I vilket land låg troja

Trojanska kriget existerar en mytologiskt konflikt likt plats en vanligt motiv inom antik litteratur, bland annat inom Iliaden samt Odysséen från Homeros (de enda helt bevarade delarna från dem verk vilket utgjorde den trojanska cykeln) samt Aeneiden från Vergilius.

Skådeplatsen på grund av detta trojanska kriget existerar främst Anatolien, närmare bestämt den västra delen från nutidens Turkiet.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Iliaden samt Odysséen skrevs troligen ner ca 700 f.Kr.

Därifrån sprang de, berättar Homeros, flera gånger om dagen till Troja för att strida

från rapsodenHomeros, varav berättelsen angående kriget plats baserad vid sekler från muntligt historieberättande. Kriget utspelar sig mot slutet från Mykenska Grekland (ca 1600-1200 f.Kr.) samt användes kulturellt vilket ett förklaring mot varför den mykenska kulturen kollapsade. ^[1]

Då historierna ifall detta trojanska kriget plats många kulturellt avgörande på grund av antika greker fanns flertal dramatiska återberättande.

Dramat populariserades vid 400-talet f.Kr.

Kr blev uppenbarligen härjat av några erövrare

vilket skapade oräkneliga verk såsom berörde kriget samt dess karaktärer. Bland annat AischylosOrestien-trilogi, Sofokles tragedier Aias samt Elektra samt Euripides Andromache, Ifigenia inom Aulis, Trojanskorna samt Ifigenia inom Tauris. ^[2]

Scener ur trojanska kriget plats även en vanligt motiv inom grekisk samt romersk skulptering, föremål gjorda av lera och brända i en ugn samt konst.^[3]

Trojanska kriget besitter även beskrivits inom senare verk liksom baseras vid trojanska cykeln.

Ca 29–19 f.Kr. skrev den romerska poeten Vergilius nationaleposet Aeneiden. Verket fanns ett kommission från kejsare Augustus vilket ville producera enstaka nationell identitet genom för att hävda för att Rom fanns ett direkt arvtagare mot Troja.^[4] Kriget omnämns även inom detta oavslutade eposet Achilleiden från den romerska poeten Publius Papinius Statius (cirka 45–96 e.Kr.) samt inom Posthomerica från den romerska skalden Quintus Smyrnaeus (300-talet e.Kr.).

Händelseförlopp

[redigera | redigera wikitext]

De olympiska gudarna ägde bjudits in mot bröllopet mellan Peleus samt Thetis, vilka senare skulle bli Akilles föräldrar, dock gudinnan Eris (tvedräktens gudinna) ägde blivit ignorerad vid bas från hennes vana för att producera konflikter mellan människor.

Som att vedergälla något som upplevts som fel på grund av detta kastade Eris in en gyllene äpple (eller ett kvitten) bland festdeltagarna.

Frukten ägde påskriften kallisti – mot den vackraste.

Grekernas krigsläger under slaget om Troja låg enligt Iliaden vid kusten

Gudinnorna Hera, Athena samt Afrodite började genast bråka ifall vem från dem detta skulle gälla, samt prins Paris från Troja utsågs för att döma mellan dem. samtliga tre försökte genast muta honom tillsammans med olika gåvor; Hera erbjöd politisk auktoritet samt övervakning ovan all Asien, Athena succé inom konflikt, visdom samt skickligheten hos dem största krigarna, samt Afrodite den vackraste kvinnan inom världen, Helena, fru mot Menelaos från Sparta.

Paris valde Afrodite, samt detta ledde mot detta trojanska kriget.

Eftersom Helena fanns den vackraste kvinnan ägde denna haft flera friare. Odysseus ägde därför fått dem samtliga för att svära vid för att dem skulle försvara giftermålet tillsammans med vem denna än valde. då Paris därför kidnappade hon (i vissa versioner förälskade denna sig inom honom samt följde tillsammans frivilligt), kunde Menelaos broder Agamemnon, monark från Mykene dra tillsammans med läka Grekland inom kriget mot Troja samt dess monark Priamos.

Flera från hjältarna fanns motvilliga för att delta inom kriget. Odysseus egen låtsades existera vansinnig, samt sådde krydda inom stället till säd vid sina fält. denne åkte runt samt plöjde, till för att verka galen, dock Palamedes placerade då Odysseus son Telemachos framför plogen, samt då Odysseus ej ville döda honom avslöjade denne sig.

Akilles mor visste för att han skulle dö inom kriget samt klädde ut honom mot kvinna till för att gömma honom. Odysseus avslöjade honom dock, samt då han fick lyssna talas ifall kriget följde denne självmant tillsammans med.

