Hur såg midsommarstången ut under asatron

Asatro existerar enstaka modern beteckning vid dem religiösa traditioner samt seder vilket utövades från invånarna inom Skandinavien ifrån folkvandringstiden samt beneath vikingatiden fram mot Kristendomens insättning.

Spara som favorit

Kunskapen ifall asatron bygger huvudsakligen vid nedteckningar ifrån kristen medeltid samt dess korrelation tillsammans med vissa arkeologiska fynd, dock vilket förutsätts spegla enstaka äldre muntlig tradition. Svenska akademiens lexikon definierar asatro liksom ”en skandinavisk naturreligion var polyteism samt naturväsen existerar centrala inslag utbredd inom nord-germanska länder innan kristendomens införande”.^[1]

Begreppet asatro

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet asatro myntades beneath 1800-talet, då den nationalromantiska, samnordiska synen vid vikingatiden skapades, samt en stort nyfikenhet på grund av förkristen sagor väcktes även inom Tyskland (med Richard Wagners operasvit vilket främsta exempel).

SAOB:s inledande belägg på grund av begreppet existerar ifrån 1820. ^[2] beneath medeltiden användes benämningen fornsed (medeltida stavning: forn siðr alternativt fornum sid) – "den forna seden" – på grund av för att förklara tron samt sederna innan kristendomen.^[3]

Som synonym till asatro används ofta fornnordisk tro, dock detta term omfattar även andra förkristna nordiska religioner, såsom samisk tro, finsk tro samt Nerthuskult.

ett sektion svenska akademiker besitter därför börjat nyttja begreppet fornskandinavisk tro likt synonym mot asatro till för att avgränsa mot just samisk samt finsk religion.^[4] Asatro avser tro likt fanns inom perioden noggrann innan kristendomens insättning, medan dem förkristna religiösa uttrycken såsom fanns beneath bronsålder samt stenålder inom Norden skiljde sig ifrån asatron.

Skriftliga samt arkeologiska källor

[redigera | redigera wikitext]

Det vilket existerar känt angående asatrons trosuppfattningar kommer främst ifrån kristna källor, antingen isländska sagor nedtecknade efter kristnandet genomförts vid Island, alternativt ifrån kristna grannar likt verkat samtidigt vilket asatron varit levande inom Skandinavien, mot modell Adam från Bremen.

Även Cornelius Tacitus skrev ifall germanerna samt deras trosuppfattningar. dem viktigaste källorna mot skandinavisk sagor existerar den poetiska Eddan samt Snorres Edda ifrån 1200-talet.

Det finns även arkeologiska källor liksom ger oss ledtrådar mot hur samt fanns asatron utövas. Ortnamn ger ofta vägledning angående vilka gudar samt gudinnor liksom dyrkades vid ett viss område samt sambandet mellan dessa.

inom nordiska ortnamn ingår nästa gudars namn: Tor, Njord, Ull, plantdel, Oden, Ti (Tyr), Frigg, Fröja, tillsammans binamnet Härn (isländska "Hörn"), Vrind (isländska Rind), kanske även Vidar, Balder, Höder samt Skade. från gudomlighetsnamn används gud, as, dis, troligen även van, medan detta inom personnamnen ingår Tor, plantdel, Oden, kanske även Ti, liksom gud, as, ragn (gudamakt), dis, alv samt benämningar vid valkyrior.

Guden Ull besitter efterlämnat spår inom en stort antal svenska ortnamn liksom Ulleråker samt Ullevi. således trots för att Ull äger enstaka undanträngd roll inom Eddorna, därför tycks denne haft ett nödvändig roll inom dem lokala offerkulterna.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Asatron utgjorde inte någonsin en sammanhängande religiöst struktur, varför man förmå yttra för att Snorre Sturlasson tillsammans med sin Edda plats den vilket ursprunglig sammanförde berättelserna mot enstaka totalitet.

Den förkristna nordiska asatron fanns alltså inte någonsin någon enhetlig tro inom modern bemärkelse utan fanns snarare ett etnisk tro alternativt naturreligion, likt saknade grundare samt fastställda lärosatser. Mytologin fungerade troligen likt enstaka sorts teoretisk överbyggnad mot kulten, likt ägde många lite för att utföra tillsammans med tro samt mer tillsammans handlande, traditioner samt värderingar inom samband tillsammans med naturen, vädret, årstiderna samt mänsklig aktivitet.

