favepic.pages.dev









Hur mycket har jordens medeltemperatur ökat

Global uppvärmning

Den på denna plats artikeln handlar ifall den nuvarande globala uppvärmningen. För klimatförändringar inom allmänhet, titta Klimatförändring. För mer kunskap, titta Paleoklimatologi.

Global uppvärmning existerar den ökade temperaturen inom jordens lägre atmosfär samt ocean likt besitter observerats sedan 1950-talet samt såsom förväntas gå vidare inom framtiden.

beneath 1900-talet steg den globala genomsnittstemperaturen tillsammans med 0,74 ± 0,18 °C.[3] Jämfört tillsammans med perioden 1850–1900 äger den globala genomsnittstemperaturen stigit tillsammans 1,09 °C[a] fram mot samt tillsammans med perioden 2011–2020.[4]

Den globala uppvärmningen beror främst vid för att balansen mellan energi liksom strålar in mot jorden ifrån solen samt värme såsom jorden strålar ut inom rymden besitter förändrats.

Mänsklig handling besitter gett upphov mot utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser liksom äger förstärkt den därför kallade växthuseffekten. Den förstärkta växthuseffekten utför för att atmosfären håller kvar mer från värmen liksom jorden annars skulle äga strålat ut inom rymden, något likt inom sin tur leder mot en varmare klimat.[5]

Variationer inom klimatet förekommer naturligt ovan period, dock mänsklig inverkan vid klimatet äger dominerat sedan slutet från 1800-talet.[6][7] beneath 800 000 tid innan industrialiseringen nådde koncentrationen från växthusgasen koldioxid inom atmosfären inte någonsin ovan 300 ppm (miljondelar).

En temperaturserie som visar att temperaturen har ändrats mycket i det förflutna och att det har varit varmare förr

tid 2020 plats koncentrationen från koldioxid inom atmosfären 410 ppm.[8] Förbränning från fossila drivmedel existerar den främsta källan mot utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser mot atmosfären, dock jordbruk, avskogning, konsumtion samt fabriksrelaterade processer besitter även bidragit.[9] Naturliga faktorer liksom solens handling samt vulkanutbrott äger haft enstaka små kylande påverkan sedan 1950[10][11], medan människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser besitter gjort klimatet varmare.[5]

Den globala uppvärmningen får grundlig konsekvenser till såväl klimat såsom miljö.

Några från konsekvenserna existerar avsmältning från glaciärer samt havsis vilket leder mot ett högre havsnivå[12], ökad förekomst från skyfall samt stormar[13], utrotning från arter samt fara på grund av utrotning från ekosystem[14], ökade risker på grund av undernäring samt sjukdomar hos människor[15] samt konsekvens vid jordbruk samt matförsörjning.[16]

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "global uppvärmning" existerar en särskilt fall från den mer generella termen "klimatförändring", inom vilken även "global avkylning" (vilket inträffar beneath bland annat istider) ingår.

inom princip fullfölja termen "global uppvärmning" ingen skillnad vid orsakerna mot uppvärmningen, dock inom nuvarande språkbruk existerar inom allmänhet enstaka mänsklig inblandning underförstådd. United Nations ramverk Convention on Climate Change (UNFCCC) använder begreppet "klimatförändring" till förändringar orsakade från människan samt "klimatväxlingar" till andra, naturliga, förändringar.[17] termen antropogen (skapad från människor) förekommer till för att beteckna global uppvärmning samt klimatförändringar liksom orsakas från mänsklig aktivitet.[18] då man talar angående global uppvärmning samt klimatförändringar brukar man skilja vid atmosfärförhållanden samt klimat - såsom besitter olika tidsskalor -, var atmosfärförhållanden beror vid dem kortsiktiga förhållandena inom atmosfären samt förmå förändras ovan minuter alternativt veckor.

Klimatet å andra sidan existerar dem långsiktiga förhållandena såsom rör vädret samt atmosfären samt brukar definieras såsom detta genomsnittliga vädret beneath minimalt 30 års tid.[19]

Notera för att denna produkt endast handlar ifall den pågående globala uppvärmningen liksom orsakats från mänskliga aktiviteter.

Global temperaturökning

[redigera | redigera wikitext]

Historiska temperaturförändringar

[redigera | redigera wikitext]

Jordens klimat samt den globala temperaturen äger fluktuerat kraftigt historiskt, samtidigt liksom rekonstruktioner visar för att klimatkänsligheten ligger runt 8°C angående man ser vid förändringar såsom skett ovan dem senaste 485 miljoner åren.[20] detta besitter exempelvis förekommit förhistoriska episoder från global uppvärmning, såsom en värmemaximum likt inträffade beneath Paleocen – Eocen perioderna.[21] beneath dem numeriskt värde årtusendena liksom föregick 1850 anses temperaturen äga hållit sig vid ett förhållandevis stadig nivå, dock tillsammans med fluktuationer såsom den lilla istiden samt den medeltida värmeperioden.[22]

Temperaturväxlingarna samt tidigare klimatförändringar fortgick inom naturliga cykler fram mot mitten från 1830-talet, då mänsklig handling började för att artificiellt förstärka den befintliga växthuseffekten.[23] i enlighet med beräkningar ifrån NASA besitter den globala medeltemperaturen ökat tillsammans åtminstone 1,1 °C sedan 1880.

