Mättes tid i till sjöss

Navigation alternativt navigering – från latinetsnavis, ”skepp” – existerar konsten för att styra, detta önskar yttra nära framförandet från enstaka farkost behärska besluta position, lektion samt hastighet samt organisera sin rutt.

Positionsbestämning

[redigera | redigera wikitext]

Varje farkost äger nära varenda tidpunkt enstaka given position vid jordklotet, vanligen angiven tillsammans med latitud samt longitud.

Till skillnad från vanliga landmil, som varierar mellan olika länder, är sjö­milen en internationellt standardiserad enhet som baseras på jordens omkrets

för att behärska avgöra sin position, d.v.s känna till plats man existerar, existerar centralt på grund av varenda sjöfarare. Beroende vid förutsättningarna använder man olika mätinstrument samt metoder på grund av för att fastställa sin position.

Terrester navigering

[redigera | redigera wikitext]

Har man nation inom sikte är kapabel man nyttja sig från landbaserad, terrester, navigation.

Den grundar sig vid för att man observerar en alternativt flera fasta objekt samt på det sättet bestämmer sin position genom för att sammanställa dem ortlinjer man får.
Se även Orientering.

Ortlinjer

[redigera | redigera wikitext]

En ortlinje existerar en geometriskt term vid enstaka linje likt förbinder punkter vilka möter identisk geometriska villkor.

inom detta kontext är kapabel nästa modell nämnas: ifall man pejlar ett viss fyr inom bäring 45° därför förmå man tillsammans enstaka transportör (eller gradskiva) rita ut enstaka ortlinje inom sjökortet. Detta existerar ett linje tillsammans med vinkeln 45° mot varenda meridian liksom läggs ut således för att den går genom fyren likt observeras.

Farkosten liksom pejlingen äger gjorts ifrån befinner sig då någonstans vid ortlinjen.

Se vidare: Krysspejling nedan.

Enslinjer

[redigera | redigera wikitext]

I naturen finns både naturliga samt tillverkade enslinjer. enstaka tillverkad enslinje vid stort insjövatten består normalt från numeriskt värde sjömärken, detta en tillsammans med enstaka tavla såsom pekar tillsammans med spetsen neråt samt detta andra tillsammans med enstaka såsom pekar uppåt.

då man befinner sig vid enslinjen pekar sjömärkenas spetsar mot varandra vid en klart sätt. inom sjökortet existerar sjömärkena markerade samt man kunna enkel dra ut enslinjen genom för att dra en rakt streck likt förbinder dem numeriskt värde sjömärkena.

Naturliga enslinjer existerar mot modell då enstaka fyr ligger ens tillsammans enstaka udde alternativt då numeriskt värde uddar ligger ens tillsammans med varandra.

Enslinjer existerar en god samt snabbt sätt för att ta ut ett ortlinje, eftersom man ej behöver pejla tillsammans med kompass. till för att dem skall existera tillförlitliga måste man artikel trygg vid för att detta existerar korrekt enslinje man observerar, d.v.s. man måste känna till vid en ungefär fanns man befinner sig innan man tar ut den.

En enslinje kunna även användas liksom postmärke, detta önskar yttra enstaka linje såsom skiljer tryggt dricksvatten ifrån farligt.

Krysspejling

[redigera | redigera wikitext]

Vid krysspejling observerar man bäringen mot numeriskt värde alternativt flera fasta objekt samt ritar ut dem respektive ortlinjerna inom sjökortet.

äger man tagit riktig bäringar samt kompassen ej visar fel befinner man sig inom skärningspunkten till ortlinjerna.

För för att skärningspunkten skall bli exakt bör vinkeln mellan ortlinjerna existera relativt massiv, helst 45–120°. Genom för att pejla tre objekt får man ett bekräfta vid för att mätningarna existerar korrekta.

angående ett från dem inledande numeriskt värde pejlingarna existerar fel kommer detta tredjeplats objektets ortlinje ej för att vandra genom skärningspunkten på grund av dem inledande numeriskt värde, dock angående dem inledande mätningarna existerar korrekta verifieras detta från den tredjeplats pejlingen.

Om ett alternativt flera från pejlingarna existerar oriktig bildar ortlinjerna ett feltriangel var dem träffas.

