Hur anmäler man hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp existerar en hatbrott (lagen liksom kriminaliserar hets mot folkgrupp kallades inom land inledningsvis även Lex Åberg) såsom innebär för att offentligt sprida uttalanden liksom hotar alternativt existerar nedlåtande mot vissa utpekade grupper från människor.
Att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggningBrottet besitter detta namn inom land samt land i norden, dock liknande lagstiftning finns inom samtliga dem skandinaviska länderna exempelvis Danmarks samt Norges rasismeparagraf samt inom Tyskland, land i västeuropa, Irland, Storbritannien, Sydafrika samt Kanada. mot skillnad mot dessa länder var sådan lagstiftning inskränker yttrandefriheten besitter USA, genom inledande tillägget inom konstitutionen, en starkare skydd till yttrandefriheten såsom ej tillåter olagliggörande från nedlåtande uttalanden.
Vilka grupper samt institutioner liksom skyddas samt vilka kriterier såsom skall uppfyllas till för att uttalanden skall bedömas vilket brottsliga varierar mellan länder. detta existerar vanligt för att etnisk härkomst, religiös övertygelse, sexuell läggning samt könsidentitet utpekas likt bas på grund av skyddsvärda grupper.[1]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Hets mot folkgrupp existerar en förbrytelse inom land samt infördes genom lagstiftning på grund av för att förbjuda diskriminering samt främja likabehandling från olika folkgrupper.
Lagstiftningen angående hets mot folkgrupp infördes inom landet inledningsvis 1948 genom Brottsbalken (BrB) 16 kap. 8 §, såsom började gälla ifrån 1 januari 1949.
Inför antagandet från 1766 års tryckfrihetsförordning fanns en förslag angående för att förbjuda "smädeliga utlåtelser angående främmande folkslag", likt dock ej ledde mot lagstiftning.
i enlighet med 1810 års tryckfrihetsförordning sågs detta vilket en tryckfrihetsmissbruk för att sprida smädliga, "förklenliga samt osämja tillsammans Fremmande Magter tydligen åsyftande omdömen samt yttranden ifall samtida nationer samt Stater, tillsammans hwilka Riket existerar inom fredligt förhållande, angående deras warande Öfwerhet, statsmakt samt Regeringssätt, Höga Embetsmän samt Sändebud, inre alternativt yttre förhållanden, företag samt underhandlingar".
kalenderår 1810 utfärdade Karl XIII ett förklaring angående för att inom vissa fall gripa den vilket skrivit alternativt tryckt verk inom vilka detta förekom yttranden "öfwer främmande Folkslag samt deras Regeringar, tillsammans hwilka Riket existerar inom fredligt samt wänskapligt förhållande".[2]
Rättslig reglering
[redigera | redigera wikitext]Enligt 16 kap 8 § brottsbalken, existerar hets mot folkgrupp för att
- uppsåtligen,
- i uttalande alternativt inom annat information vilket sprids,
- uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av folkgrupp alternativt ytterligare sådan assemblage från personer – alternativt ett enskild inom någon från dessa grupper – tillsammans anspelning vid ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt uttryck,
- eller, sedan den 1 juli 2024, för att förneka, ursäkta alternativt tydlig förringa en förbrytelse likt utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk likt äger meddelats från enstaka svensk domstol alternativt från ett accepterad internationell domstol på grund av förbrytelse mot folkrätten samt avgörandet fått laga kraft, angående gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av enstaka sådan samling alternativt enskild likt avses inom inledande stycket.
Påföljden existerar fängelse inom högst numeriskt värde kalenderår alternativt, ifall brottet existerar ringa, böter.
på grund av grov hets mot folkgrupp grov existerar påföljden fängelse inom lägst sex månader samt högst fyra år.[3]
Brottet omfattar ej "en saklig samt vederhäftig diskussion" samt ej heller uttalanden likt görs inom den helt privata sfären[4].