Den största delen från den globala uppvärmningen äger skett sedan 1975, då tillsammans enstaka takt från ungefär 0,15 mot 0,2 °C per årtionde.[24]

Sedan 1950 besitter antalet kalla dagar samt nätter minskat samt antalet varma dagar samt nätter äger ökat.[25]

Den moderna observerade ökningen från temperatur samt CO2 koncentrationer anses äga varit sålunda snabb för att mot samt tillsammans med plötsliga geofysiska händelser vilket ägt boende inom jordens saga inte någonsin varit inom närheten från nuvarande förändringstakt.[26][bättre källa behövs]

Bevis vid uppvärmning ifrån lufttemperaturmätningar förstärks tillsammans en brett spektrum från andra observationer.[27] detta besitter skett ett ökning från frekvensen samt intensiteten från kraftig nederbörd, smältning från frost samt landis samt ökad luftfuktighet.[28] Även flora samt fauna beter sig vid en sätt såsom går för att härleda mot uppvärmningen.

mot modell blommar växter tidigare vid våren.[29] ett ytterligare nödvändig markör existerar kylningen från den övre atmosfären, vilket visar för att växthusgaser fångar upp värme nära jordytan samt förhindrar för att den strålar ut inom rymden.[30]

Global uppvärmning avser globala medelvärden, varvid uppvärmningen varierar beroende vid geografiskt plats.

Uppvärmningsmönster existerar oberoende från placeringen från växthusgasutsläpp, eftersom gaserna kvarstår inom atmosfären länge nog till för att blandas jämnt mellan hemisfärerna.[31] Sedan 1979 äger temperaturerna vid nation ökat ungefär dubbelt därför snabbt likt havsytans temperatur (0,26 °C per årtionde jämfört tillsammans 0,12 °C per årtionde).[32] Temperaturförändringar sker långsammare inom haven vid bas från dess många stora värmekapacitivitet samt vattnets avdunstning.[33] beneath dem senaste 50 år äger ovan 90 % från den minskade värmeutstrålningen ifrån jorden lagrats inom haven samt därmed värmt upp dem.[34] återstående 10 % äger smält fryst vatten samt värmt kontinenterna samt atmosfären.[35] Högre temperaturer inom haven driver termisk expansion liksom äger bidragit mot ett tredjedel från den observerade havsnivåhöjningen sedan 2004.[36]

Regionala skillnader

[redigera | redigera wikitext]

Den norra hemisfären värms upp snabbare än den södra hemisfären vid bas från dess större landarea samt vid bas från dem stora områden vilket täcks från frost samt fryst vatten vid vintern (med högre temperaturer täcks mindre area från frost vilket reducerar reflektionen från solstrålning samt bidrar mot ytterligare uppvärmning).[37] Arktiska temperaturer besitter ökat samt förutspås gå vidare öka beneath detta århundrade tillsammans med mer än dubbelt således många såsom resten från världen.[25] Smältning från glaciärer samt havsisar nära polerna stör havscirkulationen vilket orsakar ökad uppvärmning inom vissa områden samt enstaka försvagad golfström.[38]

Mätmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Det vanligaste sättet för att mäta den globala uppvärmningen existerar förändringar från den globala medeltemperaturen inom den lägre atmosfärslager nära jordens yta.

Paradoxalt nog innebär ett förstärkt växthuseffekt för att atmosfärslager värms upp, medan dem yttre delarna från jordens atmosfär kyls ned. tid 2009–2018 plats medeltemperaturen inom atmosfärslager 0,93 ± 0,07°C högre än mellan år 1850 samt 1900.[39]

Orsaker mot den globala uppvärmningen

[redigera | redigera wikitext]

Klimatforskarna existerar överens ifall för att temperaturen vid jorden blir högre samt för att detta beror vid mänsklig inverkan.

inom IPCC:s sjätte redovisning ifrån 2021 skrivs för att "det existerar otvetydigt för att mänsklig effekt äger värmt upp atmosfären, havet samt landmassan".[40] Huvudsakligen sker detta genom utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser ifrån förbränning från fossila ämnen vilket olja, kol samt fossil gas.

Det kan också ha med

Luftföroreningar - särskilt vissa kortlivade föroreningar vilket svart beläggning från rök, metan samt marknära ozon[41] - samt avskogning påverkar den globala uppvärmningen.[42]

Den globala uppvärmningen kunna även förstärka sig egen, genom återkopplingseffekter.[43] en modell vid ett bidragande faktor till värmebalansen existerar albedo (reflexionsförmåga) ifrån vit nederbörd samt ismassor.

då jordytan värms upp leder detta mot för att ismassorna nära polerna smälter. då isen smälter, tar nation samt vätska dess ställe. Både nation samt dricksvatten äger mindre reflektionsförmåga än fryst vatten (eftersom dem existerar mörkare) samt kommer för att absorbera enstaka större sektion från solenergin. Detta leder mot högre uppvärmning, vilket inom sin tur leder mot ökad issmältning, samt därför vidare.[44]

På bas från havens massa samt värmekapacitivitet äger dem ett större förmåga för att lagra värme jämfört tillsammans med atmosfär alternativt nation, något liksom påverkar detta globala klimatet.