Ju större feltriangeln blir, desto större osäkerhet existerar detta inom pejlingarna. angående man ej äger chans för att utföra angående pejlingarna, kunna man anta för att positionen approximativt ligger inom feltriangelns tyngdpunkt. Dock bör man navigationsmässigt utgå ifrån för att man befinner dig inom den minimalt fördelaktiga positionen (närmast bas etc.).

Triangulering

[redigera | redigera wikitext]

Genom allmänna kunskaper angående trianglar samt trigonometri förmå man även besluta sitt läge även angående endast en fast objekt existerar synligt. på grund av praktiska ändamål kunna särskilt nästa numeriskt värde metoder nämnas:

• 45-graderspejling. Denna teknik bygger vid kunskapen angående rätvinkliga trianglar.

  Genom för att mäta upp den en kateten samt besluta hypotenusavinkeln mot 45° vet oss för att båda kateterna existerar lika långa. ifall oss låter den en kateten existera den sträcka oss seglar är kapabel den andra kateten utgöra avståndet mot föremålet oss pejlar.

  Huvudartikel: Astronomisk navigation

  Tekniken kallas även 2-strecks-pejling.

1. Pejla föremålet noggrann då detta ligger inom sidvinkel 45° (vinkel mellan fartygets långskeppslinje samt föremålet) samt läs från loggen (distans).
2. Fortsätt vid linjär utbildning tills föremålet ligger inom sidvinkel 90° samt läs från loggen igen.
3. Räkna ut den seglade distansen mellan pejlingarna.

Man besitter för tillfället fakta ifall ett rätvinklig, likbent triangel samt en katetens längd=den seglade distansen.

Börja tillsammans med för att räkna angående kompasskursen mot rättvisande lektion. Sätt sedan mot sidvinkeln 90° samt lägg ut resultatet (ortlinjen mot föremålet) inom sjökortet.

Eftersom seglad distans existerar identisk liksom avståndet mot föremålet inom andra pejlingen, mäter oss upp seglad distans ifrån föremålet längs ortlinjen.

Först på 1500-talet e

Detta existerar positionen nära andra pejlingen. Rita nära behov ut kursen ifrån denna position på grund av vidare navigering.

• Dubbla vinkeln. Denna teknik bygger vid kunskapen ifall likbenta trianglar samt är kapabel sägas utgöra enstaka variant vid 45°-pejlingen.

1. Pejla föremålet noggrann då detta ligger inom riktningen 30° samt läs från loggen (distans).

   Notera bäringen.

2. Segla tills föremålet ligger inom riktningen 60° (dubbla vinkeln). Läs från loggen igen samt notera bäringen.
3. Räkna ut den utseglade distansen.

Lägg ut den senast pejlade bäringen inom sjökortet. fullfölja ortlinjen lika utdragen såsom den seglade distansen. Man besitter sin position – avståndet ifrån fyren existerar lika långt såsom man besitter seglat ifrån den inledande pejlingen.

Astronomisk navigering

[redigera | redigera wikitext]

Att nyttja himlakroppar till för att fastställa sin position kallas astronomisk navigation samt existerar ett konstverk liksom äger nyttjats sedan feniciernas period, ca 1200–400 f.Kr. inledningsvis vid 1500-talet e.Kr. utkom dock den inledande nautisk-astronomiska tabellen.

dem flera upptäckterna från vetenskapsmän såsom Tycho Brahe, Copernicus, Kepler, Galilei samt Newton äger utvecklat kunskapen ifall himlakropparna samt därmed metoderna på grund av astronomisk navigation, vilket besitter lett mot ökad noggrannhet.

Astronomisk navigation bygger för att man tillsammans med hjälp från ett sextant mäter höjden mot olika himlakroppar samt tillsammans hjälp från ett rättvisande ur får reda vid timvinkeln.

Genom slag inom tabellverk utifrån en räknat läge förmå man erhålla reda vid fanns dem aktuella himlakropparna borde befinna sig angående detta räknade läget existerar precis. dem avvikelser likt observeras omräknas mot en observerat läge.

Navigation efter stjärnhimlen

[redigera | redigera wikitext]

Även utan passage mot mätinstrument samt referenstabeller finns flera möjligheter för att nyttja natthimlen på grund av navigation.

Modern undersökning äger demonstrerat för att flera andra arter inom djurriket kontrollerar eller är skicklig i navigation efter stjärnhimlen. mot modell använder flera flyttfåglar stjärnhimlen vilket referens vid plats dem befinner sig samt vart dem bör gå vidare färden. Genom för att observera den skenbara rotationen samt känna igen dess rotationscentrum är kapabel fåglarna därmed skaffa sig ett helt referens mot väderstreck.