Det Troja som brutalt försvann omkring 1200 f

På vägen mot Troja dödade Agamemnon enstaka hjort helgad åt Artemis inom ett från hennes heliga lundar. vilket straff blev flottan stoppad från stiltje nära Aulis. Siaren Kalkas talade ifall till Agamemnon för att denne bara kunde blidka Artemis genom för att offra sin dotter Ifigenia. i enlighet med vissa versioner gjorde han detta, dock inom andra ersatte Artemis Ifigenia tillsammans ett hjort, samt den blev offrad inom hennes lokal.

i enlighet med Hesiodos blev denna senare gudinnan Hekate.

Efter nio års belägring ägde ingendera sidan något övertag. vid Odysseus inrådan byggde grekerna enstaka massiv, ihålig trähäst liksom dem ställde fram framför Trojas port innan dem gömde flottan ett bit därifrån. Trojanerna drog in "gåvan" innanför murarna, dock beneath natten hoppade dem dolda krigarna ut ur hästen samt öppnade stadsportarna.

De flesta av er vet att Troja förlorade det trojanska kriget, en legendarisk tioårig strid som utkämpades mellan grekerna, med deras gudomliga allierade, och trojanerna, med deras, under den tidiga grekiska historien, när kungar fortfarande styrde städerna

Troja föll vid bas från den trojanska hästen. Aeneas samt enstaka rad andra kunde dock flyga eller fly undan mot Italien, var Aeneas grundade staden Alba Longa. Senare skulle hans ättlingar komma för att grunda staden Rom.

Efter Trojas fall återvände Menelaos tillsammans med Helena mot Sparta. Agamemnon tog Priamos dotter Kassandra såsom konkubin samt förde hon igen mot Mykene, var dem båda blev mördade från hans fru samt hennes älskare.

Att detta plats Odysseus liksom kom vid listen tillsammans den trojanska hästen gav honom hybris.

Men Burnarbashi låg åtskilliga kilometer från kusten – en alltför lång sträcka för grekerna att tillryggalägga varje dag för att strida

vid resan vid väg igen mot sitt hemland tillfångatogs Odysseus från cyklopen Polyfemos samt till för att behärska flyga eller fly undan blev denne tvungen för att utföra cyklopen blind. Cyklopen plats son mot havsguden Poseidon vilket gjorde för att Odysseus föll inom onåd hos gudarna. Därför straffade gudarna honom genom för att skicka honom vid tio års irrfärder, såsom detta berättas angående inom Odysséen.

Det trojanska kriget äger givit inspiration åt ett mängd litterära verk; var noteras främst Homeros diktverk, dock även Troades från Euripides, Troilus & Criseyde från Geoffrey Chaucer samt operan Les Troyens från Hector Berlioz.

Historiska grunder

[redigera | redigera wikitext]

Hur många från Iliaden samt detta trojanska kriget såsom faktiskt existerar baserat vid historiska händelser existerar än idag omdebatterat.

dem klassiska grekerna trodde själva för att detta trojanska kriget plats baserat vid verkliga händelser dock för att Homeros ägde överdrivit händelserna till för att dem skulle passa likt enstaka episk allegori. Den atenska historikern Thukydides (400-talet f.Kr.) lät mot modell nedteckna för att denne trodde för att kriget inom sig fanns historiskt dock tvivlade vid specifikation därför såsom för att 1186 skepp skickats mot Troja inom kriget.

vid 100-talet e.Kr. argumenterade den grekiske filosofen samt historikern Dio Chrysostomus även denne på grund av för att kriget inom sig fanns ett sann incident. Dio menade dock för att detta fanns trojanerna såsom vunnit kriget samt för att grekerna försökte dölja detta faktum tillsammans ett påhittad saga angående ett trähäst samt för att dem vunnit kriget^[5].

vid 1870-talet ansågs detta vilket vedertagen uppgifter inom västra europa för att detta trojanska kriget fanns helt påhittat samt för att staden Troja inte någonsin existerat. beneath denna period publicerade dock Heinrich Schliemann sina utgrävningar nära Hisarlik inom Turkiet. Schliemann trodde tillsammans med andra arkeologer för att staden dem funnit plats resterna från Troja samt intresset till den förlorade staden väcktes igen.

Idag anser flera vetenskapsman för att detta Trojanska kriget baserats vid ett sann grekisk kampanj mot staden Troja dock för att Homeros Iliaden ej existerar ett särskilt tillförlitlig källa vid vilket vilket hände.

I november 2001 presenterade geologen John C. Kraft samt klassicisten John V. Luce resultatet från ett utredning från västra Anatoliens geologi vilket startats 1977.

Geologer ägde inom granskning jämfört geologin inom dagens Anatolien tillsammans med dem beskrivningar från landskap samt kuster såsom finns inom Iliaden samt andra klassiska källor (framförallt Strabos "geographica") samt kom därmed fram mot för att geografin kring den lokal likt Schliemann pekat ut liksom platsen på grund av Troja mot viss sektion överensstämmer tillsammans beskrivningarna samt topografin inom dem klassiska källorna^[6].

beneath 1900-talet besitter flera vetenskapsman försökt ta reda vid då detta trojanska kriget ägde utrymme baserat vid hettitiska samt egyptiska källor då dessa plats dem numeriskt värde stormakterna nära medelhavet beneath perioden. Även ifall dessa källor ger ett sammanfattning från den politiska situationen inom västra Anatolien beneath perioden sålunda nämner dem ej något särskilt grekiskt konflikt inom området.

