Fortspinningsteknik vad är det musik

För andra betydelser, titta toner (olika betydelser).

Musik existerar enstaka form eller gestalt från konstnärligt, emotionellt samt kulturellt formulering, framförallt inom följder från ljud samt toner tillsammans med hjälp från särskilda instrument alternativt den mänskliga rösten.

detta existerar även ett från dem största konst- samt underhållningsformerna, en yrkes- utbildnings- samt vetenskapsfält, fritidsintresse samt verktyg till informationsutbyte, tillsammans mera.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet musik existerar belagt inom svenskan sedan samt kommer, via tyska samt franska, från latinetsmusica liksom inom sin tur härstammar ifrån grekiskansmousikē [μουσικη].^[1] detta grekiska termen syftar vid Muserna, ett assemblage gudinnor likt ansågs motivera samt beskydda diktning, tonkonst, bildkonst, dans samt kroppsövningar samt andlig bildning inom antik sagor.

Den grekiska termen mousiké (eller mousiké techné – "musisk konst") ägde alltså ursprungligen enstaka ytterligare, många bredare innebörd, var detta oss idag kallar toner endast plats ett delmängd.^[2] termen melodier äger senare lånats in inom nästan samtliga västerländska tungomål via latinet.^[3]

Definitioner från musik

[redigera | redigera wikitext]

Musik existerar en term vilket ej besitter någon allmänt tillåten definition.^[4] Inom musikhistorien kunna man konstatera för att frågan angående vilka typer från verk liksom bör ett fåtal kallas melodier besitter förändrats flera gånger.

vilket redan nämnts syftade detta grekiska begreppet mousiké techné vid vad oss idag skulle betrakta vilket skilda konstformer. identisk sak gäller till detta kinesiska termen yue liksom idag motsvarar toner inom enstaka bred innebörd, dock såsom ursprungligen ägde enstaka innebörd likt liknar mousiké samt liksom besitter utvecklats vid en liknande vis likt detta europeiska musikbegreppet.^[5] detta existerar ej ovanligt för att musikaliska formulering existerar intimt sammanflätade tillsammans med andra former från formulering sålunda såsom rörelse, dikt samt därför vidare.

Musiken ingår dessutom ofta inom en bestämt socialt sammanhang.^[6] tungomål likt saknar en musikbegrepp vilket liknar vårt dock inom stället besitter term vilket speglar dessa förhållanden existerar kända ifrån flera delar från världen in inom modern tid.^[7] Redan beneath senantiken förändrades dock mousiké-begreppets innebörd således för att detta mer kom för att syfta vid "akustiska gestalter liksom självständiga, konstnärliga uttryck".^[6]

I detta medeltida Europa kom sedan musikbegreppet maximalt för att användas på grund av den lärda tonkonsten, medan allmogens musikaliska uttrycksformer betraktades vilket musikens motsats – amusiska.

Detta synsätt höll inom sig fram mot talet, då musikbegreppets innebörd vidgas mot för att även omfatta sådant liksom folkmusik. Denna breddning från musikbegreppet besitter fortgått fram mot idag, således för att melodier, tillsammans med musikvetaren Jan Lings mening, "blivit en nästan ohanterligt universalbegrepp på grund av olika ljudande företeelser inom tidsperiod samt rum".^[8] inom allmänna lexika vid flera europeiska tungomål förekommer definitioner från toner likt klart utgår ifrån den västerländska konstmusiktraditionen.

denna plats framhävs sammansättning likt musikens ursprung; toner ses vilket ett vetenskapligt alternativt konstnärligt ordnad mängd från musikaliska grundelement – främst toner. Dessa grundelement äger ordnats inom avsikt för att producera någonting vackert, uttrycksfullt alternativt förståeligt.^[9] Musikskriftställaren Eduard Hanslicks definition från toner vilket "tonande rörliga former" (tyska: "tönend bewegte Formen") besitter blivit välkänd.

Sedan Edgar Varèses tidsperiod besitter definitioner likt "organiserat ljud" förekommit, även ifall vissa (till modell John Cage) besitter bestridit organisationens roll inom sammanhanget.^[10] Inom forskningsgrenar likt musikvetenskap tillämpas flera olika typer från definitioner. Definitionen från toner liksom strukturerat ljud förekommer ännu idag dock begreppet är kapabel även omfatta omständigheterna kring musiken, detta önskar yttra musiklivet, samt potentiellt klingande toner såsom inspelningar samt noterad musik.^[11][12]

Musik existerar enstaka vetenskapligt alternativt konstnärligt ordnad mängd från toner från vanligen olika höjd samt klang ordnad efter taktfulla, melodiska samt, särskilt inom västerlandet, harmoniska mönster ovan viss tidsperiod, oftast sammansatt även tillsammans tystnad (pauser).^{[källa&#;behövs]}

Musikformer

[redigera | redigera wikitext]

Se även: Musikgenrer, Noterad toner, spontanitet, Folkmusik, Populärmusik, Klassisk toner, Musikindustri

Olika traditioner fokuserar vid många olika aspekter inom en musikflöde.

ett vanlig tro, åtminstone inom västerlandet, existerar för att toner består från ton, rytm samt harmoni.^[4] detta finns dock musikformer såsom saknar enstaka alternativt flera från dessa beståndsdelar, fram mot detta för att den västerländska musiktraditionen spreds ovan världen besitter harmonik varit många sällsynt, tonlös alternativt åtminstone tonsvag slagverksmusik saknar både melodik samt harmonik, gregoriansk låt saknar harmonik samt existerar relativt arytmisk.

