Vad ingår i det inre ospecifika immunförsvaret

Immunförsvar även kallat immunsystem alternativt infektionsförsvar,^[1] existerar en organsystem hos enstaka organism vars arbetsuppgift existerar för att skydda den ifrån främmande organismer. Hot vilket bekämpas från immunförsvaret inkluderar olika patogenamikroorganismer, vilket bakterier, virus, svampar alternativt protozoer, dock även tumörceller.

Immunförsvarets faktiska uppbyggnad samt funktion varierar mellan olika organismer. enstaka art förmå även äga flera olika immunförsvar samtidigt.

Många organismer inklusive människa besitter en tudelat immunsystem. Den en delen existerar detta ospecifika immunförsvaret^[a] såsom verkar allmänt mot enstaka massiv variation från stimuli.

Den andra existerar detta specifika immunförsvaret^[b] likt reagerar tillsammans ett riktad respons mot organismer vilket detta äger lärt sig för att uppleva igen. Båda systemen använder sig från enstaka varierad uppsättning från immunceller samt molekyler till för att utföra sina respektive funktioner.

Immunförsvaret är kapabel utöver sin faktiska funktion reagera dysfunktionellt vid olika sätt.

Detta är kapabel leda mot autoimmuna sjukdomar var kroppen bildar antikroppar mot kroppsegna strukturer. Vanliga autoimmuna sjukdomar inkluderar Hashimotos sjukdom, reumatisk artrit samt typ 1-diabetes.

Men även saltsyran i magsäcken samt slemhinnor och luftvägarnas cilier är ogästvänliga platser för mikroorganismer

detta förmå även reagera dysfunktionellt utan för att man kunna känna igen något särskilt antigen, inom ramen till inflammatoriska sjukdomar mot modell inflammatorisk tarmsjukdom. Förutom överaktivitet kunna immunförsvaret existera reducerad nära medfödd brist på immunförsvar alternativt förvärvad brist på immunförsvar likt nära HIV/AIDS tillsammans med ökad fara på grund av infektioner samt cancerutveckling likt resultat.

Det vetenskapliga området likt studera immunförsvaret kallas läran om immunsystemet.

Nativa försvaret

[redigera | redigera wikitext]

Det nativa immunförsvaret kallas även medfött immunförsvar därför för att människan föds tillsammans detta samt detta ej äger förmågan för att justera sig mot antigen således såsom detta adaptiva immunförsvaret kunna.

dock ändå existerar detta medfödda immunförsvaret kroppens inledande försvarslinje samt bekämpar enstaka infektion direkt då detta ej behöver identisk starttid likt detta adaptiva.

Människokroppens nativa immunsystem utgörs från makrofager, granulocyter, endotelceller samt enstaka rad andra celltyper.

Till sådana barriärer räknas huden, som är en mycket ogästvänlig miljö för främmande bakterier

Makrofager existerar den viktigaste celltypen samt äger förmåga för att dels fagocytera detta främmande smittoämnet, dock även utsöndra cytokiner, vilket rekryterar ytterligare celler mot detta infekterade området.

Makrofagernas förmåga för att direkt bekämpa infektioner beror vid för att dem inom sitt cellmembran äger proteiner liksom känner igen vanliga strukturer.

Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas "Toll-like receptors" (TLR) samt hos människor samt möss finns 10 kända receptorer vilket fanns samt enstaka känner igen strukturer såsom ofta återkommer vid bakterier alternativt ämnen såsom ej hör hemma fritt inom kroppen.

Ibland räknas även passiva försvarsmekanismer mot detta ospecifika immunförsvaret. mot liknande barriärer räknas huden, likt existerar ett många ogästvänlig miljö till främmande bakterier.

dock även saltsyran inom magsäckens samt slemhinnor samt luftvägarnas cilier existerar ogästvänliga platser på grund av mikroorganismer.

Specifikt (adaptivt) försvar

[redigera | redigera wikitext]

Detta försvar inom människokroppen sköts från B- samt T-lymfocyterna. Dessa existerar vita blodkroppar liksom besitter specialfunktioner på grund av för att behärska bemöta angrepp från virus vid en effektivt sätt. en fullgjort svar ifrån detta specifika immunsystemet förmå dock ta uppemot enstaka hel sju dagar för att byggas upp, på grund av för att sedan effektivt eliminera virusinfektionen.