Fornnordisk religion (inkl

Asatro tillhör dem polyteistiska religionerna, samt förutom gudar tror man även vid olika naturväsen. Asatron existerar enstaka sektion från enstaka större släkt från indoeuropeiska religioner var man även finner grekisk, romersk samt slavisk fornreligion. detta finns även motsvarigheter mot asatrons panteon inom den från indien hinduismen.^[5] ett teori hävdar för att olika indoeuropeiska stammar (indier, greker, italiker, kelter, slaver, germaner) äger en gemensamt ursprung, kanske ifrån områden inom närheten från Svarta Havet samt för att dessa sedan utvandrat mot övriga Europa samt Asien.

Detta existerar ett förklaring mot likheten inom tro samt tungomål mellan dessa olika länder. titta urindoeuropéer.

Religionshistorikern Georges Dumézil menade för att detta urindoeuropeiska samhället varit uppdelat inom tre delar, liknande detta indiskakastsystemet. Detta kallade denne trefunktionalitetssystemet. Detta tretal menade han även gestaltade sig inom dem indoeuropeiska gudsuppfattningen; dem indoeuropeiska religionerna, menade denne, ägde ständigt tre gudar likt motsvarade den romerska mytologins Jupiter (övergud), Mars (krigsgud) samt Quirinus (samhällsbeskyddaren samt jordbruksgud).

han utvecklade sedan resonemanget tillsammans för att uppställa en schema ovan tretalens respektive egenskaper:

1. Den inledande stod till suveränitet, intelligens samt helighet, samt fungerade fredsbevarande.
2. Det andra på grund av kraft samt styrka, särskilt avseende konflikt, samt fungerade vilket rättvisans princip.
3. Det tredjeplats till tillgiven, samhällets bevarande, odling samt jordbruk.

I ”De nordiska gudarna: ett analys från den skandinaviska religionen” (1939) överförde denne tretalssystemet mot Eddan, samt menade för att detta motsvarade Oden, Tor samt Frej inom den nordiska mytologin var Frej motsvarade jordbruket, Oden överguden samt Tor plats ett krigsgud.

Under folkvandringstiden, efter Roms fall, vällde dem germanska folken in ovan den europeiska kontinenten. dem ägde ej undgått inflytande ifrån medelhavskulturerna dock sin gamla tro tog dem tillsammans med sig samt tillsammans dem spred den sig ovan Europa. Omkring kalenderår 500–750 ersattes denna tro successiv från kristendomen inom anglosaxarnasEngland samt merovingernasFrankrike, samt liksom senare inom Skandinavien verkade dem båda trossystemen sidled tillsammans varandra beneath den tiden.

beneath denna period, alltså strax innan vikingatiden inletts, ägde asatron sin största utbredning: identisk alternativt likartade gudar dyrkades ovan all norra samt västra Europa. Dock försökte inte någonsin anhängarna mot asatron för att omvända dem kristna samt detta plats dömt för att bli enstaka tidsfråga innan dem konverterade mot kristendomen. inom Norden dröjde kristnandet dock omkring 500 tid längre än vid kontinenten: ursprunglig kristnades Norge (900–1000), sedan Island (år 1000, i enlighet med sagorna genom en alltingsbeslut), land, samt senaste landet från samtliga germanska områden; även ifall kristnandet framskred inom olika takt inom olika delar från länderna.

för att nordborna blev kristna tolkas vilket en indikator vid deras integrering inom detta europeiska värdesystemet: även ifall den personliga övertygelsen lät vänta vid sig underlättade detta handeln för att låta döpa sig.

Under seklerna liksom följde kristnandet, innan den kristna undervisningen hunnit etablera den kristna andan, levde dessutom skaldekonsten ännu nära hoven.

Skalder kunde nyttja kenningar, hänsyftningar mot den nordiska mytologin, samt känna till för att han blev omedelbart förstådd; "dvärgarnas skepp" fanns skaldekonsten; "Fröjas tårar" fanns guldet; "valkyriornas eld" svärdet, "korpens öl" blodet, etc.

Asatron äger karaktär från initial nordeuropeisk tro såsom dominerade större delen från Nordeuropa, alltså Skandinavien, England, Tyskland, Nederländerna samt Belgien, bland andra.

detta mesta oss vet ifall denna tro härstammar dock ifrån Norden samt inom synnerhet Island. detta existerar ej säkert för att övriga germanska människor omfattade detaljerad identisk trosföreställningar vilket dem forntida nordborna. Troligen varierade asatrons sedvänjor samt legender avsevärt mellan dem olika germanska folken samt ovan tidsperiod.

för att dem religiösa föreställningarna inom bota Skandinavien dock varit väsentligen desamma finns detta dock många vilket tyder vid. Skandinavien kristnades dessutom bortåt 500 tid senare än exempelvis Tyskland samt England. maximalt hårdnackade inom den gamla tron fanns folken inom landet, vilket höll fast nära den "forna seden" ända in vid 1100-talet, samt detta finns mot samt tillsammans vittnesmål angående för att människor åkallade asarna sålunda sent vilket vid 1500-talet inom Småland.

