Att inte lita på någon

Hon disputerade till snart tre tid sedan angående hur oss blir bedömda från andra då oss ser utmattad ut.

inom ett forskning blev 25 personer fotograferade nära numeriskt värde tillfällen. Den en gången ägde dem numeriskt värde utsövda nätter på baksidan sig, den andra gången ägde dem sovit högst fyra timmar per kväll beneath numeriskt värde dygn. Sedan fick 65 andra studiedeltagare värdera olika aspekter hos dessa personer vid ett sjugradig skala; hur attraktiva fanns de?

Hur gärna skulle dem vilja umgås tillsammans dem? Hur utmattad, friska samt pålitliga såg dem ut?

Försökspersonerna fanns mindre sugna vid för att umgås tillsammans med dem likt fått till lite sömn.

dem utmattad beskrevs även likt mindre attraktiva samt mindre friska – dock tröttheten ägde ingen resultat vid hur pålitliga dem uppfattades. Åtminstone ej inom denna studie.

Såg utmattad ut

I enstaka ytterligare undersökning beskrevs däremot dem utmattad vilket mindre pålitliga. Drygt 60 nya försökspersoner fick ranka identisk foton, även denna gång vid enstaka sjugradig skal, dock för tillfället vilket svar vid andra problem att diskutera.

denna plats spelade tröttheten ett större roll.

då dem fotograferade personerna såg utmattad ut ansågs dem artikel sämre chefer, mindre utmärkt för att anställa samt dem beskrevs även såsom mindre pålitliga än då dem plats utvilade.

– oss tänker oss för att hur oss uppfattar tillförlitlighet kunna handla ifall olika saker. inom en socialt kontext förmå detta handla angående för att man tror för att någon önskar enstaka väl.

dock inom en kompetenssammanhang möjligen pålitligheten påverkas angående man befarar för att någon ej kommer klara från för att utföra sin syssla, mot modell för att ett kirurg bör existera till utmattad till för att genomföra enstaka operation, säger Tina Sundelin.

Men allt detta handlar endast ifall hur oss utför bedömningar efter en inledande intryck.

Philip Pärnamets forskar inom en uppdrag vilket existerar en samarbete mellan avdelningen på grund av klinisk neurovetenskap nära Karolinska Institutet samt New York University samt denne äger tillsammans tillsammans med kollegor undersökt hur tillit utvecklas inom relationer mellan människor. detta såsom mäts då existerar detta vilket vid engelska kallas trust, medan studierna tillsammans med ansiktsbedömningar mäter tillförlitlighet, trustworthiness.

– Den tillit oss studera existerar en beteende. oss undersöker hur många tillit man faktiskt visar enstaka ytterligare individ samt vad likt påverkar detta beteende. detta existerar enstaka fråga ifall lärande, angående hur oss tar mot oss samt anpassar vårt beteende efter för att äga fått fräsch förståelse, säger Philip Pärnamets.

Mätverktygen existerar olika dataspel, framför allt en vilket vid engelska kallas The Trust Game.

inom detta spelet får försökspersonen enstaka summa fiktiva valuta från försöksledaren, såsom samtidigt visar upp regelverket; varenda topp vilket försökspersonen skänker mot motparten kommer för att mångfaldigas, sålunda var uppstår enstaka profit. Motparten får sedan skänka åter valfri summa.

Därmed besitter försökspersonen chans mot ekonomiska fördelar genom för att visa tillit, förutsatt för att motparten väljer för att dela tillsammans med sig från vinsten.

dock för att skänka försvunnen slantarna innebär samtidigt enstaka fara, eftersom motparten kunna välja för att behålla allihop. Vanligen förkommer ingen informationsutbyte utöver dessa transaktioner.

Sedan spelas spelet ifrån start igen. ifall försökspersonen då skänker mer alternativt mindre än inledande gången anses detta vid en mätbart sätt spegla hur tilliten besitter förändrats.

– detta existerar ett extrem förenkling från en verkligt tillitsbeteende, eftersom en beslut för att lita vid någon existerar mer komplext än enstaka lätt finansiell affär.

dock modellen existerar klar samt utför detta möjligt för att jämföra olika studier samt utfall, säger Philip Pärnamets.

Inlärningsprocessen kring tillit

Han existerar intresserad från vilket såsom påverkar hastigheten inom inlärningsprocessen kring tillit.

Varför väljer vissa för att nära upprepade tillfällen skänka identisk belopp mot den såsom ej skänker åter medan andra många snart håller strängare inom plånboken? alternativt tvärtom – varför börjar vissa snabbt för att skänka högre belopp mot den liksom varit givmild medan andra behöver längre tidsperiod vid sig på grund av för att etablera tilliten?

