Var kommer ordet dator ifrån

Datorns historia sträcker sig ovan den period då människan konstruerat maskiner till för att utföra beräkningar samt bearbeta information. Räknemaskiner äger funnits inom flera hundra kalenderår, dock detta plats ursprunglig vid talet liksom dem blev elektriska. detta oss kallar datorer omfattar egentligen flera helt skilda koncept: dels utrustning avsedd för att underlätta beräkningar (därav den engelska termen computer, likt används vid flera tungomål, resp.

matematikmaskin), dels utrustning likt hanterar stora mängder upplysning, data, (därav detta franska termen ordinateur samt svenska datamaskin, senare dator) samt utrustning till för att styra apparater tillsammans med hjälp från logiska beslut (styrsystem). Beräkningar förmå ske tillsammans motsvarande datamaskin likt utför operationer vid spänningar steglöst tillsammans hjälp från elektroniska komponenter, alternativt tillsammans digital datamaskin, var en anförande representeras från enstaka oftast decimal, hexadecimal, oktal alternativt bestående av två delar kodning samt beräkningen sker tillsammans diskretaspänningsnivåer såsom representerar siffervärden.

Föregångare mot elektroniska datorer samt stickspår

[redigera | redigera wikitext]

Kulram samt räknesticka fanns tidiga redskap för hjälp likt människan skapade på grund av för att underlätta beräkningar, dock dessa förmå ej själva utföra någon kalkyl samt besitter därför nedsänkt komplexitet för att dem ej kallas datamaskin.

Den inledande apparat såsom äger kallats datamaskin existerar antikytheramekanismen, ett sofistikerad mekanisk konstruktion (kugghjul) ifrån inledande århundradet , på grund av kalkyl från varenda synliga planeters lägen nära ett viss tidpunkt.

Datorn kan bestå av mekaniska, elektroniska, optiska eller andra komponenter och styrs med hjälp av instruktioner (datorprogram) som lagras i dess primärminne

Blaise Pascal uppfann den inledande mekaniska maskin för räkning, vilken kunde addera samt subtrahera samt kunna ses liksom enstaka föregångare mot datorn. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz enstaka maskin såsom dessutom klarade multiplikation samt division.

På talet utvecklades hålkortet vilket användes mot programstyrdavävmaskiner.

Därefter stagnerade utvecklingen fram mot talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna mot differensmaskinen, inom princip ett mekanisk datamaskin vars schema plats förutbestämt från själva utformningen. Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen, enstaka fullt programmerbar mekanisk datamaskin tillsammans med arbetsminne, processor, hålkortsläsare till inmatning samt utdataenheter på grund av text samt stansning från hålkort.

Ada Lovelace skrev dem inledande datorprogrammen på grund av den analytiska maskinen, samt programspråket "Ada" existerar döpt mot hennes ära. Dock led konstruktionen från mekaniska bekymmer samt färdigställdes inte någonsin.

Under emigrationen ifrån Europa mot USA beneath talet gjorde man vart tionde tid folkräkningar likt på grund av vart decennium tog allt längre tidsperiod.

på grund av för att förenkla folkräkningen inom USA anordnades ett tävling liksom gällde för att konstruera ett maskin liksom kunde underlätta arbetet. Herman Hollerith likt byggt ett hålkortsmaskin vann tävlingen samt startade sedan Computer-Tabulating-Recording Company liksom bytte namn mot International Business Machines Corporation, dvs.

Ordet ”dator” härstammar från det latinska ordet "computare" och betyder: ”att beräkna”

IBM.

Reläer ägde sedan talet använts inom styrsystem samt grunderna på grund av digitaltekniken började ta struktur samt vid talet kom runtom inom världen, inom Europa, USA samt Japan, initiativ mot mera avancerade tillämpningar än enbart binärt som kombinerar från villkor samt Claude Shannon, skrev ifall strukturerad teori på grund av digitalteknik tillsammans boolesk algebra samt tvådelad aritmetik.

Den analoga elektroniken ägde utvecklats tillsammans förstärkare omkring elektronrör, samt operationsförstärkaren användes från bland andra Bell Telephone Company vid talet, ett standardkrets såsom såldes vilket färdiga moduler ifrån efter enstaka koncept från George Philbrick. beneath talet började man vid allvar utföra "matematikmaskiner", analoga datorer, vilket kunde utföra ganska avancerade beräkningar.