Om brottet anses likt grovt döms mot fängelse inom lägst sex månader samt högst fyra tid.
nära bedömande från ifall brottet existerar grovt bör domstolen särskilt beakta angående meddelandet haft en särskilt hotfullt alternativt kränkande innehåll samt spritts mot en stort antal personer vid en sätt vilket varit ägnat för att uppväcka avgörande uppmärksamhet.[5]
Hets mot folkgrupp bör ej förväxlas tillsammans med brottet förolämpning. detta är kapabel existera både förolämpning samt hets mot folkgrupp ifall någon kallar enstaka enskild individ exempelvis "blatte", "bögjävel" alternativt "judejävel" samt detta fått spridning samt fanns en uppsåt för att nedvärdera ett individ vid bas från mot modell dennes etnicitet.
i enlighet med Åklagarmyndigheten skall detta då väckas åtal till båda brotten.[6]
Frågor angående hets mot folkgrupp hanteras från allmän åklagare, utom till tryckfrihets- alternativt yttrandefrihetsbrott. Då existerar Justitiekanslern isolerad åklagare. [7]
"Lex Åberg"
[redigera | redigera wikitext]Den inledande likt fälldes till förbrytelse mot den nya lagen fanns Einar Åberg på grund av spridning från antisemitiska reklammedel, även mot utlandet, samt lagen kallades därför även "Lex Åberg".[8] Spridningen från flygbladen ledde mot påtryckningar vid den svenska regeringen ifrån judiska grupper inom USA, vilket bidrog mot skapandet från lagen.
[9]
Nationalitet
[redigera | redigera wikitext]Även angående nationaliteter omfattas från lagen existerar detta sällsynt för att detta existerar bas på grund av domar. Endast inom undantagsfall, då nationaliteten använts på grund av för att starkt kränka alternativt hota ett redan exponerad folkgrupp[10], besitter fällande domar förekommit.[källa behövs]
Tidigare Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz plats från uppfattningen för att ej svenskar omfattas.[11][12]
” | syftet nära tillkomsten från straffstadgandet ifall hets mot folkgrupp fanns för att tillförsäkra minoritetsgrupper från skilda kombinationer samt bekännare från olika trosuppfattningar en rättsskydd.
detta fallet för att någon uttrycker bedömning mot svenskar torde ej äga varit avsett för att träffas från straffstadgandet | „ |
– Justitiekansler Göran Lambertz, 2003, [11] |
Samma analys gjordes från justitiekansler Anna Skarhed inom januari 2013.[13]
Justitiekanslerns uttalanden betraktas normalt ej såsom gällande korrekt även ifall kanslerns motivering kunna beaktas nära avgöranden.[14] Redan nära införandet från annan sådan grupp inom lagparagrafen yttrade sig Justitiekanslern för att etniska svenskar skulle behärska komma för att omfattas från regleringen.
2 Hets mot folkgrupp Vid bedömningen av om en gärning utgör hets mot folkgrupp måste åklagaren ta ställning till och tänka på följande frågor/omständigheter: • Har meddelandet spridits på ett sätt som föreskrivs för straffansvar i 16 kapDepartementschefen avfärdade dock kritiken samt menade för att detta ej vore negativt angående även svenskar omfattas från straffstadgandet.
” | JK äger beneath remissbehandlingen kritiserat utredningens förslag bland annat på grund av för att den förordade utvidgningen från skyddsobjektet leder mot för att inom detta straffbara området kunna komma för att falla även angrepp vid majoritetsgrupper, inom vårt nation dem infödda svenskarna.
Denna bedömning drabbar emellertid inom således fall även gällande korrekt. Någon nackdel ligger i enlighet med min fras ej inom detta. Detta får f.ö. bedömas likt tveksamt angående något undantag inom aktuellt hänseende skulle äga varit förenligt tillsammans med rasdiskrimineringskonventionen. | „ |
– prop.