Kosmologi

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från skandinavisk mytologi.

I eddadikten Valans profetia, Völuspá, återges, via enstaka völva (spåkvinna), legender angående skapelsen, konflikterna inom världen samt världsundergången. Forskningen äger samtalat om angående Snorres skrivelse ger formulering på grund av ett cyklisk världshistoria alternativt angående den tillsammans en definitivt världsslut existerar påverkad från kristendomen.

Völvan berättar ifall den ursprungliga tomheten, Ginnungagap, ifall universums tillkomst (kosmogoni) samt skapelsen från Ask samt Embla, dem inledande människorna (antropogoni), samt ifall striderna mellan gudar samt jättar liksom leder fram mot undergången, Ragnarök. Snorres Edda beskriver för att världen uppstod inom Ginnungagap, en svalg var hetta samt frost smälte samman mot jätten Ymer samt kon Audhumbla.

Audhumbla slickade sedan fram mannen Bure ur isen. Bures sonsöner Oden, Vile samt Ve dräpte därefter Ymer samt skapade världen från hans lekamen.

nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden

Den omfattande mytologiska berättelsen handlar angående enstaka kosmisk maktkamp mellan gudarna samt kaoskrafter. Gudarna representerade den strukturerade världen, kulturen samt civilisationen, liksom ständigt hotades från naturens krafter, representerade från jättarna samt kaosmonster (till modell Fenrisulven samt Midgårdsormen).

dock minimalt lika viktigt existerar Asgårds beroende från den hemliga förståelse vilket jättar samt andra demoniska väsen besitter samt dem samarbeten, samt äktenskap, likt knyts mellan dessa numeriskt värde världar.

Snorre ger inom sin Edda detaljerade upplysningar ifall hur universums existerar beskaffat: Midgård kallas människornas planet, i Asgård lever gudarna.

Utgård kallas den utanförvärld var dem demoniska väsendena håller mot samt var Jotunheim finns. Runt jorden ringlar sig Midgårdsormen, samt utanför detta vidunder finns detta personifierade världshavet, Ägir. I världens mitt står trädet Yggdrasil.

Taggar: Död och begravning

detta symboliserar strukturen inom kosmos tillsammans med sina rötter inom Hels underjord samt grenar vilket sträcker sig långt upp mot gudarna. nära trädets tramp ligger jätten Mimers brunn, vars vätska överför förståelse ifall detta likt varit samt detta vilket anlända skall. dem tre nornorna Urd (det förflutna), Verdandi (det nuvarande) samt lån (det såsom komma skall) samt spinner ödestrådarna.

Hel existerar namnet både vid detta underjordiska dödsriket samt vid dess härskarinna. dem såsom fallit inom strid hämtas från valkyrior samt kommer mot Odens Valhall alternativt mot Freja Folkvang.

Midsommarstången är mer ovanlig men förekommer bland annat på Åland

inom detta sista slaget, Ragnarök, kommer dem härskande gudarna för att falla samt världen kommer för att vandra beneath inom enstaka flamma, varefter ett färsk samt förbättrad planet kommer för att uppstå ur den gamla.^[6]

Kultplatser

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Vikingatida tempelbyggnader.

Kulten beneath järnåldern verkar mestadels äga utövats inom hemmen,^[7] dock skriftliga källor, bland annat Adam från Bremen, nämner för att detta skall äga funnits tempelbyggnader inom Norden beneath vikingatiden, inom samtliga fall inom Uppsala.

nära utgrävningar inom Uppåkra strax söder angående skogsdunge äger man funnit kvarlevor efter en tempel likt stått denna plats inom flera hundra tid före nedläggningen inom slutet från 900-talet. Då bota byggnadens yta kunnat grävas fram samt då platsen existerar oskadad ifrån senare nedgrävningar äger på grund av inledande gången en fornnordiskt tempel kunnat studeras inom sin totalitet rent arkeologiskt.

många vanligare fanns dem sålunda kallade "vina", heliga platser utomhus. Detta återspeglas bland annat inom flera från dem ortnamn såsom innehåller efterledet -vi, likt mot modell Ullevi. 2007 undersöktes en oss ifrån vendeltid inom Lilla Ullevi fullständigt. Viet inom Lilla Ullevi bestod från olika lämningar, naturliga såväl likt människoskapade; centralt fanns den således kallade hargen, enstaka stenkonstruktion vilket ligger vid viets högsta punkt.

inom hargen nedsänkt enstaka plattform likt antagligen fungerat liksom altare. yta eller program äger efterlämnat spår inom form eller gestalt från fyra kraftiga stolphål. Söder ifall stenkonstruktionen fanns en stort antal stolphål, samt arkeologerna antar för att detta är kapabel äga varit enstaka offerplats vid bas från dem flera fynd från amulettringar såsom man gjort var.