Inom reglertekniken ägde mekaniska lösningar funnits inom hundratals tid, dock tillsammans elektronrör blev detta praktiskt för att förstärka felsignaler vid en kontrollerbart sätt till reglering från ett process.

Konrad Zuses datorer

[redigera | redigera wikitext]

I start vid talet ställdes den tyska ingenjörsstudenten samt doktorandenKonrad Zuse inför komplexa beräkningssituationer tillsammans grundlig raka ekvationssystem samt började reflektera vid hur man kunde beräkna dem tillsammans ett maskin, förbättrad än tidens mekaniska räknemaskiner samt räknesticka.

denne började jobba likt ingenjör hos enstaka flygplanstillverkare, dock sade upp sig på grund av för att ägna sig åt datorprojektet vid heltid samt – färdigställde denne den inledande elektromekaniska datorn, Z1, baserad vid elektromagnetiska reläer. Den ägde ALU (aritmetisk logisk enhet), kontrollenhet, arbetsminne vid mening från bitars RAM-minne, inmatning skedde via tangentbord samt hålremsa samt utmatning vid enstaka små display såsom visade svaren dem binära flyttalsresultaten decimalt.

Hastigheten plats dock begränsad, 1&#;Hz klockfrekvens. Zuse lär äga påverkats från teorin till Turingmaskinen. Z1 följdes från datorerna Z2, Z3 samt Z4 inom samarbete tillsammans med Helmut Schreyer.

Räknemaskiner har funnits i flera hundra år, men det var först på talet som de blev elektriska

Z3 ifrån fanns den inledande tillförlitliga verkligt programstyrda datorn, tillsammans 9 instruktioner, samt innehöll reläer, samt kunde beräkna kvadratrot vid 5 sekunder. designade dr Zuse enstaka datamaskin tillsammans med von Neumann-arkitektur, efter för att äga sökt patent vid idén, dock saknade tillgångar för att bygga den.

Även villkorliga hopp plats ett koncept såsom han ej fick tillsammans med inom dem tidiga maskinerna. dem övervägde för att bygga datorer tillsammans med elektronrör samt sökte anslag på grund av projektet hos Luftwaffe såsom tyckte detta fanns en onödigt arbetsuppgift ur deras militära synvinkel. enstaka ytterligare, dr Pannke, uttryckte för att "allt såsom är kapabel uppfinnas inom området beräkningsmaskiner existerar väl redan klart", tills han fick titta Z1 samt genast gav en forskningsbidrag.

Hans inledande arbetsgivare beställde numeriskt värde processtyrningsdatorer, världens inledande digitala, S1 samt S2 (–), likt gjorde beräkningar vid flygplansvingar tillsammans hjälp från en hundratal mätgivare. beneath – designade Zuse även världens inledande högnivåspråkPlankalkül, tillsammans med intention för att behärska programmera sina maskiner. denne tog fram programstrukturer på grund av olika tillämpningar, bland annat schackspel, samt uttryckt för att angående 50 tid bör enstaka datamaskin "kunna slå ett schackvärldsmästare", vilket även skedde (Deep Blue versus Garry Kasparov).

Apparaterna förstördes mot massiv sektion då dem allierade bombade Berlin beneath andra världskriget, samt hans verk påverkade därför ej utformningen från senare datorer nämnvärt. Den halvfärdiga Z4 kom dock för att räddas undan bombningarna samt byggdes tydligt universitet eller akademisk institution ETH-Zürich beställde enstaka vidareutveckling utgåva från Z4 likt plats tydlig , trots för att man inom USA redan ägde lyckts tillsammans elektronrörsbaserade datorer, vilket ändå blev enstaka succé till ETH samt Zuse.

denne fortsatte utvecklingen tillsammans reläer, elektronrör, transistorer samt slutligen TTL-logik inom Z43 ifrån samt sålde ca datorer, innan företaget köptes upp från Siemens AG. Redan konstruerade han enstaka parallelldator tillsammans 50 processorer, vilken dock ej kunde byggas praktiskt tillsammans med den tidens teknik.^[1]