Även angående utsläppen från växthusgaser skulle nå nettonollutsläpp således skulle haven - särskilt dem djupare delarna från haven - gå vidare för att värmas upp beneath utdragen period, ett process liksom sannolikt är kapabel pågå beneath tusentals kalenderår. detta innebär för att haven äger ett massiv konsekvens vid då klimatet uppnår ett fräsch jämvikt.[45]

Växthusgaser

[redigera | redigera wikitext]

Atmosfärens växthusgaser släpper igenom inkommande kortvågig strålning ifrån solen dock absorberar delvis den långvågiga värmestrålning såsom jorden sänder ut inom struktur från svartkroppsstrålning, något såsom värmer upp jordens lägre atmosfär.

Detta existerar den välkända växthuseffekten liksom upptäcktes från namn Fourier vid 1820-talet samt undersöktes kvantitativt inledande gången från Svante Arrhenius tid 1896.[46]

Naturligt förekommande växthusgaser inom atmosfären besitter enstaka värmande inverkan vid atmosfären tillsammans med inom medelvärde 33 °C.[47] Den viktigaste växthusgasen existerar vattenånga såsom står på grund av mellan 36 samt 70 andel från den totala växthuseffekten.

dem främsta växthusgaserna inom övrigt existerar koldioxid (CO2) vilket orsakar 7–26 andel, metan (CH4) tillsammans med 4–9 andel samt ozon (O3) likt orsakar 3–7 andel från växthuseffekten.[48][49][50]

Koncentrationerna inom atmosfären från koldioxid samt metan äger ökat tillsammans 36 andel respektive 148 andel sedan tiden före den fabriksrelaterade revolutionen omkring kalenderår 1750.[51] Nuvarande nivåer existerar avsevärt högre än nära någon ytterligare tidpunkt beneath dem senaste 650 000 år, vilket existerar den tidsrymd likt forskarna besitter kunnat ta fram pålitligt dataunderlag genom arktiska samt antarktiska isborrningar.[52][53][54] tillsammans med mindre träffsäkra geologiska undersökningar besitter man demonstrerat för att den senaste gången koncentrationen från koldioxid äger varit högre än idag troligen fanns till ungefär 20 miljoner tid sedan.[55] Ungefär tre fjärdedelar från dem antropogena utsläppen från koldioxid beneath dem senaste 20 år kommer ifrån förbränning från fossila drivmedel.

Kvarstoden från människoorsakade utsläpp av ämnenofta föroreningar kommer övervägande ifrån ökad markexploatering, främst avskogning.[56]

De längsta oavbrutna instrumentella mätningarna från koldioxidhalter inleddes 1958 vid den hawaiianska vulkanen Mauna Loa. Sedan dess äger vetenskapsman uppmätt ett ökning vid 21%.

dem start mätningarna visade 315 ppm, för att jämföra tillsammans ett koldioxidhalt vid ovan 385 ppm 2009 samt 410 ppm 2020.[57][58][8]

Koldioxidhalten varierar även naturligt inom takt tillsammans årstidernas växlingar samt mellan olika platser. Koldioxidhalten börjar inom den norra hemisfären öka beneath hösten samt vintern då träden tappar sina löv, vilka bryts ner samt avger koldioxid.

Den största delen av den globala uppvärmningen har skett sedan 1975, då med en takt av ungefär 0,15 till 0,2 °C per årtionde

Halten fortsätter öka beneath den tidiga våren då marken värms upp, vilket även detta avger koldioxid. inom takt tillsammans med för att växter vaknar mot liv samt fotosyntesen aktiveras således tar växterna upp koldioxid ifrån atmosfären.[59] Växtcykelns påverkan vid koldioxiden existerar större vid norra halvklotet än detta södra, eftersom detta finns mer vegetation vid detta norra halvklotet.[60]

Koldioxidhalten fortsätter till närvarande fast öka, dock hur kurvan kommer för att titta ut framöver existerar beroende från den framtida ekonomiska, sociologiska samt teknologiska utvecklingen.

IPCC-rapporten Special Report on Emissions Scenarios framställde en antal scenarier var man försöker beräkna framtida koldioxidhalter. dem olika scenarierna ger värden ifrån 541 mot 970 ppm kalenderår 2100.[61] i enlighet med IPCC räcker jordens tillgångar vid fossila drivmedel till för att nå dessa nivåer mot 2100 angående kol, oljesand samt metanklatrater utnyttjas inom massiv utsträckning.[62]

Aerosoler samt moln

[redigera | redigera wikitext]

Luftföroreningar, inom struktur från aerosoler påverkar klimatet.

ifrån 1961 mot 1990 observerades ett successiv minskning från kvantiteten solljus liksom når jordens yta. Fenomenet beror vid luftföroreningar ifrån förbränning från biobränslen samt fossila drivmedel. internationellt besitter aerosoler minskat sedan 1990, vilket betyder för att dem ej längre maskerar uppvärmningen från växthusgaser lika mycket.[63]

Medan aerosoler vanligtvis begränsar alternativt maskerar den globala uppvärmningen genom för att tänka solljus, kunna mörk kol inom svart beläggning från rök såsom faller vid vit nederbörd alternativt fryst vatten bidra mot den globala uppvärmningen.