Ringar förekom även inom hargen, var man funnit närmare 70 stycken järnringar, flera tillsammans med mindre ringar hängande inom den största ringen. Ringar antas även äga betytt många inom den nordiska kulten då dem fungerat liksom dörringar vid kultbyggnader, vilket man sett inom templet inom Uppåkra, samt såsom även existerar avbildat vid Sparlösastenen.

detta isländska sagomaterialet bekräftar även ringarnas innebörd inom kulten.^[8]

Blot

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Vikingatida offerhandlingar och Blot.

Blot existerar en offer inom skandinavisk tro såsom syftar mot för att vinna gudars alternativt alvers välvilja sålunda för att dem möter dess önskemål, vilket genomför blotet.^[9] termen existerar släkt tillsammans gotiskans blôtan inom meningen "dyrka, tillbedja", samt forntyskans bluozan, inom betydelsen "offra" samt "stärka".^[10] Troligen äger termen ursprungsbetydelsen "åkalla tillsammans besvärjelse alternativt offer".^[11] Religionsprofessor Britt-Mari Näsström härleder termen mot ett indoeuropeisk rötter *bhle likt betyder ”svälla, artikel svullen” samt inom överfört bemärkelse ”tillta, öka”.

detta betyder för att offret inom sig ökar den offrandes egendom.

Asatro avser religionen som fanns i perioden precis innan kristendomens införande, medan de förkristna religiösa uttrycken som fanns under bronsålder och stenålder i Norden skiljde sig från asatron

^[12] Offerritualerna verkar äga skett vid numeriskt värde sätt; antingen frambar man offret mot gudarna alternativt sålunda tog man sektion från offergåvan genom för att förtära den offrade maten samt drycken. detta finns flera berättelser ifrån norra Europa angående stora offerfester tillsammans med föda samt dricka.

De isländska sagorna talar angående tre årliga blot: höstblot, midvinterblot samt vårblot.

Namngivna blothögtider

[redigera | redigera wikitext]

Asatron efter kristnandet

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Nordeuropa kristnats samt asatron förbjudits, allra senaste inom land, levde ett sektion från dess trosuppfattningar vidare inom folktro samt inom folksagor, "Prins huvudbonad beneath jorden" existerar mot modell ursprungligen berättelser ifall guden Höder.

ett dikt ifrån Trollkyrka inom Tiveden redogör även på grund av hur en hemligt offer utfördes. dock detta finns även indikationer för att asatron levde kvar länge inom hemlighet; beneath digerdödens härjningar vid 1300-talet berättas detta för att flera områden återgick mot hedendomen inom försök för att hejda pestens härjningar, samt detta finns kätterimål ifrån 1500-talet mot svenskar såsom dyrkat Oden.

Myten ifall Odens jakt, liksom föreställningar angående Tor, Fröja (Freja), efternamn (Loke), Frigg samt sålunda vidare visar för att allmogen långt fram vid 1800- samt start från 1900-talet ägde kunskaper ifall den forna tro. Man besitter även demonstrerat för att således kallade älvkvarnar använts till offer långt in vid 1800-talet.

Andra sedvänjor vilket kunna tolkas likt kvarlevor från asatro, existerar mot modell riten rörande Kornguden inom Vånga,^[13] vilket plats enstaka helgonbild inom Norra Vånga inom Västergötland.

Observera att Makternas ätter inte är dessa kulturer utan representerar deras respektive religioner och särart; och hur dessa kulturer interagerade med varandra under Asatrons bildande

Helgonbilden blev tagna ut mot åkrarna till för att säkerställa för att skörden blev god. 1826 försökte stiftet förhindra denna sed genom för att undanskaffa helgonbilden dock i enlighet med Västgöta-Bengtsson därför bör Vångaborna äga gjort sig enstaka färsk Korngud. detta existerar dock inget ovanligt för att kristen helgondyrkan tett sig vid detta vis, samt flera modell finns ifrån kontinenten varför detta ej tillsammans självklarhet går för att utföra kopplingen mot asatron.

Ebbe Schön skriver inom sin läsning Asa-Tors hammare ifall hur kvarlevor från asatron levde kvar inom folksagor ännu inom start från 1900-talet.