Atanasoffs ABC-computer

[redigera | redigera wikitext]

DoktorandenJohn Vincent Atanasoff behövde utföra avancerade beräkningar samt upplevde för att tidens analoga datorer ägde till stora begränsningar samt funderade vid digital approach, tillsammans binära beräkningar, likt ej led från identisk noggrannhetsproblem.

skissade denne upp ett datamaskin vilket skulle jobba tillsammans med binära beräkningar (alla då kända maskiner fanns decimala) samt digitalt, bygga vid elektronrör samt skulle äga en dynamiskt arbetsminne tillsammans kondensatorer (med "refresh" vilket inom dagens PC-datorer).

han byggde tillsammans tillsammans Clifford Berry maskinen ABC-computer (Atanasoff-Berry Computer) beneath – tillsammans anslag ifrån Iowa State University, tillsammans med intention för att behärska beräkna stora raka ekvationssystem. Maskinen fungerade inom detta mesta, dock led från sporadiska tekniska bekymmer tillsammans detta elektroniska sekundärminnet såsom Atanasoff uppfunnit på grund av lagring från resultaten, nog till för att hindra praktiskt bruk vid universitetet.

vid bas från USA:s access inom andra världskriget fick denne lämna universitetet samt värvades in inom Amerikanska förenta staternas Flotta, US Navy innan detta tekniska problemet tillsammans lagringen fanns löst, beneath löfte ifall för att universitetet skulle hantera patentansökan samt vidare tillväxt, vilket dock ej skedde. då denne återkom till för att titta maskinen plats den sedan länge skrotad.

Det vi kallar datorer omfattar egentligen många helt skilda koncept: dels utrustning avsedd att underlätta

för att patentansökan ej hanterats precis gjorde för att andra kunde nyttja hans lösningar samt dr Atanasoff tjänade inte någonsin några valuta vid sin uppfinning.^[2] inom ENIAC användes Atanasoffs idéer.

Storbritannien samt EDSAC

[redigera | redigera wikitext]

Alan datorteknologi tog redan fram enstaka grundlig teori till datorfunktionalitet, den hypotetiska Turingmaskinen, liksom dock ej byggdes.

Den brittiska regeringen lät beneath massiv sekretess bygga Colossus till för att avkoda Tysklandsenigmakrypterade aviseringar, en jobb såsom datorteknologi deltog inom. Maskinen fanns inom bruk , dock påverkade ej heller den övriga utvecklingen, eftersom den fanns sekretessbelagd inom tre decennier. nära Cambridge utvecklades istället datorn EDSAC liksom blev den inledande såsom lagrade schema till reguljär användning.

År skapade Howard Aiken nära Harvarduniversitet inom USA den decimala datorn Harvard Mark inom, inspirerad från Babbages verk, samt använde Harvardarkitekturen.

ENIAC

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett beskrivning från Eniac.

John Mauchley, ett fysikprofessor nära University of Pennsylvania konstruerade tillsammans tillsammans doktoranden Presper Eckert den decimala datorn Eniac vid uppgift från den amerikanska armén på grund av kalkyl från projektilbanor.

Mauchley ägde redan fått bekanta sig väl tillsammans med Atanasoffs ABC-computer, beneath enstaka sju dagar mottagning hos denne inom juni , vilket han senare medgav inom rättsprocess liksom han förlorade. Eniac, såsom börjat byggas , stod färdig inledningsvis , då kriget vilket den plats byggd på grund av fanns ovan.

Datorn, såsom plats baserad vid elektronrör samt reläer, skapade dock stort nyfikenhet inom forskarvärlden samt utgjorde start vid enstaka explosionsartad tillväxt, då Tyskland nedsänkt inom ruiner efter kriget.

von Neumann-arkitekturen

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från von Neumann-arkitekturen.

John von Neumann, liksom varit inblandad inom Eniacprojektet, insåg för att inom stället på grund av för att programmeras genom inställningar från reläer samt kabeldragningar skulle datorprogram behärska lagras inom datorns minne tillsammans tillsammans uppgifter, vilket denne definierade Baserat vid detta skapade denne designen på grund av IAS-maskinen, såsom byggdes , samt principen användes även inom Maurice Wilkes datamaskin Edsac samt dem svenska datorerna BESK, SARA samt SMIL.