Detta ökar ej bara absorptionen från solljus, detta ökar även issmältning samt havsnivåhöjningen.[64] för att begränsa nya svarta kolfyndigheter inom Arktis förmå minska den globala uppvärmningen tillsammans 0,2 °C mot 2050.[65][ifrågasatt uppgift]

Landanvändning

[redigera | redigera wikitext]

Människor förändrar jordens yta främst till för att producera mer jordbruksmark.

kvantiteten skogbevuxen mark fortsätter för att minska, mot massiv sektion vid bas från omvandling mot åker- samt betesmark inom tropikerna.[66] ett levande träd fungerar såsom ett kolsänka samt tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Avskogning besitter därför massiv inverkan vid den globala uppvärmningen.[42]

Förändringar inom markanvändningen påverkar ej bara upptar plats från växthusgaser.

Beroende vid kvantiteten växt samt storleken vid skogar inom olika regioner, därför varierar den lokala kyleffekten ifrån den fukt liksom avdunstar ifrån vegetationen. Trädens avdunstning äger även ett resultat vid den globala uppvärmningen vid sålunda vis för att vattenånga ifrån träden hjälper moln för att formas lägre ner inom atmosfären. Molnen påverkar inom sin tur klimatet genom för att dem reflekterar tillbaka solstrålning ut inom rymden.[67] Samtidigt kunna skogar samt växt leda mot enstaka mörkare landyta, vilket innebär för att mer solenergi tas upp eller sugs in samt inom sin tur kunna påverka uppvärmningen från klimatet.[68]

Återkopplingseffekter

[redigera | redigera wikitext]

Den globala temperaturhöjningen är kapabel dessutom hastighet alternativt sakta in såsom ett utfall från återkopplingseffekter inom klimatet.

Dessa kunna artikel förstärkande/förvärrande (positiv återkoppling) alternativt försvagande (negativ återkoppling). Förstärkande återkopplingseffekter existerar exempelvis negativt resultat från solljusreflekterande vit nederbörd samt fryst vatten, samt ökad vattenånga inom atmosfären.

Jordens klimat blir allt varmare

enstaka försvagande återkopplingseffekt existerar vattenångan inom atmosfären likt bildar moln liksom reflekterar solljus tillbaka ut inom rymden samt därmed försvagar växthuseffekten.[44]

Förvärrande faktorer

[redigera | redigera wikitext]

Den globala uppvärmningen leder mot för att stora områden inom Sibirien likt länge legat inom permafrost för tillfället börjar för att tina.

då permafrost släpper, förmå organiskt ämne likt varit nedfruset frigöras samt börja brytas ner. Detta bidrar mot utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser vilket frigörs inom nedbrytningsprocessen, ej minimalt den kraftfulla växthusgasen metan. enstaka ytterligare faktor likt är kapabel förstärka uppvärmningen existerar för att en varmare klimat leder mot minskad ingång vid fruset vätska.

inom form eller gestalt från frost samt fryst vatten reflekterar dricksvatten ett massiv sektion från den inkommande solstrålningen. detta blir mindre period tillsammans frost samt istäcke per tid vid flera håll. ifall snön samt isen försvinner träffar strålningen istället marken såsom värms upp ytterligare samt tinar mer permafrost.[43]

Av dem förvärrande faktorerna bekymrar sig klimatforskarna allra maximalt på grund av enstaka framtida upptining från permafrosten inom Arktis.

Man kalkylerar för att detta inom den permafrosten finns ca 1 000 miljarder ton koldioxid bundet inom organiskt material.[69] Därtill tillkommer ca 70 miljarder ton metan inom norra Sibirien såsom existerar ett många starkare växthusgas än koldioxid. Permafrosten besitter varit intakt ända sedan senaste istiden avslutades till 10 000–11 000 kalenderår sedan samt den anses binda mer växthusgaser än vad världens växt samt växter fullfölja tillsammans.

dem senaste år äger detta kommit indikator vid för att permafrosten redan besitter börjat tina samt detta kunna bli förödande på grund av jordens klimat. Ökar jordens medeltemperatur tillsammans ovan 2,0 grader kunna enstaka fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig. detta globala klimatet kunna hamna inom enstaka spiral var uppvärmningens hastighet accelererar allteftersom mer samt mer från permafrosten tinar, oavsett vilket människorna fullfölja.

Processen blir tillsammans med andra mening självförstärkande. Skulle människan misslyckas tillsammans för att minska utsläppen markant beräknas den tinande permafrosten för att sålunda småningom varje år avge mer växthusgaser än varenda flyg, fordon samt båtar utför tillsammans.[69]

En forskning vilket genomförts från svenska samt holländska vetenskapsman samt liksom presenterades inom slutet från juli 2009 visade för att många talar till för att även stora torvmossar även kommer för att släppa ut stora mängder koldioxid då klimatet blir varmare.

Och sen kan man förstås också inte utesluta att det kan ha att göra med albedoförändringar (hur mycket solljus som reflekteras från jordens yta, reds anm)

Allra känsligast existerar dem mossar liksom finns inom subarktiska områden såsom mot modell norra Norrland. Redan nära enstaka grads uppvärmning (globalt genomsnitt) kommer i enlighet med studien enbart mossarna vid Nordkalotten för att släppa ut upp mot 100 miljoner ton koldioxid varenda kalenderår. Värdet motsvarar ungefär 10 % från EU-ländernas totala utsläpp av ämnenofta föroreningar beneath en år.[70]

Ett annat orosmoment existerar dem stora mängder metanhydrat vilket finns lagrade likt klatrat framför allt beneath oceanerna.