Koltrastar samt brevduvor äger befunnits för att utnyttja stjärnhimlen på grund av för att återfinna favoritplatser nära tillfälliga förflyttningar ovan längre distanser inom nattmörker.

Däggdjur vilket mot modell knubbsäl äger visats för att utnyttja dem på grund av stunden enkel urskönjbara fixstjärnorna alternativt ljusstarkare planeter på grund av för att vid därför sätt behärska bibehålla enstaka linjär klass ovan längre sträckor.

I insektsvärlden existerar dyngbaggar enstaka art vilket befunnits utnyttja både Månen samt större partier från stjärnhimlen samt förmågan för att kompensera på grund av stjärnhimlens skenbara cirkelrörelse nära långa nattvandringar tillsammans med massiv noggrannhet. Den svenske professorn Marie Dacke existerar representerad vid forskningsområdet.^[1]

Radiopejling samt radionavigering

[redigera | redigera wikitext]

Radionavigering alternativt radionavigation existerar navigation tillsammans hjälp från radiosignaler.

Det inledande radionavigeringssystemet plats en struktur till för att att fatta beslut eller bestämma något riktningar. Genom för att ställa in mottagningsfrekvensen vid ett viss radiostation samt nyttja ett antenn tillsammans med kraftfull riktningsverkan kunde man att fatta beslut eller bestämma något inom vilken riktning radiostationens sändare nedsänkt (radiopejling).

Detta struktur, vilket mot massiv sektion ersatte astronomisk navigation, framförallt inom kustnära en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, kunde användas dygnet runt samt även då detta plats molnigt. Genom för att ta reda vid riktningen mot numeriskt värde stationer samt pricka in dem vid ett landskapsbild kunde man räkna ut sin personlig position likt skärningspunkten mellan dem motsatta riktningarna ifrån radiostationernas positioner vid kartan.

Navigering tillsammans hjälp från radiovågor plats vanlig innan satellitnavigatorer såsom GPS blev överkomliga inom kostnad. detta byggdes beneath detta tidiga 1900-talet upp länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från radiofyrar runt angående inom Europa, grupperade således för att detta inom samtliga farvatten fanns flera pejlbara fyrar vars ortlinjer tillsammans kunde ge ett tillförlitlig positionsbestämning.

dem fanns antingen rundstrålande (krävde enstaka speciell pejlstation ombord) alternativt riktade (CONSOL-systemet, liksom kunde användas tillsammans hjälp från ett vanlig radiomottagare). även hyperbelnavigering tillsammans med Decca alternativt motsvarande apparatur existerar radionavigering.

Hyperbelnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Hyperbelnavigering (se hyperbel), såsom detta europeiska Decca samt detta amerikanska LORAN, förmå ses likt ett tillväxt samt automatisering från radionavigationen samt dominerade navigationsarbetet beneath många decennier.

Systemen bygger vid för att mer alternativt mindre automatiskt tolka fas- alternativt tidsskillnader mellan signaler ifrån grupperade radiofyrar (en huvudsändare samt tre slavsändare). Fasskillnaderna omvandlades mot hyperbelkurvor inom specialsjökort samt ägde ett jämfört tillsammans med radiopejlingen upphöjd noggrannhet.

GPS-systemet använder även tidsskillnader samt därmed hyperbelkurvor, dock termen används radionavigationssystemen.

Blockaden bröts en tid av sydstaternas pansarklädda fartyg Merrimac som 1862 förstörde många av nordstaternas träfartyg

Tröghetsnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet utvecklades navigationsutrustning likt fullfölja detta möjligt för att helt utan signaler ifrån omvärlden mäta relativa förändringar inom läge samt orientering. dem inledande exemplen vid denna typ från utrustning existerar gyrokompassen, såsom behövdes vid snabba ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, samt instrument likt möjliggjorde flygning utan visuella referenser.

till för att underlätta samt möjliggöra navigering från bombflygplan samt kryssningsmissiler fortsatte utvecklingen tillsammans kompletta tröghetsnavigeringssystem såsom bygger vid för att man exakt mäter acceleration samt vinkelhastighet på grund av skrovet hos ett farkost samt utifrån dessa kalkylerar farkostens lägesändringar samt rotationer relativt lämpliga referenser.

Tröghetsnavigering kräver inga yttre redskap för hjälp alternativt upplysning, varför detta tillsammans med fördel används från t.ex. ubåtar.

Satellitnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Satellitnavigering bygger vid för att mäta dopplerförändringar inom den mottagna signaler ifrån navigationssatelliter inom tydliga omloppsbanor.

förbindelse tillsammans tre satelliter ger enstaka exakt positionsbestämmelse inom numeriskt värde strategi, tillsammans ett fjärde satellit förmå även höjddata fås. Satellitnavigering äger funnits sedan 1960-talet dock dem tidigare systemen existerar numera ersatta från GPS samt motsvarande struktur (se mer beneath GPS-navigator nedan).

Radarnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Radarnavigering får anses existera enstaka självständig navigationsmetod, genom chansen mot ortbestämning tillsammans bäring samt avstånd.

Den roterande pulsradarns antenn roterar tillsammans 24 mot 48 varv per 60 sekunder samt skickar ut rytmiska slag från energi. Antennen tar även emot ekot, vilket via enstaka omformare framträda liksom gula fläckar vid radarskärmen.

Fläckarna beskrivs ej, utan måste tolkas från radarnavigatören. Stenar ovanför vattenytan, kobbar, fåglar, alternativt små ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig liksom roddbåtar samt kanoter, är kapabel ge identiska ekon mot antennen, samt även annars framträda dem mer alternativt mindre lika vid skärmen.

Glas (tidsenhet) Glas är en tidsenhet som tidigare användes inom sjöfarten och som motsvarar en halvtimma

Ibland ger numeriskt värde objekt vilket existerar nära varandra en gemensamt eko vid skärmen. Sådant såsom ej ger eko (och därmed ej visas) existerar atmosfär, dimma, lugn vattenyta, avlägsen havsyta samt blanka isflak. Vidare finns enstaka avståndsbegränsning på grund av radareko, vilket bestäms från den därför kallade radarhorisonten, vilken existerar något längre försvunnen än den visuella horisonten.

tillsammans med enstaka antenn vid fyra meters höjd ser ekon ifrån objekt högst 4,4 distansminuter försvunnen. Längre försvunnen än därför syns bara objekt vilket sticker upp tillräckligt högt ovan ytan.

På flera platser finns svarande radarfyrar (Racon) vilket svarar då den träffas från ett radarsignal ifrån en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, vilket syns såsom en morsetecken vid skärmen.

detta finns även kontinuerligt sändande radarfyrar (RAMARK) likt automatiskt indikerar enstaka bäring vid fartygets radarskärm. Numera existerar radarn ofta kopplad mot andra navigeringssystem; tillsammans med AIS förmå ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vid radarbilden förses tillsammans data angående fartyget, dess utbildning samt hastighet etcetera.

Navigering tillsammans med radar existerar en hantverk, såsom går ut vid för att riktig tolka ekon såsom framträda vid radarskärmen, detta förmå artikel ekon ifrån småöar samt stränder, andra ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, alternativt fåglar, vågor samt mot samt tillsammans med nederbörd. till för att justera radarnavigeringen mot dem tillfälliga vädervillkoren, behöver man alltså minska försvunnen liknande ekon likt ej existerar enstaka fördel till navigeringen tillsammans hjälp från funktionerna rainclutter samt seaclutter, tills man uppnår enstaka radarskärmsbild var man ser detta mesta från detta man önskar titta samt sålunda litet annat såsom möjligt.

Efter för att man startat radarn nollställer man clutter-funktionerna. Nästa steg inom konfigureringen existerar brilliance, likt påverkar hur ljusstark skärmbilden existerar. Gain existerar ett bildförstärkning såsom då den aktiverats, visar ett foto vid skärmen. Nära klippor samt inom sund väljs enstaka nedsänkt gain, medan man väljer enstaka högre gain vid öppet ocean.

Man förmå förminska samt förstora skalan vid bilden tillsammans funktionen range. Detta existerar ett funktion vilket bör användas kontinuerligt beneath ett färd, samt en vanligt fel nära skärgårdsnavigering sägs existera för att man bibehåller identisk skal beneath färden, samt ej växlar nära behov.

Navigering tillsammans med GPS-mottagare

[redigera | redigera wikitext]

GPS-mottagare till navigering mot sjöss besitter idag blivit detta maximalt nyttja navigeringsverktyget, genom för att den aktuella positionen samt fartygets hastighet, liksom automatisk beräknas ett gång per kort tid, direkt kunna föras ovan mot en elektronisk lagrat sjökort liksom framträda vid ett skärm inom valfri zoomskala.

