Instansordningen för de allmänna domstolarna
Sveriges domstolsväsen
Sveriges domstolsväsen existerar ett samlande beteckning till domstolarna inom landet. Domstolarna förmå indelas inom tre grupper uppdelade efter vilken typ från syfte dem dömer inom nämligen dem allmänna domstolarna, dem allmänna förvaltningsdomstolarna samt specialdomstolarna.
De allmänna domstolarna sysslar med brottmål och tvistemålinom dem numeriskt värde inledande grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – inom tre instanser. inom den tredjeplats gruppen varierar möjligheterna för att bestrida.
De allmänna domstolarna
[redigera | redigera wikitext]Allmänna domstolar existerar domstol på första nivån, hovrätt samt Högsta domstolen.
Tingsrätten existerar inledande instans.
Högsta domstolen är tredje och sista instans bland de allmänna domstolarnadetta finns 48 tingsrätter från varierande storlek (våren 2010).[1]
Hovrätterna, likt existerar sex mot antalet, existerar andra instans.[2] Dessa existerar
Högsta domstolen existerar högsta instans.[3] Högsta domstolens dömer huvudsakligen inom uppgift likt bör leda rättstillämpningen, detta önskar yttra producera prejudikat.
De allmänna domstolarna existerar kvalificerade för att handlägga samtliga typer från civilrätt, brottmål samt ärenden, såsom ej uttryckligen besitter undantagits ifrån deras kompetens. Behörigheten på grund av ett allmän domstol följer oftast från team dock enstaka allmän domstol kunna även äga behörighet för att ta upp uppgift vid bas från den således kallade restkompetensen.
ett allmän domstol förmå således existera behörig för att testa enstaka fråga angående detta ej finns någon ytterligare domstol liksom existerar direkt behörig.
Vanligen inleds handläggningen inom tingsrätten dock detta finns även ärenden liksom inleds hos ett förvaltningsmyndighet.
För förvaltningsdomstolarna heter första instans förvaltningsrätt, andra instans kammarrätt och tredje instans Högsta förvaltningsdomstolenett viss sektion från tvistemålen existerar sålunda kallade familjemål vilket förmå avse äktenskapsskillnad, vårdnad ifall små människor, umgängesrätt samt underhåll. andra civilrätt är kapabel avse fordringar alternativt skadestånd alternativt tvister angående avtal, klander från bodelningar alternativt arvskiften. inom dem allmänna domstolarna handläggs även vissa ärenden var någon tvist mellan parterna normalt ej råder.
modell vid sådana ärenden existerar inskrivning från äktenskapsförord samt förordnande från bodelningsförrättare.
För dem allmänna domstolarna finns regler angående processordningen inom rättegångsbalken samt lagen angående domstolsärenden.[4] till vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser inom andra lagar.
De allmänna förvaltningsdomstolarna
[redigera | redigera wikitext]Förvaltningsrätten existerar inledande instans.
detta finns 12 förvaltningsrätter.
Vad är det för skillnad mellan de olika domstolarna i Sverige? Och hur hänger de ihop? Här kan du läsa om domstolarnas roll, rättsväsendet i stort och hur de olika domstolarna fungerar, både i och utanför Sveriges gränserKammarrätterna existerar andra instans. dem existerar fyra mot antalet samt utgörs från
Högsta förvaltningsdomstolen existerar högsta instans inom dem allmänna förvaltningsdomstolarna. Högsta förvaltningsdomstolen dömer huvudsakligen inom uppgift liksom bör leda rättstillämpningen detta önskar yttra producera prejudikat. Före 2011 hette Högsta förvaltningsdomstolen Regeringsrätten.
De allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger främst syfte vilket rör mellanhavanden mellan detta allmänna samt enskilda. modell vid liknande syfte existerar skattemål, syfte angående tvångsingripande mot mentalt sjuka samt missbrukare samt socialförsäkringsmål.
Tingsrätten är alltså först att pröva brottmål och tvistemålFramför allt handlägger dem allmänna förvaltningsdomstolarna överklaganden ifrån förvaltningsmyndighet, exempelvis Skatteverket samt Försäkringskassan.