Metanhydrat existerar fruset vätska vilket besitter fångat metangas inom burliknande kristallstrukturer. Då metanhydrat formas nära högt vattentryck samt låga temperaturer riskerar den globala uppvärmningen för att destabilisera molekylerna inom metanhydrat, vilket skulle släppa lös metan. mot viss sektion förmå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig åtgärda metan, dock särskilt nära grundare vattendjup riskerar metan för att undvika ut inom atmosfären.

eftersom metan existerar cirka 20 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid, skulle detta potentiellt behärska öka den globala uppvärmningen.[71]

Ökad förekomst från skogsbränder existerar även enstaka faktor liksom är kapabel förvärra uppvärmningen.[72]

Andra teorier

[redigera | redigera wikitext]

Andra hypoteser samt teorier besitter försökt förklara den globala uppvärmningen, däribland:

Effekter från en varmare klimat

[redigera | redigera wikitext]

Såväl dem nuvarande effekterna såsom dem förväntade framtida följderna från enstaka global uppvärmning existerar flera samt varierande, både på grund av den naturliga miljön samt på grund av den mänskliga civilisationen.

Effekter kunna visa sig såsom höjning från havsnivån, följder på grund av jordbruket, förtunning från ozonlagret, fler samt längre perioder tillsammans med extrem nederbörd, minskning från öknar, minskning från torkperioder samt ökad spridning från sjukdomar. vid vissa från dessa områden syns effekterna idag, medan detta vid andra områden handlar ifall förväntade framtida effekter.

då detta gäller specifika samt enskilda väderfenomen är kapabel detta artikel svårt för att att fatta beslut eller bestämma något inom vilken utsträckning dem orsakas från global uppvärmning, även ifall den samlade utvecklingen samt längre trenden existerar klar. liksom en modell äger detta eventuella sambandet mellan tropiska cykloner samt global uppvärmning varit debatterat.[77][78][79] beneath 2021 publicerades ett sammanfattning såsom argumenterade på grund av för att detta fanns sannolikt för att den globala uppvärmningen leder mot starkare tropiska cykloner.[80]

Extremväder

[redigera | redigera wikitext]

Extrema väderhändelser förmå avse antingen väderhändelser såsom förekommer många sällan beneath enstaka given period alternativt väderhändelser tillsammans med många massiv samt kännbar resultat vid samhället alternativt miljön.

inom detta senare fallet definieras extremväder utifrån dem gränser liksom samhälle samt miljö klarar utan för att enstaka seriös påfrestning uppstår.[81]

Landytor värms upp snabbare än havsytor från den globala uppvärmningen, vilket leder mot för att värmeböljor samt bränder blir vanligare.[82][bättre källa behövs] Högre temperaturer innebär högre avdunstningshastigheter samt enstaka ökad atmosfärisk energi, liksom leder mot större rörelser inom atmosfären.

Detta tillsammans tillsammans med för att enstaka varmare atmosfär förmå hålla större mängder dricksvatten resulterar inom fler extrema väderhändelser jämfört tillsammans tidigare, likt mer intensiva kraftiga oväder, större mängd nederbörd samt häftigare regnväder.[13] detta förändrade mer intensivare vädret skadar människor samt vilt, såväl liksom infrastruktur samt jordbruk.[83][84]

Jordens ekosystem

[redigera | redigera wikitext]

Både direkta samt indirekta effekter från den globala uppvärmningen – såsom stigande temperaturer, förändrade snö- samt isförhållanden, stigande havsnivåer samt väderförändringar – är kapabel ett fåtal effekter ej bara till människan, utan påverkar enstaka rad processer likt inom sin tur styr bota ekosystems struktur samt funktion.

Djur- samt växtlivet är kapabel anlända för att tvingas mot anpassningar då deras naturliga miljö förändras.

Vissa arter förmå trivas samt frodas, medan andra är kapabel tvingas mot förflyttning alternativt inom sämsta fall bli utrotade angående ej stora mänskliga insatser görs. angående årstidernas rytm rubbas är kapabel detta ge konsekvenser inom form eller gestalt från tidigare alternativt senare migrationsdatum på grund av flyttfåglar, vilket inom sin tur kunna utföra för att balansen mellan köttätare samt bytesdjur förändras.[85] Återkommande tö- samt frostväxlingar fullfölja för att isbildningen ökar nära marken samt utför för att vissa arters födotillgång försämras.

Områden tillsammans permafrost väntas även minska samt istället övergå mot myrmarker. Klimatexperter existerar oroliga till frigörelse från stora mängder metangas då tundraområden töar, vilket inom sin tur ytterligare späder vid växthuseffekten.[86]

En höjd global temperatur kommer för att påverka ekosystem vid höga kulle, vilket existerar många känsliga på grund av en varmare klimat.

Trädgränsen kommer för att flytta högre upp samt vegetationen förändras både ovanför samt nedanför trädgränsen.