1981/82:58[15] |
Då relaterade till rasism samt liknande motiv infördes vilket ett försvårande omständighet nära granskning från straffvärde i enlighet med 29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken uttalade departementschefen uttryckligen för att etniska svenskar skall omfattas från stadgandet då dem utsätts på grund av förbrytelse, vilket motiverats utifrån för att dem existerar svenskar.
Denna reglering skulle återspegla hur straffstadgandet rörande hets mot folkgrupp tolkades.
” | De partisk motiv likt bestämmelsen således bör existera tillämplig vid torde inom samt till sig oftast föreligga inom fall då brottslighet riktar sig mot minoritetsgrupper. inom detta kontext förtjänar dock för att anmärka för att bestämmelsen självklart bör existera tillämplig även nära andra förbrytelse liksom begåtts tillsammans liknande partisk motiv.
vilket liksom sagts betyder för att bestämmelsen är kapabel artikel tillämplig ej bara då exempelvis svenskar ger sig vid invandrare utan även inom den motsatta situationen, alltså för att personer tillsammans med utländskt ursprung angriper någon alternativt några just till för att dem existerar svenskar. | „ |
– prop 1993/94:101 [16] |
Norrköpings domstol på första nivån fann inom tredomarsits inom ett dom den 21 april 2015 för att detta står tydligt för att svenskar omfattas från skyddet mot hets mot folkgrupp.
2Dock får svenskar tåla mer än minoritetsgrupper. Tingsrätten skrev: "Behovet från för att inskränka yttrandefriheten beträffande uttalanden likt riktar sig mot majoritetsgrupper torde i enlighet med tingsrättens fras ej utföra sig gällande inom lika massiv utsträckning liksom inom förhållande mot minoritetsgrupper"[17].
Trosbekännelse
[redigera | redigera wikitext]Huruvida scientologer omfattas från skyddet inom hetsbestämmelsen existerar oklart, samt JK äger uttryckt för att därför ej torde artikel fallet.[18] JK:s hållning äger kritiserats från bland annat Svenska Helsingforskommittén till mänskliga rättigheter.
” | Det framgår ej [av JK:s beslut] varför scientologer ej kunna anses utgöra objekt på grund av brottet [hets mot folkgrupp]. Konsekvensen från för att JK binder sig nära ett perception vid detta sätt kunna bli för att hot alternativt missaktning förmå framföras utan för att rättsväsendet förmå ingripa. eftersom JK funnit för att scientologer ej utgör enstaka sådan team vilket avses inom straffstadgandet, förmå detta anlända för att innebära för att många häftiga angrepp ej kunna beivras.
[19] | „ |
Sexuell läggning
[redigera | redigera wikitext]Med "sexuell läggning" inom regleringen angående hets mot folkgrupp avses homosexuella, bisexuella samt heterosexuella. Däremot omfattas ej "sexuella intressen, variationer, inriktningar alternativt beteenden" likt är kapabel finnas hos samtliga dessa, likt transsexualism samt transvestitism.
ej heller omfattas böjelser likt pedofili inom begreppet "sexuell läggning".[20]
Hets mot homosexuella
[redigera | redigera wikitext]Hets mot grupper från personer vid bas från sexuell läggning kriminaliserades genom tillägg mot bestämmelsen angående hets mot folkgrupp (SFS 2002:800).
Den 6 juli2006 dömde Högsta domstolen tre personer mot villkorlig dom samt böter per dag samt ett fjärde mot skyddstillsyn samt böter per dag på grund av för att dem ägde delat ut reklammedel vid Staffanskolan inom Söderhamn[21].
Fallet existerar detta enda fall från hets mot homosexuella vilket hittills besitter lett mot fällande dom inom Högsta domstolen samt därmed blivit prejudicerande. Domen äger meddelats från tre justitieråd.[22] numeriskt värde justitieråd anmälde enstaka skiljaktig fras samt ville frikänna.
Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderatEn sextonårig pojke dömdes inom juni 2005 på grund av hets mot homosexuella efter för att vid en internetforum, företrädesvis besökt från homo- samt bisexuella, äga lagt upp bilder vid nazistsymboler samt skrivit bland annat ”Bögeri existerar ett massiv sjukdom likt går för att bota tillsammans känga inom huvudet…”.[23]
Debatt samt kritik
[redigera | redigera wikitext]Kritik framförs från aktivister inom ljus makt-världen samt delar från dem nationalistiska rörelserna vilket ser lagen likt statens medel på grund av förtryck samt en sätt för att hindra för att deras förståelse når allmänheten.[8]
Vissa menar för att utpekandet från vissa utvalda grupper inom lagstiftningen strider mot rättsprincipen angående allas likhet inför lagen.[24]
Den liberale opinionsbildaren Svante Nycander äger starkt kritiserat kriminaliseringen från hets mot folkgrupp.
Nycander anser för att lagstiftningen fanns demokratiskt legitim nära dess insättning kalenderår 1948.[25] i enlighet med Svante Nycander besitter "lagen efter ett rad utökningar från dess användningsområde alltför många fått funktionen för att begränsa åsikts- samt yttrandefrihet (mer än vad vilket existerar lämpligt tillsammans med hänsyn mot yttrandefrihetens gränser inom struktur från uppmaning mot förbrytelse samt liknande)".[25]
Att enstaka publicering äger betraktats såsom satir besitter ibland inneburit för att den ej besitter ansetts innefatta hets mot folkgrupp.
detta finns dock inget allmänt undantag likt innebär för att allt vilket kunna kallas på grund av satir existerar tillåtet, utan även förment satiriska verk äger ibland setts liksom hets mot folkgrupp (se Dan Park).[26]
Statistik
[redigera | redigera wikitext]Av dem 5518 hatbrott likt polisanmäldes inom landet 2012 kategoriseras 11 andel alternativt 601 anmälningar likt hets mot folkgrupp.
från dessa ägde 419 anmälningar främlingsfientliga/rasistiska motiv varav 114 tillsammans afrofobiska motiv, 21 tillsammans antiromska motiv, 79 antisemitiska motiv samt tillsammans med 72 islamofobiska motiv. 25 anmälningar ägde homofobiska, bifobiska samt heterofobiska motiv. från anmälningarna angående hets mot folkgrupp ägde 194 indikator vid koppling mot högerextrema alternativt nationalistiska organisationer.
8 § BrB? Se avsnitt 2dem vanligaste brottsplatserna plats internet samt allmänna platser, ofta genom affischer samt klisterlappar, dock även genom fientligt klotter vid enstaka religiös byggnad alternativt genom för att skrämmande slagord skanderades vid platser var flera ur den utsatta gruppen befann sig. Vissa anmälda förbrytelse fanns riktade direkt mot den utsatte, exempelvis genom för att man ropade kränkande epitet efter personen.
inom merparten från fallen plats gärningspersonen okänd.[27]
Rättsliga avgöranden inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Friande domar
[redigera | redigera wikitext]Greenfallet
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett översikt från Åke Green.
- Under mitten från 2004 samt senare fick domarna mot pingstpastornÅke Green, efter ett predikan ifall homosexualitet[28], massiv internationell uppmärksamhet.
Åke Green dömdes inom tingsrätten, samt friades inom hovrätten samt Högsta domstolen. för att kalla "sexuella abnormiteter" (inkluderande homosexualitet) "en djup cancersvulst vid kurera samhällskroppen", fanns därmed ej nödvändigtvis för att betrakta liksom hets mot folkgrupp inom lagens fras. inom sin prejudicerande dom slog Högsta domstolen fast för att pastorns uttalanden ej kunna anses artikel formulering på grund av textställen inom Bibeln samt för att detta existerar tydligt för att uttalandena överskrider gränsen på grund av ett saklig samt vederhäftig samtal.
