Vad göör dig till en tornedaling

De liksom talar detta nationella minoritetsspråket meänkieli tillsammans med varieteter kallar sig tornedalingar, lantalaiset alternativt kväner beroende vid vilket enhet dem kommer ifrån alternativt bor inom. Tornedaling, kvän samt lantalainen används till för att beteckna både enstaka regional samt enstaka kulturell identitet.

Kvänerna vilket folkgrupp nämns inom olika källor ifrån järnålder mot mitten från 1700-talet.

Den inledande nedtecknade källan ifall kväner existerar enstaka nedtecknad allegori ifrån slutet från 800-talet från den nordnorske handelsmannen Ottar.

Tornedaling, kvän och lantalainen används för att beteckna både en regional och en kulturell identitet

i enlighet med fakta inom norska 1700-talskällor plats kvänerna bosatta inom nuvarande Torne älvdal tillsammans med biflöden. vid 1800-talet uppstod enstaka färsk landsgräns likt skiljde människor åt inom norra land samt land i norden (dåvarande ryska tsardömet), beneath 1800- samt 1900-talen bedrevs språkpolitik likt fick olika konsekvenser på grund av tornedalingar, kväner, lantalaiset samt meänkielitalande.

Efter genomlysningar samt förstudier tillsattes kalenderår 2021 enstaka statlig Sannings- samt försoningskommission på grund av tornedalingar, kväner samt lantalaiset vilket besitter haft inom övning för att utreda kränkningar samt övergrepp mot folkgruppen mot resultat från assimileringspolitiken.

inom Sannings- samt försoningskommissionens sysselsättning ingick även för att kartlägga samt undersöka hur den svenska assimileringspolitiken påverkat minoritetens möjligheter för att erhålla prata meänkieli samt föra språket vidare mot nästa generation. Slutbetänkandet överlämnades mot Kulturministern inom november kalenderår 2023.

Utredningen innehåller den inledande sammanfattande historieskrivningen till tornedalingar, kväner samt lantalaiset.

Tornedalingar bor främst i Tornedalen

Syftet tillsammans kommissionens jobb plats för att ge gruppen kollektiv upprättelse, främja försoning samt för att motarbeta för att något liknande sker inom framtiden.

Ett nation blev numeriskt värde länder

Innan tid 1809 betraktades ej tornedalingar såsom enstaka personlig minoritet, utan snarare enstaka assemblage människor liksom fanns inom detta geografiska sektor likt gick ifrån Finska viken inom söder mot lappmarkerna inom norr.

Området ansågs innehålla finsk traditioner samt detta plats en språkligt gränsområde mellan numeriskt värde länder innan 1809. en sånt denna plats zon, en språkligt gränsområde mellan numeriskt värde länder, fanns ej unikt inom landet nära den tidpunkten. detta förekom vid ganska flera olika platser inom landet.

Efter för att land förlorade finska kriget tid 1809 uppstod ett fräsch statsgräns längs Könkämä, Muonio samt Torne älvar, mellan landet samt nuvarande land i norden.

Familjer splittrades inom numeriskt värde länder, landet samt detta ryska tsardömet, samt folkets ägor samt mark hamnade vid olika sidor ifall gränsen.

Innan riksgränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809 genom

Tornedalingarna vid den svenska sidan blev enstaka finsktalande minoritet, vilket trots den nya tillhörigheten mot land ännu, ägde ett kraftfull språklig samt kulturell samhörighet tillsammans med land i norden. Förvaltningsspråket plats svenska, dock finska förblev detta maximalt talade språket. Skolor inom Tornedalen fick beneath denna tidsperiod statligt stöd till utbildning vid finska samt fram mot slutet från 1800-talet användes kvar finskspråkiga läromedel inom skolan.

Trots för att man 1809 delade upp ett gemenskap inom numeriskt värde, således slutade ej förbindelserna ovan gränsen för att ske.

på grund av människor vilket levde inom Tornedalen fortsatte existensen nästan liksom vanligt samt gudstjänstbesök, fiskemöten, marknader mottagning mot mataffär samt samling tillsammans med släkt samt vänner fortsatte ovan landsgränsen. Även giftermål ovan gränsen fanns vanligt, sålunda mot den grad för att en särskilt term skapades till detta, ”poikkinainti” såsom betyder ”tvärgifte” samt innebär gränsöverskridande äktenskap.

Den här digitala distanskursen vänder sig till dig som vill lära dig mer om tornedalingar, kväner och lantalaiset, deras historia och de politiska händelser som format minoriteten

dock beneath senare delen från 1800-talet började staten ett försvenskningsprocess till för att erhålla tillsammans varenda delar från landet inom den nya nationen land samt skydda sig mot detta östliga hotet, ifrån Ryssland. enstaka bit in vid 1900-talets start skulle barnen endast prata svenska inom skolan samt undervisningen bestod från läroböcker vid svenska.

detta förekom för att studenter vilket talade sitt modersmål meänkieli, då kallat tornedalsfinska samt finska, bestraffades.

Nödår, mångspråkighet samt försvenskning
tid 1874 infördes en särskilt stöd mot folkskolan inom Tornedalen, något såsom kallades Finnbygdsanslaget. detta ansågs för att Tornedalen behövde ökat statligt stöd till för att behärska åtgärda detta bristfälliga skolväsendet.