Ökande global medeltemperatur

vetenskapsman förutspår för att bergens ekosystem kommer för att påverkas vad gäller växtkraft, tillfälle för att motstå störningar samt inom sin återhämtningsförmåga.[87] andra vegetationszoner, såsom tempererade gräsmarker riskerar för att ersättas från subtropiska områden. Detta skulle sannolikt leda mot störningar inom jordbruket, ekosystemtjänster samt medföra enstaka större fara till spridning från sjukdomar vilket denguefeber samt snäckfeber.[88]

Glaciärer samt havsnivån

[redigera | redigera wikitext]

Global uppvärmning äger lett mot enstaka negativ nettobalans på grund av världens glaciärer.

Glaciärerna smälter samt krymper världen över.[89]

En produkt ifrån 2021 inom tidskriften Nature visade för att världens glaciärer – utöver glaciärerna vid Grönland samt vid Antarktis – ägde mellan år 2000 samt 2019 tappat 267 gigaton inom massa genom avsmältning. Glaciärernas avsmältning ägde även accelererat ifrån tid mot tid. Accelerationen till glaciärernas avsmältning fanns lika massiv alternativt snabbare än avsmältningen vid Grönland samt inom Antarktis.

Mellan 2000 samt 2019 besitter havsnivåhöjningen legat vid 3,56 ± 0,4 mm per kalenderår, tillsammans med ett acceleration från 0,15 ± 0,8 mm varenda kalenderår. Samtidigt kunde artikeln även visa för att glaciärsmältningen står på grund av mellan 18 samt 24% från den uppmätta havsnivåhöjningen.[90]

Avsmältning leder mot förhöjd havsnivå samt sämre resurs vid färskvatten.

inom sin sjätte sammanfattande narrativ ifrån 2021 kunde IPCC slå fast för att havsnivån inom medelvärde besitter ökat tillsammans 20 cm ifrån 1901 mot 2018. IPCC 2021 kunde även yttra för att mänsklig handling sedan 1971 tillsammans med massiv sannolikhet (över 90%) äger varit den primära orsaken mot havsnivåökningen.[4]. inom enstaka specialrapport publicerad 2019 träffar IPCC fast för att tillsammans en lågutsläpps-scenario (kallat RCP2.6)[91] var utsläppen från koldioxid når topp 2020, därför förväntas havsnivån tid 2100 för att äga höjts tillsammans 43 cm (osäkerhetsintervall mellan 29 samt 59 cm höjning) jämfört tillsammans medelhavsnivån 1986–2005.

tillsammans med en högutsläppsscenario, var oss fortsätter för att släppa ut stora mängder koldioxid, därför förväntas havsnivån för att höjas tillsammans 84 cm (osäkerhetsintervall mellan 0,61 samt 1,10 m höjning) fram mot kalenderår 2100. Prognoserna till havsnivåhöjningen åsätts från IPCC ett sannolikhet vid 66 andel alternativt högre.[92]

Baserat vid historiska förändringar inom havsnivån äger vetenskapsman gjort beräkningar såsom visar vid ett havsnivåhöjning tillsammans med cirka 1,3 m nästa århundrade.[93][94] en annat forskarteam likt försökt modellera isarnas dynamiska smältning tror för att cirka 0,8 m havsnivåhöjning mot tid 2100 existerar troligast.[95]

Hälsoeffekter samt sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande samt förväntade effekter från en varmare klimat vid undernäring, värmestress samt sjukdomar äger lett mot för att Världshälsoorganisationen äger förklarat klimatförändringarna liksom detta största hotet mot den globala hälsan beneath 2000-talet.[15]

Klimatpolitik

[redigera | redigera wikitext]

Klimatpolitik existerar åtgärder samt strategier liksom politiska styren, internationella organisationer samt vissa andra aktörer utvecklar samt implementerar till för att hantera klimatförändringarna.

Målet på grund av klimatpolitiken existerar för att minska utsläppen från växthusgaser, begränsa den globala uppvärmningen samt justera samhällen mot dem effekter såsom förändringar inom klimatet förväntas medföra. Politiken genomförs genom lagstiftning, ekonomiska styrmedel, internationella avtal samt teknologisk tillväxt. Viktiga inslag inom klimatpolitiken existerar Parisavtalet samt andra globala överenskommelser, nationella uppgift på grund av minskade utsläpp av ämnenofta föroreningar samt initiativ på grund av för att främja fossilfri energi samt klimatsmart teknologi.

Engagemanget på grund av klimatpolitik besitter vuxit kraftigt sedan slutet från 1900-talet, drivet från bland annat IPCCs rapporter. Opinionsbildare, ungdomsrörelser samt trycket ifrån vetenskapliga organisationer äger även påverkat. Media äger haft enstaka kritisk roll inom för att sprida upplysning samt skapa opinionen, bland annat genom för att uppmärksamma vetenskapliga rön, klimataktivism samt politiska beslut.

Sociala medier äger även spelat ett betydande roll inom för att mobilisera samt engagera flera, särskilt yngre människor.

Samtidigt besitter mindre motrörelser tillsammans med klimatskeptiker vuxit fram, liksom besitter ifrågasatt klimatvetenskapens konsensus samt prognossäkerhet, alternativt pekat vid för att klimatpolitiska åtgärder utgör hot mot finansiell välstånd samt individuella friheter.

detta äger bidragit mot för att skapa skarpa kontraster debatten ifall klimatpolitiken.

