Vilken kalender använder man i sverige

Gregorianska kalendern, inom landet även kallad nya stilen, existerar den årsalmanacka såsom används inom dem flesta från världens länder. Den föreslogs från Aloysius Lilius samt antogs från påvenGregorius XIII den 24 månad 1582 genom bullanInter gravissimas,^[1] såsom enstaka mindre förändring från den julianska kalendern.^[2]

En sektion länder införde den nya kalendern identisk tid liksom bullan utfärdades, dock inom synnerhet inom protestantiska länder dröjde detta länge.

inom den västliga världen förekom alltså sidled beneath många kalenderår numeriskt värde olika kalendrar, inom land kallade den gamla stilen samt den nya stilen. ovan läka Europa rådde massiv oreda inom tideräkningen. land i norden ägde vilket sektion från landet gått ovan mot nya stilen, dock inom Ryssland användes den julianska kalendern fram mot efter revolutionen 1917.

Genomsnittsåret inom den julianska kalendern existerar 365,25 dygn långt dock eftersom detta genomsnittliga solåret existerar ungefär 365,2422 dygn kommer kalendern således småningom inom otakt tillsammans årstiderna. inom den julianska kalendern existerar en tid skottår angående årtalet existerar jämnt delbart tillsammans fyra. inom den gregorianska kalendern gäller identisk sak, tillsammans undantag till årtal såsom existerar jämna århundraden, dessa existerar ej skottår annat än då även seklet existerar jämnt delbart tillsammans 400.

Detta innebär för att exempelvis år 1800 samt 1900 ej fanns skottår, medan 2000 plats skottår. Dessa skottår, likt inom land hittills bara skett ett enda gång, kalenderår 2000, kallas storskottår.

Den gregorianska kalendern får inom medelvärde 365,2425 dygn vid en tid, vilket idag ger en fel vid bara en dygn per cirka 3000 kalenderår.

Emellertid sker enstaka fördröjning från jordrotationen samt tillsammans med enstaka fortsättning från denna förmå kalendern komma ur fas snabbare än sålunda.

År

[redigera | redigera wikitext]

Åren inom den gregorianska kalendern räknas efter Kristi presumtiva barnafödande, var kalenderns epok, detta inledande året, Herrens tid (Anno Domini) 1, börjar samt slutar tillsammans med den inledande veckodagen (Herrens solens tid, söndagen) i enlighet med den kristna 7-dagarsveckan vilket övertagits ifrån judendomen.

kalenderår 2–7 e.Kr. börjar samt slutar vid veckodag 2–7 eftersom kalenderår 4 ej existerar en skottår vid bas från kalenderreformen vilket genomfördes inom samband tillsammans den från kejsar Augustus beordrade skattskrivningen. fräsch undersökning tyder dock vid för att skottåren kunde äga tagits upp redan tid 4 e.Kr.^[3][4][5]

I vilket fall existerar forskare överens ifall för att kalenderår 8 e.Kr.

samt vart fjärde tid därefter varit skottår ända fram mot kalenderår 1700, då påven Gregorius kalenderreform ifrån kalenderår 1582 fick genomslag till inledande gången. ej heller dem länder liksom infört kalendern före 1600 fick någon resultat nära sekelskiftet 1599-1600, eftersom 1600 existerar delbart tillsammans 400 samt därför blir en storskottår inom den gregorianska kalendern.

Förkortningarna "e.Kr." samt "f.Kr." (eller vt samt fvt) används på grund av för att ange för att man avser detta givna årtalet efter respektive före epoken; utan förkortning existerar detta normalt underförstått för att år efter epoken avses. Kristi barnafödande inträffade sannolikt mellan kalenderår 7 f Kr samt 4 f Kr, dock benämningen "efter Kristus" existerar sålunda inarbetad för att den kvar används.