Motivet mot Finnbygdsanslaget kom ifrån nationalistiska, ekonomiska, utbildningspolitiska samt pedagogiska skäl, då både fattigdom samt en ideologiskt motstånd tillsammans bas inom den laestadianska väckelsen (en luthersk väckelserörelse) sågs såsom hinder inom utbyggnaden från folkskolan. mot enstaka start går detta ej för att titta något försvenskningsmotiv inom dem satsningar likt gjordes vid skolväsendet inom Tornedalen.

Mellan år 1853-1854 byggdes dem tre inledande folkskolorna inom Tornedalen.

beneath dem inledande numeriskt värde decennierna från folkskola hölls undervisningen enbart vid finska. kalenderår 1869 utbetalades lönetillägg på grund av finsktalande pedagog samt landstinget beviljad stöd mot folkskoleväsendet, vilket ledde mot för att småskolor började byggas inom Tornedalen. detta gjordes till för att främja moderniseringen samt den allmänna bildningen inom landet.

ännu plats undervisningsspråket främst finska. tid 1888 infördes statliga skolor samt detta blev enstaka vändpunkt till språkpolitiken inom Tornedalen.

Kvänerna som folkgrupp nämns i olika källor från järnålder till mitten av 1700-talet

Staten finansierade skolorna inom området, dock tillsammans med motkravet för att svenska för tillfället skulle existera undervisningsspråk. tid 1919 utgjorde statsskolorna nästan hälften från samtliga folkskolor inom Tornedalen.

Under nödårsvintern 1903 infördes Arbetsstugorna såsom plats avsedda till fattiga ungar inom skolåldern likt ägde långt mot skolan.

unge levde inom arbetsstugan beneath skolterminerna, skilda ifrån sina familjer. dem fick föda, plagg samt sovplats inom ett gemensam sovsal, dock detta finska språket, liksom ofta plats detta enda språket barnen kunde, fick ej användas samt detta svenska språket samt svenska seder skulle anammas.

År 1957 upphörde finska-förbudet, identisk tid likt Neistenkangasfödde Ragnar Lassinantti (1915-1985) såsom egen plats talare från meänkieli tillträdde liksom riksdagsledamot.

Den första nedtecknade källan om kväner är en nedtecknad berättelse från slutet av 800-talet av den nordnorske handelsmannen Ottar

Sextio kalenderår efter arbetsstugans insättning, tid 1963, talade Ragnar Lassinantti till ett genomlysning från försvenskningen från Tornedalen tillsammans med fokus vid språkfrågan samt konsekvensen vid människor inom området. han lyfte ofta Tornedalen, liksom främst kallades till rikets nordligaste gränsorter, samt detta finska språket vid agendan beneath sin period liksom riksdagsledamot samt landshövding till Norrbotten.

vid 1980-talet började meänkieli, vårt språk, användas till finska samt tornedalsfinska.

 

Tornedalingar, kväner samt lantalaisets bakgrund inom land - inom korthet

800-1700 Kvänerna nämns såsom folkgrupp inom historiska källor.

1523-1808 Nuvarande land i norden samt landet ingår inom detta svenska kungariket.

1809 Finska kriget, färsk landsgräns, nya villkor.

1853-1854 dem tre inledande folkskolorna byggdes inom Tornedalen.

1873 Finsktalande seminarieelever fick stipendium mot småskollärarseminarium riktade mot finnarna såsom bodde inom rikets nordligaste gränstrakter.

1874 Finnbygdsanslaget utbetalas mot samt tillsammans med kalenderår 1953 mot folkundervisningens främjande inom rikets nordligaste gränsorter.

1888 Statliga skolor införs inom Tornedalen, villkor: svenska likt undervisningsspråk.

1899 Tornedalens Folkhögskola bildas samt småskolelärarseminariet upphör.

1903 Arbetsstugorna införs.

1912 Svensklära införs, vilket innebar flera månader distansarbete på grund av ungar inom skolåldern.

1917 Beslut för att främja tvåspråkig identitet.

1921 Finnbygdsutredningen.

1922 Världens inledande rasbiologiska institut startar aktivitet inom Sverige.

1927 Förbud vid för att nyttja finska inom skolor samt bokhus (tornedalsfinska/ meänkieli).

1932 Hilja Byströms inledande långnovell släpps, en tid inom Järvi: Berättelser ifrån Tornedalens skogsbygd.

1940 Svensklära avslutas - dock bestraffning nära bruk från meänkieli fortsätter.

1944 inledande boken skrivs vid meänkieli från William Snell.

1957 Förbud mot finska/ tornedalsfinska (meänkieli) upphör.

1963 Genomlysning från försvenskningen inom Tornedalen.

1970 Meänkieli omnämns till inledande gången.

1985 Första romanen vid meänkieli släpps, Lyykeri från Bengt Pohjanen.

2000 Meänkieli får minoritetsspråksstatus inom Sverige.

2018 Förstudien Då fanns jag likt enstaka fånge angående arbetsstugorna släpps.

2021-2023 Sannings- samt försoningskommissionen på grund av tornedalingar, kväner samt lantalaiset, slutbetänkande överlämnas 15 november 2023 mot regeringen.

 

Skribent Linnea Huhta.

Texten existerar framtagen inom samarbete tillsammans med redaktionsrådet: Hanna Huppunen, Kerstin Salomonsson samt Terje Raattamaa.