Begränsning från den globala uppvärmningen

[redigera | redigera wikitext]

Det råder massiv enighet ifall för att angående världen bör nå målet ifall 1,5 °C uppvärmning kommer detta för att krävas grundlig åtgärder samt förändringar inom varenda samhällssektorer.[96][97][98]

Klimatbegränsande åtgärder existerar insatser likt syftar mot för att begränsa alternativt reversera den globala uppvärmningen.

detta kunna ske mot modell genom för att minska utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser alternativt genom för att öka kapaciteten hos kolsänkor för att absorbera växthusgaser ifrån atmosfären.[99] utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser förmå reduceras genom olika åtgärder, såsom energibesparing samt ökad energieffektivitet, användning från energiteknik tillsammans låga koldioxidutsläpp, såsom förnybara energikällor, kärnenergi samt geologisk lagring från koldioxid,[100][101] samt koldioxidsnåla byggnader samt transporter.

kvantiteten växthusgaser inom atmosfären är kapabel även reduceras genom för att utveckla kolsänkor mot modell genom skogsplantering samt för att förhindra avskogning.[100][101]

FN:s miljöprogram UNEP pekar ut sex sektorer liksom särskilt viktiga: energi, industri, jordbruk samt matproduktion, skogsbruk, frakt samt byggande.[96]

Inom energisektorn menar FN för att detta behövs starkare incitament till förnyelsebar energi samt för att länder behöver anta nationella syfte på grund av utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser.

Industrin behöver effektivisera sin energiförbrukning samt stater behöver sätta kostnad vid användningen från kol samt fossila drivmedel. på grund av jordbruket gäller detta för att minska matsvinnet, för att förtära mer baserad på växter föda (vegetarisk/vegansk mat) samt för att nyttja sig från hållbara jordbruksmetoder. Inom skogsbruket framhåller FN vikten från för att stoppa avverkningen från träd, för att återförskoga områden liksom avverkats samt för att skydda träd samt ekosystem genom naturreservat.

Gällande transportsektorn framhålls vikten från för att nyttja klimatsnåla alternativ vilket elbilar, ellastbilar samt järnvägsfordon, för att utveckla möjligheterna mot gång- samt cykeltrafik, samt för att utnyttja möjligheterna mot distansarbete.


  • hur  många  äger jordens medeltemperatur ökat

  • till byggnader förespråkar FN bl.a. för att äldre byggnader renoveras, för att uppvärmning samt nedkylning effektiviseras samt för att länder anammar ett koldioxidneutral byggnadsstandard.[96]

    I ett sammanfattning ifrån Citibank ifrån 2015 drogs slutsatsen för att övergången mot ett lågkoldioxidekonomi skulle ge enstaka positiv utdelning vid investeringarna.[102]

    Klimatanpassning

    [redigera | redigera wikitext]

    Anpassning från samhällen mot dem konsekvenser likt en varmare klimat medför kallas till klimatanpassningsåtgärder.

    Klimatanpassning kretsar kring för att stärka anpassningsförmåga samt motståndskraft inom samhällen mot följderna från den globala uppvärmningen. detta förmå bland annat handla angående för att stärka naturligt förekommande processer inom form eller gestalt från ekosystemtjänster vilket renar atmosfär samt vätska alternativt hjälper mot för att reglera värme samt fånga upp dricksvatten nära kraftiga regnoväder.[103] inom jordbruket är kapabel detta handla angående för att ställa ifall mot för att kultivera odlade växter såsom existerar förbättrad anpassade mot dem nya förutsättningarna, medan detta inom andra kontext kunna handla ifall mer produktiv informationsdelning, mot modell ifall förhöjd fara på grund av framtida översvämningar.[6]

    Internationella avtal

    [redigera | redigera wikitext]

    Den globala uppvärmningen äger debatterats sedan 1990-talet.

    Huvudorsaken till den observerade uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning som människan orsakar

    FN:s klimatkonferenser äger samlat världens högsta chef på grund av för att avsluta avtal ifall ett begränsning från utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, bland annat inom Kyoto 1997, Köpenhamn 2009, Paris 2015 samt Glasgow 2021.[104] nära klimatkonferensen inom Paris slöts Parisavtalet var världens länder kom överens ifall för att hålla den globala uppvärmningen beneath 2 °C samt sträva efter för att begränsa den mot 1,5 °C.[105] dem nuvarande nationella åtagandena tillsammans bakgrund inom Parisavtalet existerar dock otillräckliga på grund av för att nå detta på denna plats målet.

    inom dagens takt förutspås den globala uppvärmningen bli ovan 3,0 °C inom slutet från 2000-talet.[106] för att begränsa uppvärmningen mot 1,5 °C skulle kräva för att världens länder drar ner vid utsläppen ifrån nuvarande förväntade 59 gigaton (Gt) koldioxid mot ca 25 Gt koldioxid fram mot tid 2030.[107]

    Klimaträttvisa

    [redigera | redigera wikitext]

    Klimaträttvisa fokuserar vid förhållandet för att konsekvenserna från den globala uppvärmningen påverkar olika delar från världen olika.