N i är säkert många som tänkt på att lagen om hets mot folkgrupp ändrades den 1 julii enlighet med lagen ifall hets mot folkgrupp får "uttalandena därför anses äga gett formulering på grund av missaktning från gruppen homosexuella" skrev HD inom sin dom. HD ansåg även för att varken grundlagens religionsfrihet alternativt yttrandefrihet lägger hinder inom vägen på grund av för att Åke Green skulle behärska dömas på grund av sina uttalanden.
inom friandet lutade man sig inom stället mot Europadomstolens praxis, liksom land i enlighet med domen måste följa på grund av för att leva upp mot sina konventionsåtaganden. HD ansåg för att Europakonventionen betonar religionsfriheten starkt samt för att man inom ljuset från Europadomstolens utlåtanden inom tidigare fall måste tolka Åke Greens straffansvar mer restriktivt.[29] Rättegången mot Åke Green äger varit omdebatterad samt följts noga både inom land samt utomlands.
detta plats inledande gången enstaka svensk åtalades på grund av hets mot homosexuella ifrån ett predikstol.
Bibeltemplet
[redigera | redigera wikitext]- Den 7 november 2007 meddelade Högsta domstolen för att man även friade Bibeltemplets administratör ifrån dem åtalspunkter var både domstol på första nivån samt hovrätt tidigare ägde utdömt fängelsestraff.[30] Fråga fanns angående ansvar till hets mot folkgrupp i enlighet med brottsbalken beträffande den såsom underlåtit för att ta försvunnen aviseringar ifrån ett elektronisk anslagstavla.
Sådan skyldighet anses enbart föreligga angående detta fanns tydlig för att meddelandena plats för att värdera såsom hets mot folkgrupp. Högsta domstolen plats ej enhällig utan tre justitieråd röstade till frikännande dom medan numeriskt värde ansåg för att gärningen fanns straffbar vilket hets mot folkgrupp. Frikännandet uppmärksammades inom både inhemsk[31] samt utländsk nyhetsmedia, bland annat inom brittiska Times Online.[32]
Urval från fällande domar
[redigera | redigera wikitext]Fällande samt friande domar, samt praxis ifrån Justitiekanslern, beneath år 1991-2019, likt rör bruk från relaterade till rasism samt liknande symboler, redovisas inom detalj inom betänkandet Rasistiska symboler.
Praxisgenomgång samt analys (SOU 2019:27), från Utredningen angående relaterade till rasism symboler. Nedan följer en urval från praxis angående brottet inom stort.
- En 72-årig kvinna besitter dömts till hets mot folkgrupp efter för att äga skrivit nedsättande saker vid en forum vid Facebook. denna bör äga uttryckt sig kraftig nedlåtande mot personer vid bas från deras nationalitet samt etnicitet nära flera tillfällen.
Straffet blev dagsböter.[33]
- Den dåvarande vice mötesledare till Turkiska riksförbundet inom landet, Babaros Leylani, dömdes 2016 från Stockholms domstol på första nivån mot villkorlig dom samt 40 böter per dag till hets mot folkgrupp efter en anförande vid Sergels torg inom huvudstaden var denne sade "Död åt dem armeniska hundarna. Död!
Död!".[34]
- En 18-årig man ifrån Mark dömdes inom januari 2015 mot böter till för att han ritat ett Hitler-mustasch samt en hakkors vid sin profilbild inom chattprogrammet Skype.[35]
- En individ besitter nära infarten mot ett campingplats satt upp ett tecken, vid vilken anges för att "zigenare" ej får beträda campingplatsen.
Gärningen äger bedömts vilket hets mot folkgrupp i enlighet med NJA 1982 s 128.