Positionen framträda kontinuerligt tillsammans enstaka signal vid detta elektroniska sjökortet, sidled tillsammans visning från latitud- samt longitudvärden, aktuell lektion, hastighet, tillryggalagd distans ifrån enstaka föregående angiven position tillsammans med flera andra värdefulla data, såsom är kapabel bidra mot ett både tryggare samt mer vilsam navigering.

utkom dock den första nautisk-astronomiska tabellen

korrekt använd samt precis kalibrerad existerar den elektroniska navigeringsutrustningen inom dem flesta situationer överlägsen enstaka manuell mekanisk navigeringsutrustning. vid öppet dricksvatten tillsammans med små fara för att satellitsignalerna bör skymmas från något objekt, höga höjd, byggnad, växt alternativt liknande, ger även dem enklaste navigatorerna inom dem flesta fall enstaka positionsnoggrannhet var fel inom sjökortet dominerar ovan fel inom positionsberäkningen.

nära användning från medelvärdesberäkningar, är kapabel ett noggrannhet ner mot cirka 3 m uppnås. detta såsom främst förmå påverka noggrannheten existerar hur flera GPS-satelliter såsom befinner sig ovanför horisonten nära detta aktuella mättillfället. riktig kompasskurs framträda dock enbart då farkosten rör sig tillsammans med ett minsta hastighet vid 2–3 knop. Ligger farkosten still ger enklare navigatorer ingen tillfälle för att ta ut ett viss kompassriktning, bäringen mot en objekt alternativt liknande; kursen inom dem flesta GPS-mottagare beräknas utifrån föregående position samt nästföljande, även innefattande medelvärdesberäkningar från flera positioner.

Ju längre linjär sträcka likt farkosten rör sig, desto tryggare visning från kursen. enstaka magnetisk kompass alternativt gyrokompass tillhör därför standardutrustningen även nära användning från GPS likt huvudinstrument.

Användningen från enbart GPS-mottagare till navigation besitter nackdelen för att man inte någonsin är kapabel existera helt trygg vid för att den visade positionen existerar precis beroende vid flera faktorer, liksom antalet avlästa GPS-satelliter, fel inom programvara, fel inom elektronik etcetera.

nära användning beneath färd tillkommer fel beroende från navigatorns uppdateringsfrekvens, nära den interna beräkningen likt utförs enstaka gång per kort tid. nära färd tillsammans med höga hastigheter ger fördröjningen en relativt stort fel vilket kunna erhålla allvarliga konsekvenser. nära enstaka hastighet från 40 knop tillryggalägger farkosten vid enstaka kort tid ett sträcka vid cirka 20 meter.

Den angivna positionen vilket framträda existerar ständigt enstaka "gammal" arbetsuppgift, ju högre hastighet desto större fel. nära farter beneath 10–12 knop existerar felvisningen försumbar.

En kontinuerlig uppsikt ovan vattenområdet framför farkosten inom färdriktningen existerar ständigt den elementär säkerhetsåtgärden på grund av all sjöfart till för att inom tidsperiod behärska upptäcka landpartier, ej markerade grynnor, andra farkoster, varelse samt flytande tyngre objekt såsom gamla trästockar.

På öppet ocean långt ifrån fastlandet existerar detta tryckta sjökortet, ett magnetisk kompass, ett sextant tillsammans med upphöjd noggrannhet, ett ur samt enstaka mekanisk logg (distansmätare) enstaka ovärderlig navigationsutrustning för att äga mot hands angående den elektroniska navigeringsutrustningen skulle avsluta fungera alternativt visa fel värden.

Den manuella navigationsutrustningen ger inom dem flesta fall ett fullt tillräcklig noggrannhet, dock kräver å andra sidan mer sysselsättning samt kunna existera problematisk nära svåra väderleksförhållande såsom kraftfull blåst tillsammans med massiv avdrift, upphöjd sjörullning samt dålig sikt nära nederbörd samt dimma, inom synnerhet ifall navigationen sköts från den likt styr fartyget.

inom dessa fall existerar navigering samt positionsbestämning tillsammans med GPS-mottagare liksom elementär navigationsverktyg överlägsen ett manuell navigering liksom även fungerar inom totalt mörker förutsatt för att inget främmande objekt dyker upp framför fartyget.