    Redan observerade effekter från den globala uppvärmningen, samt prognoser ovan framtida konsekvenser, visar för att konsekvenserna från den globala uppvärmningen sannolikt kommer bli kraftigare inom utvecklingsländer inom detta globala syd - särskilt inom Afrika samt Asien - än inom andra delar från världen.[108] enstaka aspekt från klimaträttvisa vilket äger lyfts existerar för att höginkomstländer står till ett betydligt större andel från dem ackumulerade utsläppen från växthusgaser än låginkomstländer (59 %, respektive 0,57% tid 2021).

    Protester samt politiska rörelser såsom besitter fokuserat vid klimaträttvisa besitter sedan 1970-talet flora fram ur både miljörörelsen, ur den politiska vänstern samt ur rörelser till urfolks rättigheter. Urfolk inom olika delar från världen äger lyft sin sårbarhet såsom redan marginaliserade grupper samt pekat vid hur global rätt och jämlikhet är kapabel kopplas mot miljö- samt klimatproblem.[109]

    Klimatforskning

    [redigera | redigera wikitext]

    Klimatmodeller

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett antal klimatmodeller besitter sedan FN:s klimatpanel IPCC:s inledande narrativ 1990, återkommande använts samt utvärderats från klimatforskare på grund av för att förstå klimatsystemet samt försöka förutspå den fortsatta uppvärmningen.[110] dem olika modellerna motsvarar olika scenarier till hur länge mänskligheten kommer för att gå vidare för att öka utsläppen från växthusgaser, samt hur grundlig klimatpolitiska åtgärder kommer för att genomföras.

    enstaka modells variation inom prognostierad klimatuppvärmning beror vid osäkerheter gällande klimatkänsligheten, detta önskar yttra vilken effekt olika koncentrationer från växthusgaser får samt styrka vid dem återkopplingseffekter såsom antingen förmå förstärka alternativt försvaga ett uppvärmning. dem flesta modeller fokuserar vid perioden fram mot tid 2100, dock vid bas från havens stora värmekapacitivitet samt koldioxidens långa livstid inom atmosfären förväntas jordens temperatur gå vidare stiga efter detta datum även angående utsläppen upphör.[111][112] allmänt sett blir även klimatmodellerna bättre.[113]

    Hur eniga existerar forskarna?

    [redigera | redigera wikitext]

    IPCCs slutsatser angående för att den globala uppvärmningen existerar orsakad från människor (antropogen) anses artikel en rådande konsensus bland klimatforskare.

    Författarna från IPCC:s sjätte narrativ 2021 skrev för att detta existerar otvetydigt för att mänsklig inflytande äger värmt upp klimatsystemet[4].

    Även bland dem metastudier liksom äger gjorts är kapabel man titta för att detta ovan år existerar fler samt fler vetenskapsman vilket äger ställt sig på baksidan slutsatsen att: 1) jorden värms upp internationellt, samt 2) den globala uppvärmningen existerar orsakad från människor.

    Enigheten äger ökat ifrån ca 75% inom Naomi Oreskes undersökning 2007 upp mot 100% från forskarna inom James Powells undersökning ifrån 2019. Bakgrunden mot detta påstående hämtas ifrån nästa föremål eller textstycken samt enkäter:

    • I enstaka produkt liksom James Powell publicerade 2019 presenterade denne enstaka metastudie vid 11 602 referentgranskade föremål eller textstycken tillsammans med nyckelorden "climate change" samt "global warming".

      ifrån materialet samt urvalet drog Powell slutsatsen för att samtliga föremål eller textstycken stödde tanken för att den globala uppvärmningen existerar huvudsakligen orsakad från människor, således kallad antropogen global uppvärmning. i enlighet med Powells lärande fanns detta alltså ett konsensus alternativt enighet bland forskarna vid 100%.[114]

    • I enstaka skrivelse ifrån 2013 gjorde John Cook tillsammans med flera enstaka kvantitativ utvärdering från 11 944 sammanfattningar ifrån vetenskapliga föremål eller textstycken likt publicerats mellan 1991 samt 2011 inom ämnena "global klimatförändring" ("global climate change") samt "global uppvärmning" ("global warming").

      dem fann för att från dem sammanfattningar såsom uttryckte enstaka åsikt inom frågan sålunda stödde 97,1 % slutsatsen för att den globala uppvärmningen existerar orsakad från människor.[115]

    • Naomi Oreskes, professor vid University of California inom San Diego, publicerade 2004 enstaka lärande inom tidskriften Science var denna undersökte sammanfattningarna från dem 928 vetenskapliga föremål eller textstycken inom ett databas ovan vetenskapliga föremål eller textstycken såsom använt "global climate change" vilket nyckelord mellan 1993 samt 2003.

      från dessa stödde 75 andel explicit alternativt implicit konsensusuppfattningen angående för att uppvärmningen existerar antropogen. Övriga föremål eller textstycken handlade ifall allmänna metoder alternativt ifall förhistoriskt klimat samt tog därför ej ställning.[116] Professor Oreskes sammanfattar granskning tillsammans för att publicerade klimatforskare delar IPCC:s evaluering från uppvärmningens orsaker, medan Pat Michaels, ett klimatskeptiker[117] knut mot den amerikanska tankesmedjanCato Institute