Förändringen i lagen om hets mot folkgrupp kan snabbt förändra vad som betraktas som brottsligtBrottet besitter bedömts såsom ringa samt personen dömdes mot 60 böter per dag å 15 kr.[36]
- En individ, liksom bland människor vid allmän lokal burit vissa nazistsymboler synliga - bland annat en örnmärke liknande detta nazityska, dock även solkors, kugghjul samt sädesax samt bältesspänne inom form eller gestalt från solkors, vid sin klädsel, besitter dömts till hets mot folkgrupp mot 100 böter per dag å 30 kr.
en justitieråd ägde avvikande uppfattning.[37]
- En individ vilket vid sin blogg lagt upp enstaka ord liksom bland annat hävdade för att vita existerar intelligentare än svarta dömdes inom tingsrätten mot 40 böter per dag samt villkorlig dom.[38]
- Ett reklammedel likt spritts inom ett utbildningsinstitution äger innehållit uttalanden ifall homosexuella tillsammans påståenden angående för att homosexualitet existerar promiskuöst, orsak mot virus samt AIDS samt främjar pedofili.
Spridningen äger bedömts vilket hets mot folkgrupp.[39]Högsta domstolen äger inom domen granskat Europadomstolens tillämpning från bland annat nyhet 10 angående yttrandefriheten samt funnit för att Europadomstolen inom sina avgöranden prövar
- om enstaka inskränkning inom yttrandefriheten genom enskilda länders lagstiftning svarar mot en angeläget relaterat till samhället behov
- om inskränkningen existerar proportionell tillsammans detta legitima ändamål vilket skall tillgodoses
- om dem skäl såsom dem nationella myndigheterna anger på grund av för att berättiga inskränkningen existerar relevanta samt tillräckliga.
- I konkreta fall skall enstaka samlad utvärdering göras från omständigheterna, däribland innehållet inom meddelandet samt detta kontext inom vilket meddelandet spritts, på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något ifall inskränkningen existerar proportionerlig inom förhållande mot syftet eller målet samt ifall skälen till den existerar relevanta samt tillräckliga.
- Efter en långt resonemang kom HD fram mot för att dem åtalade skulle ådömas villkorlig dom inom förening tillsammans böter.[39]
USA
[redigera | redigera wikitext]Första tillägget inom USA:s konstitutionsBill of Rights ger enskilda en brett skydd mot inskränkning från yttrandefrihet alternativt tryckfrihet.
Därför existerar detta svårt för att reglera formulering från missaktning på grund av folkgrupper utan grundlagsändring. Enbart lagar ifall vulgäritet, förtal, hot, uppvigling mot upplopp inskränker yttrandefriheten inom USA, samt inom regel tillsammans strikta begränsningar. Särskilt beneath krigstid äger emellertid dessa lagar tillämpats mer vidlyftigt, dock huvudsakligen tillsammans hänvisning mot nationell säkerhet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^[1], Åklagarmyndigheten 2022-04-24
- ^Historisk hets?, Samhällsmagasinet del 2019-11-28
- ^https://lagen.nu/1962:700#K16P8
- ^”Proposition 2001/02:59, Hets mot folkgrupp, m.m., avsnitt 5”. Arkiverad ifrån originalet den 11 januari 2012.
https://web.archive.org/web/20120111133033/http://www.regeringen.se/content/1/c4/09/18/177a98a8.pdf. Läst 13 november 2011.
- ^16 kap. 8 § 2 stycket (1962:700)
- ^”RättsPM 2016:8 Hatbrott” (pdf). Åklagarmyndigheten. 1 månad 2016. sid. 15. Arkiverad ifrån originalet den 12 september 2021.
https://web.archive.org/web/20210912055524/https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattspromemorior-och-rattslig-vagledning/rattspm-201608-hatbrott.pdf. Läst 12 september 2021.
- ^RFSL:Hets mot folkgruppArkiverad 27 juni 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [ab] Lööw, Heléne. Nilsson, Lotta (2001). "Rapport 2001:7.
Hets mot folkgrupp" (svenska) (PDF).
En artikel av Sakine Madon iBrottsförebyggande rådet. ISBN 91-38-31776-1
- ^”Dan Park – konsten för att provocera”. Sydsvenskan. Arkiverad ifrån originalet den 10 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150110032842/http://www.sydsvenskan.se/arkiv/reportage/dan-park--konsten-att-provocera/. Läst 11 januari 2015.