Säker navigering inom samtliga situationer bygger mot massiv sektion vid mångårig sjövana var kunskapen för att behärska "läsa av" vattnet samt formen vid uppstickande småöar utgör enstaka många betydande sektion.

Navigering tillsammans med enbart sjökort samt kompass^[2]

[redigera | redigera wikitext]

För navigering vid kända dricksvatten var man oftast förflyttar sig utefter tidigare nyttja markerade alternativt egna farleder existerar detta normalt fullt tillräckligt för att äga övervakning ovan vilka småöar, grynnor etc. man passerar samt följa tillsammans inom sjökortet därför för att den aktuella positionen ständigt existerar känd.

vid okända dricksvatten utanför farlederna läggs företrädesvis förruttnad upp tillsammans sikte vid närmaste ögrupp, holmar etc. likt bör passeras inom dem fall detta ej innebär enstaka större omväg. ett grovavläsning från kompasskursen tillsammans jämna mellanrum säkerställer för att kursen ligger inom rimliga värden till förflyttning inom riktning mot målet.

tillsammans med planande motorbåtar existerar detta viktigt för att ej passera områden var vattendjupet existerar mindre än som tillhör båten maximala intensiv liksom normalt uppträder då båten ligger still, eftersom en motorstopp är kapabel uppstå då likt helst. tillsammans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig måste man äga tillräcklig marginal tillsammans med tanke vid rullning samt detta sug likt farten åstadkommer ifall bottnen existerar nära.

även vattenståndet varierar.

Navigering tillsammans med segelfarkost existerar betydligt mer komplicerat än tillsammans med motorbåt eftersom hänsyn måste tas mot möjlig lektion tillsammans med tanke vid vindriktningen, mot som tillhör båten avdrift, eventuella vattenströmmar samt oftast mot en betydligt större intensiv på grund av ett båt med segel nära jämförbara båtstorlekar.

Å andra sidan besitter segelbåtsskeppare inom allmänhet enstaka större vana för att värdera som tillhör båten läge, då detta sällan går för att kryssa längs själva farleden.

Långfärdssegling samt navigering tillsammans med sjökort samt kompass

[redigera | redigera wikitext]

Navigation tillsammans kompass medför vissa felkällor såsom oss måste ta inom beaktande ifall oss bör styra ett längre sträcka.

Felkällorna oss äger existerar jordens geografiska nord (kallas på grund av Rättvisande nord, RN) sammanträffar ej vid identisk område likt jordens Magnetiska nord (kallas till Magnetiska nord, MN), skillnaden var mellan kallas på grund av missvisning samt förkortas tillsammans med lilla bokstaven m. Sedan skapar båten en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar, exempelvis motorn samt all elektrisk utrustning oss besitter ombord samt detta kallar oss till deviation samt förkortas tillsammans lilla bokstaven d samt tillsammans deviationen inräknad pekar vår kompass mot kompassnord, KN.

Exempel: oss tar ut kursen 90° (kallas på grund av rättvisande lektion, K) inom sjökortet samt missvisningen vilket oss för tillfället påstår existerar m=6°E samt deviationen äger oss mätt upp ligger vid d=+5°. oss börjar tillsammans för att reda ut fanns äger oss rättvisande nord, magnetisk nord samt slutligen kompassnord.

Varje gång timglaset vändes slogs en signal på skeppsklockan för att meddela tiden

vid nedan foto ser ni för att jag besitter ritat ut rättvisande nord likt existerar vår geografiska nord. Missvisningen likt oss besitter fått fram ur sjökortet ligger vid 6°E åt öster (E står till engelskan east), alltså ligger magnetisk nord 6°E åt öster inom förhållande mot rättvisande nord. Vår rättvisande klass likt oss tog ut inom sjökortet plats K=90° samt då oss tagit hänsyn mot missvisningen får oss enstaka magnetisk utbildning, Km=84°.

Deviationen besitter oss konstaterat existerar d=+5° samt plus betyder för att kompassnord ligger 5° ytterligare åt öster inom förhållande mot magnetisk nord. oss besitter kommit fram mot för att magnetiska kursen fanns Km=84° samt för tillfället besitter oss deviationen d=+5° för att ta hänsyn mot. för tillfället äger kompassnord dragit sig ytterligare 5° åt öster inom förhållande mot magnetiska nord vilket betyder för att oss får enstaka kompasskurs vid Kk=79°.

Vi ställer upp detta vid detta sätt samt ständigt inom identisk ordning.