Processen går mot vid detta viset för att lymfocyter inom cirkulationssystemet samt lymfknutor exponeras till främmande antigen via således kallade antigenpresenterande celler (dendritceller, makrofager alternativt B-celler). Den B-cell såsom exponeras till antigenet samt äger specificitet på grund av detta genomgår klonal expansion, detta önskar yttra celldelning.

De kan angripa främmande ämnen, äta upp skadad vävnad och signalera till andra delar av immunförsvaret att det behövs hjälp

Inom loppet från dygn finns ett mängd lymfocyter liksom varenda besitter förmåga för att binda samt producera antikroppar mot detta främmande antigenet.

Antikroppar fyller år flera funktioner; eftersom antikroppen binder mot patogenets yta immobiliseras smittoämnet eftersom dess receptorer blockeras ifrån för att binda sina ligander. Dels besitter antikroppar mer än enstaka bindningsyta, vilket förmår denna struktur för att forma komplex tillsammans flera antigen.

Antikroppen kunna även fungera vilket pådrivare åt komplementsystemet samt andra lymfocyter samt mördarceller, vilket inom sin tur leder mot en ännu kraftigare immunsvar.

B-lymfocyter

[redigera | redigera wikitext]

B-lymfocyter alternativt B-celler upptäcktes inledningsvis inom fåglars inre kroppsdel. detta latinska namnet existerar bursa fabricii.

Det medfödda immunförsvaret kan också kallas för det ospecifika systemet, då det aktiveras direkt när något hotar kroppen, och samma delar aktiveras oavsett om det är ett virus, eller något annat som hotar

B-lymfocyter differentierar mot dem antikroppsproducerandeplasmacellerna. Dessa mognar inom benmärgen. Olika typer från B-celler existerar, bland annat B-minnesceller vilka existerar involverade inom motståndskraft mot sjukdom. varenda plasmacell producerar endast antikroppar från enstaka enda typ samt utseende, dock eftersom miljontals B-lymfocyter existerar inom cirkulationen finns enstaka bred specificitet mot olika antigen.

Det finns 5 sålunda kallade huvudklasser från antikroppar (eller immunoglobulin).

De vita blodkropparna är viktiga för immunförsvaret

Huvudklasserna existerar IgM, IgG, IgA, IgD samt IgE.

T-lymfocyter

[redigera | redigera wikitext]

Dessa mognar på baksidan bröstbenet inom organet brässen (thymus, därav namnet T-cell). detta finns tre sorter från T-lymfocyter:

• T-hjälparcell. Dessa lockar mot sig ätarcellerna efter för att äga identifierat antigenet.
• Mördar-T-cell (kallas även cytotoxiska T-celler).

  då dem existerar aktiverade dödar dessa celler liksom existerar infekterade från virus alternativt intracellulära parasiter genom för att sätta igång apoptos inom målcellen alternativt döda den tillsammans med toxiska ämnen.

• Minnes-T-cell. Dessa minns antigenen samt förmå vid detta sätt öka immunförsvarets effektivitet. dem förmå även direkt avsöndra lockmedel till för att locka mot sig ätarcellerna.

Översiktlig jämförelse från detta specifika samt detta medfödda immunförsvaret

[redigera | redigera wikitext]

Det medfödda samt detta adaptiva immunförsvaret äger utvecklats tillsammans samt äger olika roller inom människans immunförsvar utifrån dess olika attribut.

Kroppens immunförsvar skyddar oss från bakterier, virus och andra främmande ämnen

Egenskaper	Specifika immunförsvaret	Medfödda immunförsvaret
Snabbhet	Långsamt, kräver dagar på grund av för att reagera (vid enstaka förstagångsinfektion)	Snabbt – svarar inom vissa fall inom minuter
Minne	Har långt minne såsom ger starkare immunsvar nära återkommande infektion	Inget immunologiskt minne
Specificitet	Hög specificitet vilket förmå skilja vid små molekylära förändringar hos antigen	Specificitet till molekylmönster associerade tillsammans patogener
Variation	Stor variation var nya receptorer bildas mot specifika nya antigen	Begränsat antal receptorsorter
Förmåga för att skilja vid patogen samt personlig vävnad	Hög dock ej perfekt vilket förmå leda mot autoimmuna sjukdomar	Perfekt, reagerar endast vid strukturer specifika till mikrober
Celltyper	T-celler samt B-celler	Monocyter, makrofager, neutrofiler, NK-celler samt dendritceller

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kindt, Thomas J.; Goldsby Richard A., Osborne Barbara Anne, Kuby Janis () (på engelska). Kuby immunology (6th ed.).

  New York: W.H. Freeman. Libris ISBN &#;