- ^”16-åring rasistskämtade vid Facebook – döms till hets mot folkgrupp”. Nyheter24.
http://nyheter24.se/nyheter/brott-straff/749255-tonaring-doms-for-hets-mot-folkgrupp-pa-facebook.
- ^ [ab] Justitiekanslern: Innehållet inom insändare äger ej ansetts behärska utgöra hets mot folkgrupp inom förhållande mot svenskarArkiverad 6 september 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., besökt 29 juli 2010
- ^[/2008/06/jk-tito-beltran-hetsade-inte-mot-svenskar ”JK: Tito Beltran hetsade ej mot svenskar”].
Dagens rättsväsen. 5 juni 2008. /2008/06/jk-tito-beltran-hetsade-inte-mot-svenskar. Läst 19 januari 2013.
- ^Justitiekanslerns beslut 2013-01-23 inom ärende tillsammans med dnr. 67-13-31
- ^Lagrummet.se: Rättspraxis
- ^prop. 1981/82:58 s. 24
- ^prop. 1993/94:101 s. 22
- ^Torsten Johannesson, Tingsrättsdom: Hets mot svenskar kunna bestraffas, dock svenskar får tåla mer än minoritetsgrupper, samhällsmagasinet Avsnitts redaktionsblogg 2015-04-21
- ^Petter Larsson, Heila existerar hatbrott, Aftonbladet 2012-12-28
- ^Hatets språk, Svenska Helsingforskommittén till mänskliga rättigheter, ISBN 91-974300-3-X, 2003, s 87
- ^Prop.
2001/02:59 s 40
- ^NJA 2006 s. 467
- ^https://lagen.nu/dom/nja/2006s467
- ^HomOs referat, malm domstol på första nivån målnr. B 2078-05
- ^”Medborgerlig samling: Avskaffa brottet hets mot folkgrupp”. bulletin.nu. https://bulletin.nu/medborgerlig-samling-avskaffa-brottet-hets-mot-folkgrupp. Läst 13 november 2023.
- ^ [ab] Svante Nycander (23 oktober 1999). [/arkivet/Sterzel.htm ”Några aspekter vid hets mot folkgrupp”]. Festschrift mot Fredrik Sterzel.
/arkivet/Sterzel.htm.
- ^Satir samt hets - enstaka genomgång, Samhällsmagasinet segment den 4 oktober 2024, besökt den 23 oktober 2024
- ^Hatbrott 2012 - Statistik ovan självrapporterad utsatthet till hatbrott samt polisanmälningar tillsammans identifierade hatbrottsmotiv, Brottsförebyggande rådet (Brå)
- ^”Åke Greens predikan inom sin totalitet, Dagens Nyheters webbsida, 21 januari 2005.”.
Arkiverad ifrån originalet den 7 månad 2005. https://web.archive.org/web/20050207004049/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=367498. Läst 24 juli 2007.
- ^NJA 2005 s. 805
- ^NJA 2007 s.
- ^”HD friar numeriskt värde till hets mot folkgrupp”. Sveriges Redio. Arkiverad ifrån originalet den 12 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091012021209/http://www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/artikel.asp?ProgramID=2882&artikel=1703704. Läst 11 månad 2007.
- ^”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2011. https://web.archive.org/web/20110524055809/http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/faith/article2825811.ece. Läst 11 månad 2007.
- ^”72-åring dömd till hets mot folkgrupp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/72-aring-doms-for-hets-mot-folkgrupp. Läst 31 augusti 2017.
- ^”Barbaros Leylani fälls till hets mot folkgrupp”. svt.se.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/leylani-falls-for-hets-mot-folkgrupp. Läst 1 april 2017.
- ^”Döms på grund av hitlermustasch inom profilbild”. Sveriges Radio P4 Sjuhärad. 30 januari 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6081642. Läst 1 månad 2015.
- ^NJA 1982 s. 128
- ^NJA 1996 s.
577
- ^Nyheter P4 Kristianstad: Hennix döms på grund av hets mot folkgrupp
- ^ [ab] NJA 2006 s. 467
805