Hur hittar djur föda i öknen

Beisan (Oryx beisa), ett östafrikansk oryxantilop. Oryxantiloper klarar från för att leva inom torra öknar, där lufttemperaturen kunna nå upp mot 45 °C samt där vatten saknas utom efter dem sällsynta regnen. dem besitter sällan tillgång mot skugga samt dem förmå självklart ej gräva bohålor, något likt räddar många ökenlevande smågnagare. Oryxarna dricker ifall detta finns en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock dem förmå klara sig utan vatten inom åtskilliga månader, inom värsta fall inom flera år. dricksvatten får dem främst via födan, dock också inom struktur från metabolt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (se texten nedan). Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten växtdel från bland annat akacior är kapabel innehålla 50-60 andel vätska även beneath torrperioder. Oryxarna sparar på vätska bland annat genom för att producera enstaka många sparsam urin samt genom för att låta kroppstemperaturen variera kraftigt beneath dygnet (se texten nedan). Hos några individer uppmätte man enstaka skillnad inom kroppstemperatur på 7,5-7,7 °C mellan solens tid samt mörker. artighet of Gerald and Buff Corsi from Encyclopedia of Life beneath Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported License.

Den yttersta frågan för allt liv inom öknen är en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. eftersom detta ofta ej finns dricksvatten för att dryck inom dessa områden, är detta många viktigt för djuren för att behärska spara på vätska.

Hur djuren klarar från för att hushålla tillsammans denna bristvara handlar angående allt från för att superkoncentrera urinen mot för att beklä sig inom päls. Många ökendjur klarar sig faktiskt helt utan för att förtära vatten.

Till samt tillsammans med torr föda, liksom soltorkade frön, innehåller ett sektion en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Alla djur som bor i öken klarar sig med väldigt lite vatten och de svettas väldigt lite eller nästan inget alls

Dessutom äter många vilt på natten då luftfuktigheten är större samt växterna absorberat mer dricksvatten. för att ej samtliga vilt äter dem köttiga, vätskerika växter liksom finns inom deras omgivning, beror på för att dessa är kapabel innehålla många krydda alternativt giftiga ämnen. Sandråttan (Psammomys obesus) utsöndrar urin tillsammans med enstaka extremt hög saltkoncentration, vilket gör för att den kunna äta sådana salta växter samt ändå få en nettotillskott från vatten.

Dessutom bildas vätska nära kroppens ämnesomsättning.

nära cellandningen bryts fett, kolhydrater samt proteiner ner, varvid syre förbrukas. Då produceras energirikt ATP liksom utnyttjas nära energikrävande processer inom kroppen, mot modell muskelarbete.

Öknar finns vid jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga

Koldioxid bildas också samt, nära nedbrytande process från proteiner, urinämne. Slutligen bildas vätska, så kallat metabolt vatten. detta är enstaka betydande vattenkälla för många ökendjur. ett människa bildar någon deciliter metabolt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig per dygn.

Den främsta orsaken till detta är människans verksamhet

dock för oss är detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ej från någon större innebörd. oss måste dryck vatten.

Många ökendjur klarar sig på vattnet inom den torra födan samt detta metabola vattnet. dem behöver ej dryck vätska. dock för för att klara sig utan vatten måste dem existera många god på för att spara vatten.

Njurarna är hos samtliga dem ökenlevande däggdjuren modifierade på så sätt för att dem koncentrerande, vattenåtervinnande delarna inom systemet är förlängda, vilket reducerar vattenutsöndringen.

Dessa vilt producerar enstaka många sparsam samt många koncentrerad urin. Vattenbesparing sker också genom för att avföringen avges många torr, eftersom tarmarna äger enstaka hög vattenupptagande förmåga. Onödiga vattenförluster över huden undviks genom för att huden äger låg genomtränglighet för vätska.

Ett stort bekymmer är vattenavdunstningen inom andningsvägarna. Detta besitter lösts genom för att djuren låter inandningsluften kall luft nässlemhinnan. Den kylda nässlemhinnan kyler inom sin tur utandningsluften såsom därmed blir övermättad på vattenånga. Vattnet kondenseras då på luftvägarnas väggar, liksom imma på ett kall fönsterruta.

Vilka djur kan leva i öknen? Vissa afrikanska flyghöns kan transportera vatten i sina bröstfjädrar, och hanen kan flyga miltals för att hämta vatten åt sina ungar

Därmed sparas stora mängder vätska. Läs mer om hur däggdjur sparar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans med nosen på ett ytterligare sida.

Genom för att äta andra varelse liksom äger bättre vatteninsamlande förmåga kunna många mindre rörliga vilt klara sig.

dem utnyttjar alltså omväg en rörligare djurs större möjligheter för att hitta vätska. andra varelse reducerar sina vattenförluster genom för att vila beneath den varma dagen inom sina svala hålor djupt nere inom ökensanden. dem är aktiva beneath natten då solen ej skiner, lufttemperaturen är lägre samt luften fuktigare.

Den ökande befolkningen har djur som betar bort det tunna växttäcket och människor använder träd till bränsle vilket medför ökad ökenspridning

andra vilt låter kroppstemperaturen stiga på dagen, ofta mot mer än 40 °C. ett fördel tillsammans detta är för att dem slipper kall luft sig genom vattenavdunstning nära svettning alternativt flämtning. inom stället låter dem kroppstemperaturen sjunka igen beneath den svala natten. Läs mer om hur kamelers kroppstemperatur varierar på ett ytterligare sida.

Det förmå verka svårt för att tro för att detta förmå existera fördelaktigt för att äga päls inom öknen dock för många varelse är detta faktiskt så.

Kameler besitter enstaka täckande, 5-6 cm tjock päls på ryggen. Denna päls verkar vilket enstaka barriär såsom isolerar djuret från solen värmeinstrålning.

I öknarna finns hovdjur som antiloper, dromedarer och halvåsna

Pälsen fångar effektivt upp värmen från solen på sin yta, innan värmen når huden. Värmen förmå sedan avges mot omgivningen, inom stället för mot kamelen. identisk fenomen kunna ses hos dem nomadfolk såsom lever inom ökenområden, där varenda går klädda inom täckande kläder.

Läs på enstaka ytterligare blad om hur däggdjur reglerar sin kroppstemperatur inom värme samt inom kyla.
 

Referenser

Texten besitter uppdaterats samt utökats år 2013 från Anders Lundquist.

R.W.

Hill, G.A. Wyse, and M. Anderson: djur Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).
 

Till början på sidan

Till "Artiklar ifall djur"