Sedan dess besitter von Neumann-arkitekturen oftast varit den rådande principen på grund av utformning från datorer. Harvardarkitekturen används emellertid ofta till för att öka prestanda.

Transistorbaserade datorer

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande generationens elektroniska datorer fanns baserade vid elektronrör, elektronrör.

då John Bardeen, Walter Brattain samt William chockvåg nära Bell Labs uppfann transistorn (vilket dem senare mottog Nobelpriset inom fysik för) utgjorde detta grunden till den andra generationen.

Den inledande transistorbaserade datorn plats TX-0, likt utvecklades nära ovanligt ord Lincolnlaboratorium tillsammans inspiration ifrån detta tidigare MIT-projektet Whirlwind inom ifrån ett från ingenjörerna nära laboratoriet, Kenneth Olsen, grundade DEC vilket började sälja PDP-1, ett kommersiell minidator vilket liknade TX PDP-1 konkurrerade främst tillsammans med IBM&#;, ett transistorbaserad datamaskin ifrån IBM, likt börjat intressera sig på grund av datorer allt mer efter för att tidigare äga finansierat Aikens Mark inom.

PDP-1 ägde visserligen bara hälften från prestanda jämfört tillsammans IBM&#;, dock den kostade även mindre än ett tiondel därför många.

En dator (tidigare datamaskin eller matematikmaskin) är en maskin som kan bearbeta data och utföra beräkningar automatiskt, effektivare än vad som kan göras manuellt

Den blev dock enstaka mindre succé samt såldes bara inom 50 exemplar. Efterföljaren PDP-8 liksom kom blev enstaka jättesuccé samt såldes inom 50&#; exemplar.

Integrerade kretsar

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett beskrivning från Integrerad krets.

Nästa stora framsteg kom , då Jack Kilby vid Texas Instruments samt Robert Noyce vid Fairchild Semiconductor uppfann den integrerade kretsen, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering.

Tekniker vilket tidigare ägde använts både inom elektronrörsdatorer samt maskiner tillsammans diskreta transistorer, såsom RTL, DTL, ECL samt inom viss mån TTL, kom successivt likt monolitiska integrerade kretsar ifrån då Texas Instruments släppte sin utgåva från TTL inom följd (serien) kom detta definitiva genombrottet liksom satte ett fräsch industristandard.

Fleranvändardatorer

[redigera | redigera wikitext]

Denna era, liksom pågick fram mot talets start dominerades från stordatorer likt IBM System/, den inledande standardiserade datorserien tillsammans med maskiner inom olika prestandaklasser. Kända IBM-datorer inom mellanklass plats IBM s/38, 36 resp. Även DEC:s konkurrerande serier, såsom PDP, ägde stora framgångar, återigen genom för att flera gånger artikel något mindre mäktig dock betydligt mer prisvärd än motsvarande IBM-modell.

Eclipse samt VAX existerar andra modell, vid varenda dessa stora datorer liksom betjänade all organisationer, var brukare anslöts via ett terminalkonsol, vilket inom sig ej ägde många datorprocesskraft, utan bara tog emot den bearbetade informationen.

VLSI, IBM&#;PC samt hemdatorerna

[redigera | redigera wikitext]

Redan släppte Olivetti ett bordsdator (persondator), Programma , den inledande apparat vilket användaren kunde bära tillsammans med sig på grund av bruk vid olika platser, även hemma, samt även programmerbara själv tillsammans små schema likt kunde lagras vid magnetkort, jämte en antal massproducerade schema på grund av kontorspersonal, ingenjörer samt andra.

Den plats därför kraftig trots sin storlek för att detta ursprunglig misstänktes för att den plats gömt ansluten mot ett stordator. Detta fanns totalt revolutionerande beneath ett tidsperiod då datorer annars bara kunde handhas från exklusiva specialister samt sålde inom 40&#; exemplar enbart inom USA samt banade väg till andra personliga datorer samt ägde fått ner datorns utgift mot beneath USD.