Några faktorer existerar redan kända.

detta rör sig bland annat angående hur oss uppfattar attribut hos motparten – den oss tycker existerar attraktiv äger oss enklare för att betrakta såsom pålitlig, således då byggs tilliten fortare. oss påverkas även från rykten samt vilket oss känner mot ifall vår motpart.

ifall oss får lyssna för att någon jobbar ideellt tillsammans för att ta grabb ifall övergivna katter visar oss snabbare tillit än ifall oss får lyssna för att någon brukar sparka vid hundar. mot samt tillsammans med angående dessa rykten dementeras påverkar dem oss. enstaka påstådd hundsparkare får arbeta längre till för att vinna tillit än ett påstådd katträddare, även ifall oss vet för att detta existerar ljug samt dem beter sig likadant.

Vi litar även mer vid våra vänner alternativt personer såsom hör mot vår ingrupp, detta önskar yttra personer liksom oss tycker oss lyssna samman tillsammans med på grund av för att oss mot modell hejar vid identisk fotbollslag.

då oss agerar mot vänner respektive främlingar ger oss mer valuta mot våra vänner, även ifall främlingen agerar vid precist identisk sätt inom spelet.

Även fördomar påverkar oss. Personer liksom hör mot ett lag oss avskyr träffas tillsammans med större kall luft samt ges en lägre tillit inom The Trust Game.

Men vår förmåga mot tillit påverkas även från attribut hos oss själva.

detta existerar framför allt dem Philip Pärnamets samt hans kollegor försöker fånga in. vad utmärker ett individ alternativt enstaka situation var oss snabbt lär oss för att någon går för att lita vid, trots för att oss går in inom mötet tillsammans med enstaka negativ bild?

De äger en upplägg var försökspersonerna får spela mot en stort antal figurer likt äger antingen azurblå alternativt citrongul pullover vid sig.

Bärare från respektive färg existerar konsekvent antingen generösa alternativt giriga. Försöksdeltagarna får spela tills dem äger utvecklat gillande respektive ogillande mot dem numeriskt värde grupperna.

Syftet existerar för att producera ett fördom hos försökspersonerna.

Men inom en senare skede blir detta slumpmässigt vilket beteende figurerna uppvisar. Den etablerade fördomen visar sig existera fel. Försökspersonen måste tolka samt lära in färsk kunskap eftersom tröjfärgen ej längre signalerar vem likt går för att lita på.

Hittills äger projektet påvisat markanta skillnader inom inlärningstakt.

mot modell går detta snabbare för att lära sig för att ett snäll individ blivit stygg än tvärtom. detta går alltså snabbare för att rasera en tillit än för att bygga upp det.

Individuella skillnader

Men detta föreligger även tydliga individuella skillnader.

ett sektion personer lär sig betydligt snabbare än andra för att deras förutfattade fras existerar fel samt anpassar sig efter det.

– detta existerar vanligt för att människor säger ungefär således här: ’Jag avskyr gruppen X, dock jag tycker angående personen Y trots för att den hör mot gruppen X’. Personen Y betraktas såsom en undantag, likt trevlig trots för att den hör mot gruppen X.

dock inom den denna plats situationen blir detta trassligt inom kontakten tillsammans nya personer ur gruppen X. detta tar längre period för att bygga tillit samt bli vänner samt detta existerar svårt inom sociala samt professionella kontext. oss önskar förstå vilket liksom utför för att enstaka sektion behöver träffa väldigt flera personer ur gruppen X till för att anlända försvunnen ifrån sin fördom medan andra behöver träffa betydligt färre, säger Philip Pärnamets.

Det existerar enstaka mängd variabler likt undersöks, såsom mot modell ögonrörelser.

agerar detta roll plats försökspersonen äger sin blick fästad medan spelet pågår, främjas tillit från ögonkontakt? vilket sker ifall man lägger in ett eftertänksam paus kring historiken tillsammans motparten innan tillitsbeslutet tas? Vilken roll besitter social ångest inom sammanhanget? Hur agerar nedstämdhet in?

I en inledande skede handlar detta angående för att förklara mekanismerna inom förloppet, dock vid sikt existerar målet för att behärska påverka detta.

Forskarna önskar mejsla fram en upplägg liksom grovt förenklat skulle behärska kallas behandling mot fördomar, dock Philip Pärnamets värjer sig mot uttrycket ”behandling”. Den tänkta arenan existerar nämligen ej alls sjukvården utan mot modell undervisningsrum samt arbetsplatser, var övningar alternativt workshops eventuellt skulle behärska bidra mot ökad tillit samt förbättrad gruppdynamik.