Även ifall dem högre gudarna inom asatron sålunda småningom försvann, sålunda levde dess mindre väsen vidare inom folktrons föreställningar angående älvor, vättar, samt tomtar samt inom tron vid skogsrået, näcken, havsfrun tillsammans flera in inom våra dagar samt fullfölja sålunda alltjämt vid sina ställen.

då bonden satte ut ett kopp gröt mot tomten vid julnatten till för att denne skulle titta mot djuren vid gården, därför utförde han ett rit tillsammans med urgamla anor, detta liksom vid vikingatid samt tidig medeltid kallades blot.

Folktrons föreställningar angående avlidnas själar samt naturföreteelsernas andar återfinns inom liknande skepnad hos flera människor, samt för att dem hos nordbor samt övriga germaner varit väsentligen dem identisk intygas dels från överensstämmande folktro ifrån yngre period, dels från dem gemensamma benämningarna på grund av älva, mara, huldra, dvärg samt näck.

ifall dem germanska folkens gudatro finns några underrättelser ända ifrån vår tideräknings start, samt en på grund av dessa gemensamt drag existerar för att utom träd, floder samt en stor naturlig upphöjning av jordens yta vanligen tre, ibland fyra gudar uppges äga dyrkats: namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad anger solen, Vulcanus (elden) samt månen, Tacitus anger Mercurius, Hercules samt Mars.

inom detta saxiska doplöftet ifrån 800-talet avsvärjs "Thuner samt fornengelsk gud samt Saxnot samt samtliga dem onda makter, likt existerar inom deras sällskap".

Modern asatro

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Modern asatro.

I slutet från 1800-talet blommade återigen en nyfikenhet på grund av asatron upp.

enstaka andra våg kom vid 1920-talet, samt enstaka tredjeplats kom inom samband tillsammans detta ökande intresset på grund av naturreligioner beneath 1960-talet. inom dygn finns detta flera organisationer vilket sprider förståelse ifall mytologin, tro samt religiösa sammankomster, huvudsakligen inom Skandinavien, England samt USA.

detta isländska termen ásatrú äger blivit detta vanligaste termen internationellt dock även Odinism (efter detta isländska/fornnordiska namnet vid Oden) förekommer.

Här berättas om asatrons historia, riter och trosuppfattningar

Nordiska Asasamfundet (NAS), detta största samfundet till Asatro inom landet använder beteckningen asatro på grund av tro. inom Skandinavien används ibland även beteckningen forn sed till denna tro från Samfundet Forn Sed Sverige.^[14]

Forskningshistoria kring asatro

[redigera | redigera wikitext]

Friedrich högsta Müller (1823–1900) plats enstaka tysk språkforskare såsom fanns intresserad från tänkbara förbindelse mellan tungomål, tro samt sagor.

Müller menade för att naturfenomen blev mot gudar genom ett missförstånd från naturlagarna. Müllers resonemang kunna spåras inom flera verk ifrån 1800-talets slut, var dem nordiska gudarna kom för att förklaras såsom naturfenomen. Inom mytforskning kallas detta på grund av den naturmytologiska skolan.^[15] ifrån 1800-talets slut fick den naturmytologiska skolan kritik.^[16] Norske Sophus Bugge (1833–1907) samt tyske Eugen Mogk kom för att företräda ett färsk källkritisk riktning inom forskningen samt menade för att dem nordiska myterna inledningsvis samt främst fanns ett vara Nordens sammanträde tillsammans kristendomen.^[17] inom Bugges huvudverk, De nordiske Gude- og Heltesagns Oprindelse, menade han för att den nordiska mytologin ägde skapats inom sammankomst tillsammans med kristendomens texter samt litterära traditioner.

denne menade vidare för att asatron ägde inspirerats från keltiska samt anglosaxiska traditioner tillsammans med lån ifrån grekisk samt romersk mytologi.^[18] vid 2000-talet besitter Bugges teori ingen kraftfull ställning. Gro Steinsland menar dock för att Bugges undersökning "banade väg på grund av den källkritiska debatten vilket uppstod samt vilket kvar förs".

Bugges kommenterade utgåva från Den eldre Edda (1867) betraktas ännu såsom en standardverk på grund av dem vilket arbetar källkritiskt tillsammans med eddadikterna.^[19]

Källtexter

[redigera | redigera wikitext]

Följande texter samt objekt utgör historiska källor mot förståelse ifall den nordiska mytologins innehåll, liksom dem inom olika utsträckning nämner samt behandlar:

Referenser

[redigera | redigera wikitext]