För dem allmänna förvaltningsdomstolarna finns regler ifall processordningen inom lagen angående allmänna förvaltningsdomstolar samt förvaltningsprocesslagen.[5][6] på grund av vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser inom andra lagar.
Särskilda domstolar samt specialdomstolar
[redigera | redigera wikitext]En struktur från specialisering inom dem allmänna domstolsslagen existerar särskilda domstolar liksom existerar knutna mot dem allmänna domstolarna alternativt dem allmänna förvaltningsdomstolarna. dem särskilda domstolarna existerar inriktade vid enstaka alternativt flera måltyper samt existerar utan sällskap kvalificerade för att testa dessa måltyper.
dem existerar
Den maximalt uttalade formen från specialisering existerar specialdomstolar likt existerar organisatoriskt fristående ifrån dem allmänna domstolsslagen. detta finns numeriskt värde sådana domstolar (den 1 november 2017):
Domstolsliknande nämnder
[redigera | redigera wikitext]För vissa typer från hyres- samt arrendetvister finns detta hyresnämnder samt arrendenämnder.
Dessa äger bland annat medlande roller inom tvister mellan fastighetsägare samt hyresgäster alternativt arrendatorer.
Tingsrätten är första instans för de allmänna domstolarnaStatens ansvarsnämnd prövar problem att diskutera ifall disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning samt läkarundersökning tillsammans med tvång beträffande statligt anställda inom högre befattningar.[7]
Riksdagens ansvarsnämnd prövar vissa ämnen angående anställningar inom administration för riksdagen. detta är kapabel handla angående för att skilja någon ifrån dennes jobb vid bas från personliga förhållanden, disciplinansvar, registrering angående åtal alternativt avstängning från ett arbetare.
Det finns även andra förvaltningsmyndigheter likt arbetar vid en sätt liksom liknar domstolar, mot modell Ansvarsnämnden på grund av djurens hälso- samt medicinsk hjälp.
Domstolarnas administration
[redigera | redigera wikitext]Domstolsverket existerar enstaka förvaltningsmyndighet såsom lyder beneath regeringen samt besitter inrättats till för att ge administrativt stöd samt service åt dem allmänna domstolarna samt dem allmänna förvaltningsdomstolarna samt service åt allmänheten.
Vad angår de allmänna domstolarna, fanns i Sverige fram till 1849 fyra instanser, nämligen första instans: häradsrätt på landet och kämnärsrätt i stad; andra instans: lagmansrätt på landet och rådstuvurätt (stavades rådstufvurätt) i stad; tredje instans: hovrätt; och fjärde instans: Högsta domstolendem uppgift såsom Domstolsverket äger för att uppfylla handlar bland annat angående enstaka produktiv samt ändamålsenlig resursfördelning, ifall för att främja ett ökad samverkan såväl inom Sveriges Domstolar såsom tillsammans andra myndigheter, liksom för att artikel drivande samt stödjande inom reform samt förändringsarbeten inom domstolarna.[8]
Domare
[redigera | redigera wikitext]Regeringen tillsätter domare vid förslag ifrån Domarnämnden.
ett domare förmå inom princip ej avsättas annat än inom vissa särskilda fall vilket anges inom regeringsformen.
Chefsdomare inom hovrätt samt kammarrätt kallas på grund av president samt inom domstol på första nivån samt förvaltningsrätt på grund av lagman. Domarna inom Högsta domstolen samt Högsta förvaltningsdomstolen kallas justitieråd. Majoriteten från ordinarie domare existerar rådmän inom domstol på första nivån alternativt förvaltningsrätt alternativt råd inom hovrätt alternativt kammarrätt.[9]
Nämndemän
[redigera | redigera wikitext]Lekmannadomare, därför kallade lekmannadomare finns inom varenda domstol på första nivån, hovrätt, förvaltningsrätt samt kammarrätt.
kommunens beslutande organ inom dem kommuner liksom ingår inom tingsrättens domkrets samt regionfullmäktige inom dem regioner likt utgör förvaltningsrättens, kammarrättens alternativt hovrättens domkrets utser lekmannadomare på grund av ett mandatperiod vid fyra tid. Nämndemännen äger individuell rösträtt inom domslut.[9]