K=90°

m=6°E

Km=84°

d=+5°

Kk=79°

Kompasskursen existerar detta oss ser vid kompassen samt rättvisande lektion mäter oss inom sjökortet.

Död räkning

[redigera | redigera wikitext]

Då nation ej existerar inom sikte samt man ej heller förmå nyttja automatiska navigationssystem (Decca, GPS e.d.) existerar man tvungen för att beräkna sitt läge utgående ifrån tidigare position samt senare lektion samt hastighet, tillsammans beaktande från avdrift, ström samt andra felfaktorer.

Tekniken kallas bestickföring, bestickräkning alternativt död räkning.

Sjökort

[redigera | redigera wikitext]

Sjökort existerar kartor likt visar latitud samt longitud, vatten- samt landmassor, småöar, bas, sjömärken, fyrar, djupangivelser samt annat liksom existerar betydelsefull på grund av den vilket navigerar.

Sjökortet existerar centralt till ruttplanering, till visuell navigation samt till bestickföring.

Sjökorten existerar graderade inom grader, minuter samt 1/10-dels minuter vid både X- samt Y-axeln tillsammans tydliga tryckta markeringar från distansminutens längd, inkluderat ett delskala motsvarande 1/10-dels 60 sekunder på grund av varenda utvisad distansminut.

nära uppmätning från avståndet inom valfri riktning mellan numeriskt värde positioner vid sjökortspappret utgår man ständigt ifrån den angivna längden från enstaka distansminut liksom existerar tryckt vid Y-axeln mitt inom detta sektor var avståndet bör bli mättad upp. Genom för att längden vid enstaka distansminut varierar utefter Y-axeln beroende vid kartprojektionen (normalt Gauss projektion inom Svenska farvatten), blir detta en litet fel inom uppmätningen såsom dock inom praktiken normalt ej äger någon innebörd.

Positionen, detta önskar yttra skärningspunkten mellan värdet inom Y- samt X-led angiven liksom Latitud (grader, minuter samt tiondels minut) inom Y-led samt Longitud (grader, minuter samt tiondels minut) inom X-led, ger enstaka till praktiskt bruk helt precis position tillsammans upphöjd noggrannhet likt direkt kunna användas inom enstaka GPS-navigator.

Förutsättningen till enstaka manuell positionsbestämning tillsammans med upphöjd noggrannhet, existerar för att man befinner sig invid ett känd position vid något landparti, exempelvis ett spetsig udde, enstaka små holme, direkt ovan ett synbar grynna alternativt dylikt, såsom existerar utritad vid sjökortet. Felet nära ett manuell positionsbestämning beror mer vid hur precis skalorna vid Y- samt X-led avläses samt kortets elementär noggrannhet, dock existerar inom dem flesta fall minimalt lika exakt såsom tillsammans ett ordinär GPS-navigator såsom existerar starkt beroende från hur flera icke skymda satelliter såsom befinner sig ovanför horisonten nära detta aktuella tillfället.

vid öppet ocean långt ifrån något landparti måste man tillgripa andra metoder angående ej positionen kunna bestämmas tillsammans ett GPS-navigator, radiopejling alternativt dylikt.

Navigationsinstrument

[redigera | redigera wikitext]

Se Navigationsinstrument

Navigationsprogram

[redigera | redigera wikitext]

Program på grund av PC likt kunna nyttja indata ifrån mot modell GPS samt presentera läge samt utbildning vid elektroniska sjökort.

Navigationsprogram finns till landbaserad navigation, flyg- samt sjötrafik.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Sten Ramberg, Fritidsskepparen, sjöfart relaterat Förlaget, 2001, 248 sidor. ISBN 91-89564-02-2
• Bengt Ståhl & Björn Borg, Navigation 2. Astronomisk navigation. Tidvattenlära., Chefen till Marinen, 1996.
  Under det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 dominerade nordstaterna kriget till sjöss

  326 sidor. ISBN 91-38-07858-9

• Carl Erik Tovås, Handbok till långseglare - Allt till Utsjöskepparintyget, Carl Erik Tovås 1999. 176 sidor. ISBN 91-973273-1-X
• Jonas Ekblad, Radarboken, forma Förlag, 2004. 126 sidor. ISBN 91-574-7626-8
• Börje Wallin, "Radar inom skärgården", Jure Förlag AB, 2008. 80 sidor. ISBN 978-91-7223-318-8

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]