HP byggde sålunda många vid den för att Hewlett-Packard fick erlägga royalty. Olivetti anses äga gjort ett demokratisk revolution, eftersom datorkraften kunde komma varenda människor mot sektion, samt varenda kunde lära sig programmera. många fokus vid talet nedsänkt vid beräkningsapparater, samt Fairchild fick inom uppgift för att ta fram ett programmerbar styrenhet mot ett räknedosa, samt utvecklingsteamet började ta fram ett fräsch vara såsom fanns ett tidig mikroprocessor.

från olika skäl försenades leveransen, kunden valde ett ytterligare svar, Fairchilds ledning trodde ej vid konceptet samt utvecklingsteamet kunde ej jobba kvar. Dessa grundade istället Intel, utvecklade färdigt den inledande allmänt användbara mikroprocessorn vid ett monolitisk kiselbricka, 4-bitsprocessorn , samt blev världens maximalt framgångsrika företag inom digitala elektronikkomponenter.

Konstruerandet från den monolitiskamikroprocessorn , gjorde för att småföretag samt hobbyelektroniker mot ett prisvärd penning kunde producera programmerbara datorer samt en antal mikrodatorer samt enkortsdatorer kom vid marknaden dock användes främst från entusiaster samt inom elektroniska styrsystem. Altair , ZX80, AIM samt Heathkit H8 plats några enkla datorer ifrån denna epok.

Integreringstrenden fortsatte samt nära talets start ägde man nått vad liksom kallas VLSI (Very Large Scale Integration, "mycket storskalig integrering") tillsammans med miljontals transistorer inom enstaka integrerad krets.

Detta gjorde för att kraftfulla processorer, minnen samt gränssnittskretsar kunde massproduceras billigt. då datorkraften ökade samt praktiska operativsystem samt resurser mot högnivåspråk implementerades inom systemen blev dessa grunden till ett fräsch kategori datorer, persondatorerna, likt dök upp vid kontor. datamaskin tillsammans tillräckliga prestanda på grund av praktiskt bruk började bli tillräckligt små på grund av för att användas privat samt detta gav upphov mot hemdatortrenden.

År släppte Commodore enstaka 8-bitars datamaskin (PET, "Personal Computer") samt ungefär samtidigt släppte Apple sin Apple II samt Tandy sin TRS, datorernas "treenighet". Strax efter kom den svenska ABC80 samt Atari , vykort efter för att dem lanserat sin spelkonsol tillsammans utbytbara spel Atari en oräknelig andra fabrikat samt modell släpptes inom snabb takt samt olika standarder förekom.

Hyponymer: bärbar dator, stationär dator

en försök för att standardisera programmeringen skedde tillsammans med användning från detta Unix-inspirerade diskoperativsystemetCP/M, liksom MS-DOS inom många tog efter, vilket inom princip skulle möjliggöra användning från identisk schema vid varenda datorer liksom ägde identisk processor, oavsett fabrikat. Vanliga mikroprocessorer fanns 8-bitsfamiljerna Intel , Zilog Z80, , Motorola , Hitachi , National Semiconductor SC/MP, från vilka vissa finns tillgängliga ännu till användning.

Dessa gav sedan upphov dels mot enchipsdatorerna, microcontrollers såsom Intel , Intel , Zilog Z8 samt Motorola 68HC08, dels mot bitars processorer likt Motorola , ZilogZ samt Intel x Assemblern ifrån dem inledande mikroprocessorerna lever kvar mot ett sektion inom talets PC-datorer samt Apple Macintosh. Förutom assembler, användes ofta BASIC, Pascal samt Forth till programmering från små datorer, ej sällan tillsammans ett inbyggd tolk.

Kompilering fanns ganska ovanligt, då sekundärminnen ej fanns därför utvecklade; ett fåtal hemdatorer ägde diskettstation.

Under talet skedde ett förändring inom hur datorerna användes inom hemmiljö; ifrån för att äga varit en modernt nyttoverktyg utvecklades detta då mot för att bli enstaka underhållningsstation såsom användaren bland annat kunde spela datorspel på.^[3]

släppte IBM persondatorn IBM&#;PC tillsammans ett öppen standard till instickskort samt andra komponenter.

Några veckor innan släpptes dock ett ytterligare PC-dator nära namn Sirius inom samt såsom fanns skapad från Chuck Peddle.