Valet från startdatum på grund av tideräkningen gjordes från abboten Dionysius Exiguus likt kalenderår 525 fick uppdraget från påven för att ytterligare precisera tiden till kristen påsk, denna gång utan för att anknyta årtalet mot enstaka bestämd regents trontillträde därför likt detta gjorts sedan antik tider. till för att årsindelningen skulle sammanfalla tillsammans med veckoindelningen vid således sätt för att detta inledande året inom den kristna tideräkningen började tillsammans ett hel sju dagar fanns detta numeriskt värde alternativa startdatum var årets inledande dygn även fanns den inledande dagen inom den judiska samt kristna veckan, söndagen den 1 januari detta tid oss för tillfället känner såsom kalenderår 7 f.Kr.

samt söndagen den 1 januari detta kalenderår liksom oss idag känner såsom tid 1.

Ett tidigare försök för att avgöra tidsperiod till påsk gjordes nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea kalenderår 325, då i enlighet med principen "första söndagen efter inledande månsken efter vårdagjämningen". Denna regel fungerar på grund av detta mesta, dock detta finns specialfall, var detta ej är kapabel bestämmas entydigt.

inom dessa, sällan förekommande fall, bestämmer påven vilket liksom skall gälla.

Första århundradet efter Kristus omfattar år 1 mot 100, andra århundradet 101 mot 200, tredjeplats århundradet 201 mot 300 samt därför vidare.

inledande århundradet före Kristus omfattar 1 f Kr mot 100 f Kr, andra århundradet före Kristus 101 f Kr mot 200 f Kr samt därför vidare. Man beräknar alltså bakåt inom tiden utifrån epoken vid detta sätt. Observera för att oss numera, från praktiska skäl, brukar räkna dem 100 tid vilket börjar vid identisk siffror på grund av en århundrade, vilket, ifall man interpolerar bakåt, skulle medföra för att detta inledande århundradet före Kristus, samt detta inledande efter Kristus, bara innehåller 99 kalenderår.

Hur man betecknar seklen varierar ifrån tungomål mot tungomål. inom bland annat engelska, spanska samt tyska beräknar man antal sekel. kalenderår 1–100 existerar detta inledande seklet, 1801–1900 detta nittonde seklet ("the 19th century", "Siglo XIX" respektive "19. Jahrhundert"). vid svenska namnges århundraden vanligen i enlighet med årtalets inledande siffror, varvid 1800–1899 blir 1800-talet.

I andra kalendrar räknas år utifrån andra händelser. Den judiska kalendern börjar 7 oktober 3761 f.Kr.

Den svenska kalendern eller svenska stilen, var en kalender som användes i Sverige 1 mars 1700 – 30 februari 1712

(detta existerar dock ej tiden till Adams alster, vilket tänks äga skett nästan en tid senare, 26 september 3760 f.Kr., utan en fixerat ögonblick 349 dagar innan Gud skapade världen i enlighet med traditionell judisk historieskrivning); den romerska kalendern började 21 april 753 f.Kr. (Roms grundande); den bysantinska kalendern börjar tillsammans med mars 5508 f.Kr.

(Världens skapande beräknad i enlighet med Septuaginta) samt den muslimska kalendern börjar 16 juli 622 e.Kr. (Muhammeds rymning mot Medina).

Månader

[redigera | redigera wikitext]

En kalendermånad fanns ursprungligen ett lunär tvåhjulig, detta önskar yttra tiden ifrån ett viss månfas (till modell fullmåne) mot nästa förekomst från denna fas, vilket existerar ett period vid drygt 27 dygn.

titta vidare månen.

Den gregorianska kalendern äger 12 månader likt fått sina namn ifrån romerska gudar, kejsare samt räkneord likt namngav månaderna inom den romerska kalendern:

Romarnas almanacka började före kejsar Augustus tillsammans månaden mars samt slutade tillsammans med månad. beneath skottår ägde varannan tidsperiod (mars, femte månaden i året, juli, september, november samt januari) 31 dagar medan övriga månader inklusive månad ägde 30 dagar.

Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder

då detta ej plats skottår ägde månad endast 28 dagar. inom samband tillsammans kejsar Augustus insättning från en gemensamt taxeringsår förlängdes den 6:e, 8:e samt 10:e månaden tillsammans enstaka ljus samtidigt vilket den 7:e, 9:e samt 12:e månaden förkortades tillsammans ett dygn. Den 6:e månaden uppkallades efter Augustus samt övergången mellan två år flyttades mot den 1 januari.

inom samband tillsammans denna reform slopades temporärt skottåren kalenderår 5 f.Kr., kalenderår 1 f.Kr. samt tid 4 e.Kr. vid bas från för att man inom Rom efter Julius Caesars död haft skottår vart tredjeplats kalenderår istället till vart fjärde kalenderår, något vilket korrigerades genom Augustus kalenderreform. detta inledande ordinarie skottåret efter detta uppehåll fanns alltså tid 8 i enlighet med vår tideräkning.^[6]

Veckor

[redigera | redigera wikitext]

En sju dagar existerar enstaka tidsperiod vilket sträcker sig ovan sju dagar likt räknas oberoende från månadernas samt årens växlingar.

detta vilket existerar särskilt anmärkningsvärt tillsammans med veckan existerar för att den saknar anknytning mot någon naturlig tvåhjulig. Den hebreisk-kristna traditionen redogör veckan vilket en konsekvens från för att världen skapades från Gud vid 6 dagar samt för att Gud sedan återhämtade sig den sjunde dagen (på sabbaten/lördagen).

dem ortodoxa folken samt judarna äger därför till dem flesta dagar endast en siffra. inom övriga polyteistiska traditioner föll detta inom glömska. Välorganiserade människor såsom babylonierna sökte förklara veckan utifrån dem sju himlakropparna ( solen, månen, Mars, Merkurius, Jupiter, venus, Saturnus), vilket dem uppfattade såsom gudar. dem nordiska folken namngav dagarna i enlighet med följande:

Dagar

[redigera | redigera wikitext]

Dagarna inom varenda tidsperiod räknas tillsammans med datum.

Med ett solens tid menas antingen

• Tiden ifrån solens uppgång mot nedgång
• Tiden mellan numeriskt värde nedgångar
• Tiden mellan numeriskt värde uppgångar
• Tiden ifrån tolvslaget mot nästa midnatt

Den inledande betydelsen syftar vid dygnets ljusa sektion, likt skiftar tillsammans med årstiderna. dem övriga syftar vid dygnet, såsom en mått till tideräkning.

från dessa existerar den inledande betydelsen den ursprungliga,^{[källa behövs]} bevarad inom den hebreisk-kristna traditionen. Den sista existerar den moderna metoden (se nedan). Dygnet indelas inom 24 timmar liksom inom sin tur indelas inom 60 minuter indelade inom 60 sekunder.

Vad är en almanacka? Vad menas med att vi har gregoriansk tideräkning? Här kan du lära dig mer om tideräkning och almanackans historia i Sverige

Klockslag

[redigera | redigera wikitext]

Dygnets timmar räknas inom dem flesta tungomål samt länder antingen inom numeriskt värde grupper ifall tolv timmar alternativt likt talet 24 timmar. dem numeriskt värde systemen är kapabel även användas sidled, såsom inom land samt land i norden var 24-timmarssystemet används inom tidtabeller, dock 12-timmarssystemet inom dagligt anförande.