Andrew Dalby noterar för att även ifall detta trojanska kriget ägde utrymme vid något sätt således kommer oss inte någonsin för att erhålla reda vid vilket såsom faktiskt hände beneath kriget.^[7]

Vissa hettitiska källor pekar vid för att aktörerna på grund av detta trojanske kriget äger existerat.

Tawagalawa-brevet nämner en nation liksom från hettiterna kallas till "Ahhiyawa", Detta nation sägs ligga ner inom väst bortom havet samt anses därmed syfta vid detta mykenska Grekland. Ahhiyawa verkar äga haft enstaka storkonung samt detta verkar vilket för att Milliwanda (Miletus) plats enstaka vasallstat alternativt åtminstone allierad tillsammans dem. inom detta samt andra meddelande nämns även enstaka konfederation från 22 stadsstater samt småriken inom västra Anatolien liksom kallas Assuwa samt enstaka från dessa stater existerar Wilusa.

Wilusa ligger inom Assuwakonfederationens nordligaste delar samt väst ifall Sehas flodland (en hettitisk vasallstat beneath perioden). Detta placerar riket inom detta sektor var Troja skulle äga legat.

Deltagare

Wilusa äger därmed kommit för att identifieras liksom Ilium (Troja) vilket ifrån 1990-talet blev den maximalt accepterade teorin. inom Alaksanduavtalet cirka 1280 f.Kr., (en hettitisk text) omnämns kungen från Wilusa likt Alaksandu medan prins Paris namn inom Iliaden (samt andra litterära verk) existerar Alexander. inom övrigt nämner Tawagalawa brevet en konflikt mellan grekerna samt hettiterna tillsammans med skriften "Nu, då oss kommit överens angående Wilusa vilket oss gick inom konflikt ovan ...".^[8]

En teori ifall trojanska kriget existerar därmed liksom följer: Assuwa plats ett förteckning hettitiska vasallriken likt någon gång efter slaget nära Kadesh (cirka 1274 f.Kr.) gick ovan mot grekerna.

vid 1230-talet f.Kr., utförde hettiternas konung Tudhaliya IV ett lyckad kampanj inom området samt återtog detta.

inom samt tillsammans med detta blandade sig detta mykenska Grekland in inom stridigheterna dock fred slöts mellan staterna. beneath monark Arnuwanda III (cirka 1209–1205 f.Kr.) förlorade hettiterna kontrollen ovan området igen samt dem drog sig åter ifrån den Egeiska landremsa vid havet. Efter detta följde ett konflikt inom området mellan den än enstaka gång fria Assuwakonfederationen samt detta mykenska Grekland samt deras allierade rike Miletus.

Denna teori får stöd inom detta trojanska kriget inom Iliaden samt andra källor ej enbart utspelar sig nära Troja utan även innehåller landstigningen nära Mysia, Akilles kampanj inom norra Egeien samt Ajax kampanj mot Trakien samt Prygien. flera från dessa områden skulle sannolikt äga tillhört Assuwakonfederationen^[9]. för att dem flesta från hjältarna valde för att grunda nya kolonier inom Anatolien efter kriget istället på grund av för att komma tillbaka bostad menade Thucydides berodde vid för att dem varit borta således länge^[10].

Moderna vetenskapsman tror dock för att flera från befälhavarna beneath kriget valde för att bosätta sig inom dem nyligen erövrade områdena vid bas från den oroliga situation vilket rådde inom Grekland mot slutet från den mykenska eran. Även mykenska kungar såsom drevs ut ifrån sina hemområden beneath denna period kunna äga valt för att kalla sig på grund av "trojanska exiler" istället på grund av för att informera för att dem tappat bort eller missat sitt egentliga land.^[11]

Viktiga gestalter

[redigera | redigera wikitext]

På grekernas sida

[redigera | redigera wikitext]

Antikens Grekland (grek.

Hellas) likt företeelse uppstod ej förrän ungefär 800-talet f.Kr. inom Iliaden omtalas hären omväxlande vilket "akajer" samt "argiver".

• Athena, Hera, Hefaistos, gud, Poseidon (gudar)
• Agamemnon, monark från Mykene
• Menelaos, monark från Sparta
• Odysseus, monark från Ithaka
• Akilles, Ajax, Diomedes, m.fl.: (heroer)

På trojanernas sida

[redigera | redigera wikitext]

• Afrodite, Ares, Leto, Apollon, Artemis (gudar)
• Priamos, monark från Troja
• Hektor samt Paris, hans söner
• Helena, Menelaos hustru
• Hecuba, Priamos hustru
• Andromache, Hektors hustru
• Kassandra, sierska samt dotter mot Priamos
• Aeneas, hjälte

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]