Under talet tillkom beteckningen siffermaskin, och i början av talet lanserades data som förkortning av datamaskin

IBM PC existerar dock den datamaskin såsom blev känd samt inom kreditkort växte detta fram enstaka industri på grund av tillverkning från vad man kallade IBM&#;PC-kompatibla persondatorer. fick denna enstaka konkurrent ifrån Apple (Macintosh k) likt ägde en på grund av den tiden väldigt lättanvänt grafiskt interface såsom gav inspiration mot flera moderna operativsystem, medan dem andra persondatorerna använde textbaserade operativsystem samt grafik inuti applikationsprogrammen.

inom start plats IBM PC inriktad till kontorsbruk, tillsammans tillbehör samt programvara, samt ägde en kostnad liksom även till småföretag blev exklusivt, samt IBM PC/AT fanns enstaka lyxdator inom start, tillsammans 6&#;MHz processor, kB RAM samt hårddisk. Således fanns enstaka handelsplats beneath flera tid på grund av andra datortillverkare, såsom Commodore tillsammans CBM , Commodore 64, Commodore samt Amiga , samt inom land utvecklade Luxor AB en flertal modeller från ABC en antal företag insåg för att IBM PC ägde satt enstaka standard samt genom resurs mot IBM:s publicerade tekniska specifikationer tillverkade dem mer prisvärd PC-kompatibla maskiner likt ofta ägde förbättrad prestanda än IBM:s.

Compaq såsom ägde släppt enstaka (nätt samt jämnt) portabel PC-dator blev omtalade då dem gick före IBM teknologimässigt samt introducerade enstaka datamaskin baserad vid den nya Intel IBM:s respons vid konkurrensen fanns för att avsluta sig samt introducera IBM PS/2 tillsammans med konfidentiell arkitektur, Micro kanal Architecture, dock övriga valde för att satsa all energi vid person som följer efter någon annan mot PC, såsom vid sätt samt vis, tillsammans med uppgradering från detta mesta, lever ännu inom PC-datorerna vilket används idag ().

beneath talet blev enstaka enskild typiskt PC-dator därför mäktig för att den kunde utföra arbeten liksom tidigare bara kunnat utföras effektivt inom stordator, vilket tog enstaka sektion från marknaden till arbetsstationer samt terminaler, samt möjliggjorde distribueraddatabehandling. Likaså kunde enstaka PC-dator fungera väl vilket dator inom lokala nätverk.

PC

[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket PC kommer ifrån engelskans personal computer, "persondator". Uttrycket besitter använts inom oförkortad struktur sedan talet, dock förkortningen blev välkänd då IBM registrerade samt marknadsförde varumärket IBM&#;PC. Specifikationen på grund av denna tidiga hemdator publicerades öppet, samt IBM&#;pc-kompatibla datorer blev vanliga.

Dessa kom ofta för att kallas till enbart PC, sålunda för att begreppet idag ofta syftar vid enstaka sorts datamaskin vars delar existerar förenliga tillsammans andra PC-datorer. enstaka konkurrerande team existerar den sålunda kallade Mac-familjen, liksom marknadsförs från företaget Apple. Macintosh-familjen existerar den enda konkurrent mot PC-datorerna från innebörd vid marknaden idag.

Samtidigt besitter den mer generella betydelsen persondator bibehållits sidled.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Goldstine, Herman Heine ([]) (på engelska). The computer: from Pascal to von Neumann. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Libris ISBN (pbk.)&#;
• Halén, Ove (). ”Datorer inom Tekniska museets samlingar”. Dator mot vardags () (70),: sid.&#;[90]–, &#;: ill..

  ISSN&#;&#;Libris

• Hally, Mike. () (på engelska). Electronic brains: stories from the dawn of the computer age. London: Granta. Libris ISBN (hbk.)&#;
• Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (). Maktens maskiner. Lund: samling förlag. sid.&#; Librisq8wpc6pznhbd5tqb.

  ISBN Läst 14 april &#;

• Kjellberg, Göran (). ”De inledande datorerna samt deras föregångare”. Dædalus (Stockholm) /79(48),: sid.&#;89–&#;: ill.. ISSN&#;&#;Libris
• Lund, Jörgen (). ”Något angående dem inledande svenska datamaskinerna”. Dædalus (Stockholm) (56),: sid.&#;–&#;: ill.. ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]