– detta långsiktiga målet existerar för att ett fåtal fram någon form eller gestalt från åtgärd likt hjälper personer för att snabbare träna försvunnen ett fördom.

alternativt, speciell uttryckt, något såsom hjälper personer för att öppna sig på grund av för att möta individer liksom dem existerar inom stället till såsom dem förväntar sig för att dem bör existera, säger han.

Känner mer tillit

Frågan existerar då vilket enstaka sådan åtgärd skulle behärska ge användaren ur en hälsoperspektiv.

Mår oss förbättrad angående oss känner mer tillit samt besitter en öppnare sinne mot människor oss ej känner? Känner oss oss tryggare angående oss existerar mer tillitsfulla?

– ingen aning. Jag skulle gärna vilja känna till egen, faktiskt. Jag känner ej mot några studier var detta existerar undersökt vid individnivå. då detta gäller tryggheten tror jag detta fungerar vid detta motsatta viset, för att ju större säkerhet man känner desto enklare existerar detta för att visa tillit, säger Philip Pärnamets.

Sett inom en större kontext, vid samhällelig nivå därför verkar tillitsnivåerna inom samtliga fall äga innebörd till folkhälsan. detta visar bland annat undersökning gjord från Mikael Rostila, professor samt prefekt nära den nya avdelningen på grund av folkhälsovetenskap nära Stockholms högskola samt verksamhetschef nära CHESS, Centre på grund av Health Equity Studies, vilket existerar en samarbete tillsammans Karolinska Institutet.

– detta finns flera positiva biprodukter från för att bo inom en samhälle var man litar vid varandra.

enstaka aspekt existerar för att detta främjar ekonomin eftersom detta existerar en smörj-medel till uppgörelser samt transaktioner samt ett god finans utför detta enklare för att bygga enstaka operativ välfärd. enstaka ytterligare aspekt existerar för att angående man behöver existera skrämd på grund av mot modell ett maffia, då är kapabel man vilja undvika inblandning inom olika kontext samt inom lägre grad ställa upp på grund av någon vilket behöver hjälp, säger Mikael Rostila.

Det finns flera studier liksom visar hur tilliten mellan medborgare korrelerar tillsammans med tilliten mot politiker samt samhälle-liga institutioner.

detta framgår bland annat då The Trust Game spelas inom olika länder. enstaka genomsnittlig rysk försöksperson visar mindre tillit än ett genomsnittlig svensk, vilket speglar bland annat korruptionsnivåer inom respektive land.

Stora befolkningsenkäter 

Men detta mäts även inom stora befolkningsenkäter var ämnen från slaget ”skulle ni yttra för att människor inom allmänhet går för att lita på?” bör ges olika grad från enighet.

Mikael Rostila besitter inom ett undersökning sammanställt sådana enkäter ifrån drygt 36 000 personer inom 20 europeiska länder.

Sedan äger denne undersökt hur detta hänger samman tillsammans med folkhälsan inom respektive land.

Resultatet existerar lite spretigt. inom dem skandinaviska länderna existerar befolkningen maximalt benägen för att lita vid människor inom allmänhet, allra maximalt inom land. Lägst tillit på grund av varandra visar medborgare inom detta forna östblocket samt inom sydeuropeiska länder, allra lägst inom Grekland.

Den självskattade hälsan existerar däremot allra högst vid Irland, även angående den existerar god inom dem skandinaviska länderna. Den förväntade medellivslängden högst inom medelhavsländerna.

Men ifall varenda information vägs samman, då går detta för att påvisa en samband mellan detta tillit vilket människor visar varandra samt folkhälsan inom en land.

Vad detta beror vid, angående den ökade tilliten existerar förklaring mot den förbättrad hälsan, går däremot ej för att slå fast.

Men Mikael Rostila tror för att detta existerar således, bland annat eftersom enstaka ökad tillit mellan människor hör ihop tillsammans med ökad tilltro mot politiker samt myndigheter.

inom en nation var medborgarna litar vid politiker samt myndigheter existerar detta troligt för att detta skildrar en faktiskt förhållande – troligen arbetar samhällsorganen på grund av medborgarnas bästa inom dessa länder. Alltså varenda medborgares bästa, i enlighet med hans resonemang.

– ett upphöjd grad från likhet inom en samhälle ger positiva hälsoeffekter till medborgarna.

inom en samhälle var man bryr sig mindre angående dem vilket äger detta sämst ställt kommer man för att titta enstaka sämre välmående inom den gruppen. detta handlar angående för att äga en samhälle likt värnar ifall dem vilket ej besitter tillgångar för att själva titta efter sin välmående, säger Mikael Rostila.