969
- Lars Rundgren (red): Thalia inom Östergyllen, Norrköping 1977
- Teater inom götet 1910-1975 II, huvudstaden 1978, ISBN 91-22-00186-7
- Teater inom huvudstaden 1910-1970 II, götet 1982, ISBN 91-7174-103-8
- Teaterårsboken 1989, Jönköping 1989, ISBN 91-85472-27-1
- Teaterårsboken 2000, huvudstaden 2001, ISBN 91-85472-45-X
- Muntra fruarna inom Windsor, programblad, malm stadsteater 1966
- Muntra fruarna inom Windsor, programblad, Stadsteatern Norrköping-Linköping 1967
- Scendatabasen (läst 7 juli 2015)
- Muntra fruarna inom Windsor, Rollboken, Dramaten (läst 12 september 2015)
- The Merry Wives of Windsor inom Internet Movie Database(engelska) (läst 7 juli 2015)
- Muntra fruarna inom Windsor, Shakespearesällskapet (läst 7 juli 2015)
- Arkiv, Shakespeare vid Gräsgården (läst 8 juli 2015)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Originalverk
Citat
Bilder & media