I 12-timmarssystemet är kapabel "klockan 4" avse enstaka tidpunkt antingen vid morgonnatten alternativt vid eftermiddagen. Ofta framgår detta från omständigheterna vilket såsom menas, dock ibland behövs enstaka precisering. inom engelsktalande länder använder man AM (ante meridiem, före middagstiden) samt PM (post meridiem, efter middagstiden) till för att ange vilkendera likt menas.

gregorianska kalendern är den tideräkning som vi i Sverige och de flesta västerländska länder använder

AM/PM-klockan runt 12:00 (middag) samt 24:00/00:00 (midnatt) går därför på denna plats jämfört tillsammans 24-timmarsklockan:^{[källa behövs]}

11:59 AM = 11:59

12:00 PM = 12:00

12:01 PM = 12:01

12:59 PM = 12:59

1:00 PM = 13:00

11:59 PM = 23:59

12:00 AM = 00:00

12:01 AM = 00:01

12:59 AM = 00:59

1:00 AM = 01:00

Genom enstaka noggrann definition undviker man praktiska bekymmer nära verkställighet från något skeende just nära 12-slaget, antingen vid dagen alternativt nära tolvslaget.

Tvetydigheter äger då undvikits genom för att man säger för att aktivitet A avslutas kl 11:59 AM (det önskar yttra 11:59 enl 24-timmarsklockan) samt aktivitet B börjar kl 12:01 PM (det önskar yttra 12:01 enl 24-timmarsklockan). alternativt även bestämmes för att aktivitet A slutar 11:59 PM (23:59 enl 24-timmarsklockan), medan aktivitet B börjar kl 12:01 AM (00:01 enl 24-timmarsklockan).

Noga räknat uppstår då en interregnum vid enstaka 60 sekunder, alternativt enstaka allmän tveksamhet ifall vilket liksom gäller beneath kurera 2 minuter.

För den enskilde kunna detta bli bekymmer tillsammans med inställning från elektroniska väckarklockor, vilket flera gånger äger AM/PM-funktionen likt bas. ifall klockan bör ringa nära precist tolvslaget alternativt detaljerad kvällsmål, existerar detta inom praktiken enkel hänt för att ringningen kommer 12 timmar fel, beroende vid hur man tolkat AM respektive PM nära inställning från väckningstiden.

I engelsktalande länder äger man ofta kallat 24-timmarsräkning på grund av "militärt klockslag" eftersom militären tidigt anammade 24-timmarsräkningen.

I land fullfölja man enstaka distinktion vid kl 2400 samt kl 0000. Dygnet slutar kl 2400 samt nästa dygn börjar kl 0000. Väl för att märka existerar för att kl 2400 samt kl 0000 inträffar nära detaljerad identisk ögonblick.

Däremot fullfölja man inom UTC-tid skillnad mellan 23.59.60 samt 00.00.00, var den förra tidpunkten existerar ett skottsekund efter 23.59.59.

I den är det alltid skottår vart fjärde år

Gregorianska kalenderns införande

[redigera | redigera wikitext]

Följande tid infördes den gregorianska kalendern inom några olika länder: ^[7]

Införandet inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I detta protestantiska land plats detta inom start starkt motstånd mot för att införa en bruk såsom påbjudits från påven, katolicismens högste företrädare.

liksom enstaka religionsneutral kompromiss föreslog Anders Spole, professor inom astronomi nära Uppsala högskola, för att man ifrån samt tillsammans kalenderår 1700 skulle införa identisk förändring liksom påven bekräftat, dock inom stället utgå ifrån midvintersolståndet, 10 dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes inom land samt Norge, dock inom land föll Spoles förslag.

detta dröjde ända mot 1753 innan den gregorianska kalendern infördes inom Sverige.^[2]

I november 1699 beslöt den svenska regeringen för att gregorianska kalendern skulle införas inom landet. dock detta skulle ej ske direkt, utan man skulle utesluta skottdagen beneath 11 skottår (1700–1740) på grund av för att ett fåtal ett anpassning inom lagom takt.

År 1700 slopade man därmed skottdagen, dock 1704 samt 1708 gjorde konflikt för att man glömde försvunnen planerna samt skottdagarna inföll såsom tidigare. land ägde därmed fått ett personlig almanacka, likt ej fanns inom något annat nation. Den svenska kalendern fanns tio dagar efter den gregorianska samt enstaka ljus före den julianska. Detta uppfattades självklart liksom opraktiskt, därför 1711 beslöt Karl XII för att man skulle återvända mot den gamla kalendern.

detta gjordes vid därför sätt för att man satte in enstaka extra skottdag, fredagen den 30 månad, 1712, den sålunda kallade tillökningsdagen.

Det fanns ett nödvändig orsak mot för att makthavarna skyndade långsamt tillsammans med kalenderbytet.

Kalenderns införande i Sverige

Den stora majoriteten från Sveriges befolkning plats bönder. Deras liv styrdes inom upphöjd grad från Bondepraktikan vilket föreskrev då sysslor skulle utföras samt hur vädret skulle tolkas nära särskilda datum. för att ifrån en kalenderår mot en annat ta försvunnen elva dagar ifrån almanackan kunde ställa mot tillsammans massiv oreda till bönderna.

1753 blev tagna mot senaste detta stora steget ovan mot den nya kalendern.^[8] detta gick mot således, för att man tog försvunnen dem 11 sista dagarna inom månad. Onsdagen den 17 månad följdes därför från torsdagen den 1 mars (som annars skulle äga varit enstaka måndag). landet ville undvika hänvisningar mot påvar, därför den gregorianska kalendern kallades till nya stilen.

Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582 genom bullan Inter gravissimas, [ 1 ] som en mindre ändring av den julianska kalendern

Tiden före 1 mars 1753 kallades på grund av gamla stilen. Genomförandet fanns dock ej populärt bland bönderna, utan detta blev såsom man befarat – flera ansåg för att man tagit försvunnen 11 dagar ifrån deras liv samt rubbat förutsättningarna på grund av för att följa Bondepraktikan.^[9] inom jämförelse tillsammans detta meteorologiska/astronomiska året innebar detta för att vintersolståndet tillsammans med årets längsta mörker flyttades fram inom kalendern mot den 22 månad.

Tidigare ägde den legat inom anslutning mot Lucia-dagen den 13 månad samt bidragit mot dess firande vilket ljusfest.

Dessa förändringar inom tideräkningen äger ett små resultat än inom ljus inom släktforskningssammanhang. Människor liksom föddes vid en samt dog vid andra sidan ifall 1753 års skifte levde alltså elva dagar mindre än vad likt står vid papperet.

angående kyrkböckernas datum till barnafödande, giftermål, begravning alternativt dylikt inträffade före skiftet existerar detta alltså elva dagar färre än detta antal dagar vilket står vid papperet.^[10]

Dubbel datering

[redigera | redigera wikitext]

Från 1582, då dem inledande länderna gick ovan mot den gregorianska kalendern samt fram mot 1923, då den sista europeiska nationen anslöt, plats detta ofta nödvändigt för att ange datum i enlighet med både juliansk samt gregoriansk årsalmanacka.

detta kunde mot modell tecknas "10/21 månad 1750/51". Vissa länder numrerade år ifrån 1 januari medan andra utgick ifrån andra datum. Skillnaden inom årtal fanns redan före införandet från den gregorianska kalendern, dock för tillfället tillkom alltså även ett skillnad inom datum.^[11]

Skillnaden mellan gregorianska samt julianska kalenderns datum

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den gregorianska kalendern infördes äger skillnaden mellan gregorianska samt julianska kalenderdatum ökat tillsammans med tre dagar på grund av vart fyrahundrade år:

Gregorianska datum	Julianska datum	Skillnad
Från 15 oktober 1582 till 28 månad 1700	Från 5 oktober 1582 mot 18 månad 1700	10 dagar
Från 1 mars 1700 mot 28 månad 1800	Från 19 månad 1700 mot 17 månad 1800	11 dagar
Från 1 mars 1800 mot 28 månad 1900	Från 18 månad 1800 mot 16 månad 1900	12 dagar
Från 1 mars 1900 mot 28 månad 2100	Från 17 månad 1900 mot 15 månad 2100	13 dagar
Från 1 mars 2100 mot 28 månad 2200	Från 16 månad 2100 mot 14 månad 2200	14 dagar

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]