detta finns även andra aspekter från melodier likt äger massiv innebörd mot modell klangfärg.^[13]

I den västerländska musiktraditionen besitter man ofta skiljt vid konstmusik samt folkmusik, ett indelning liksom kritiserats. Numera utför musikvetare hellre distinktioner mellan noterad respektive gehörstraderad toner, samt mellan komponerad respektive improviserad musik.^[4]

Musik kunna framställas vid flera olika sätt, ofta genom för att sjunga och/eller spela vid en instrument, från ett isolerad individ alternativt inom enstaka lag.

melodier framförd endast från instrument kallas instrumentalmusik, medan sjungen melodier kallas vokalmusik^[4] (sådan helt utan instrument kallas a cappella). Dessutom förmå melodier delas in efter vilka instrument vilket används. Vanliga sålunda kallade sättningar existerar mot modell stråkkvartett (cello, numeriskt värde fioler samt viola), rockband (trummor, elbas, enstaka alternativt numeriskt värde elgitarrer, låt samt ibland en elförstärkt klaviaturinstrument).

Förutom för att framföras inför enstaka publik kunna toner lagras alternativt spridas genom olika former från musiknotation samt tillsammans ljudmedia vilket radio, grammofonskivor, cd-skivor alternativt datafiler.

Vad liksom definieras såsom "skapandet" från musiken varierar tillsammans vilket såsom inom den aktuella formen alternativt stilen anses likt viktigt alternativt centralt, samt vad såsom inom formen existerar fritt samt fastlagt.

inom flera fall anses innovationen inom musiken existera bestämmandet från den precisa tonföljden, varför den individ såsom utför detta tilldelas detta främsta kreativa ansvaret till den uppförda musiken.

Kulturella drag

[redigera | redigera wikitext]

Afroamerikansk musik

[redigera | redigera wikitext]

Afroamerikansk toner kallas dem musikformer liksom uppstod vid dem amerikanska kontinenterna då dem musikkulturer liksom slavar ifrån Afrika förde tillsammans sig blandades tillsammans lokala samt europeiska musikstilar.^[14] Dessa stilblandningar gav inom sinom tidsperiod upphov mot musiktyper liksom bland annat samba, reggae, jazz samt blues samt existerar därmed roten mot många från dagens populärmusik.

Alla föremål som producerar ljud kan betraktas som ett musikinstrument, särskilt om det är designat för det ändamålet

Arabisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Arabernas erövringar, såsom tog sin start beneath talet, skapade en gemensamt område för kultur liksom sträcker sig ifrån Spanien, via Nordafrika samt den Arabiska halvön mot Centralasien. tillsammans hjälp från en gemensamt kulturspråk (Arabiska) samt goda samt vidsträckta kommunikationer blev centralorterna smältdeglar på grund av impulser ifrån dem flera musikkulturer såsom ingick inom detta arabiska väldet.

Man inkorporerade även många från den grekiska musikteorin.^[15]

Liksom inom västerlandet utvecklades ett konstmusiktradition vilket, trots lokala variationer, delar flera gemensamma drag ovan detta arabiska kulturområdet. mot skillnad ifrån inom europeisk toner förekommer ingen harmonik. Istället anses melodilinjens variationer samt skiftningar existera detta främsta uttrycksmedlet.

Musiken baseras vid modala strukturer vilket mot skillnad ifrån västerländska skalor utmärks från både intervallförhållanden samt melodiska modeller. Den arabiska musikens tonförråd existerar inom allmänhet större samt mer varierat än den västerländska motsvarigheten. enstaka förenklad modell förmå beskrivas såsom för att man utgår ifrån tre huvudtyper från intervall: Heltonssteg, halvtonssteg samt trekvartstonssteg.^[15]

Gamelanmusik

[redigera | redigera wikitext]

Den klassiska musiktraditionen ifrån Java samt Bali kallas Gamelanmusik.

Gamelan existerar egentligen namnet vid den typ från ensemble likt agerar musiken. Orkestern består främst från olika typer från slagverksinstrument såsom gongar, xylofoner samt trummor, dock även från bambuflöjten suling samt stråkinstrumentetrebab. Man använder sig från numeriskt värde olika tonsystem: Pélog samt sléndro.

Pélog delar in oktaven inom sju toner, dock endast fem används inom enstaka given sammansättning. dem minsta skalstegen inom pelog närmar sig enstaka europeisk halvton inom storlek. Sléndro delar istället in oktaven inom fem ungefär lika stora intervall. Musiken byggs upp tillsammans med vokal samt instrumental spontanitet kring en fast melodiskt tema.^[16]

Indisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Den från indien subkontinenten äger enstaka utdragen samt rik musikhistoria.

Den klassiska från indien musiken, shastriya sangita, existerar den liksom följer reglerna på grund av raga. inom denna kunna man urskilja numeriskt värde nära besläktade traditioner, ett nordindisk samt enstaka sydindisk. Gemensamma drag på grund av dessa existerar solistisk toner inom små ensembler, ofta tillsammans med en borduninstrument samt slagverk samt enstaka sång- alternativt instrumentalsolist.^[17] Liksom den arabiska musiken saknar den klassiska från indien musiken harmonik, dock besitter en skalsystem såsom tillåter ett många finare indelning från oktaven än västerländska motsvarigheter.

inom indisk musikteori delas oktaven in inom 22 parti såsom kallas sruti. Dessa existerar ej detaljerad lika stora, dock existerar ungefär inom identisk storleksordning liksom enstaka kvartston.

Ta en titt på de olika instrument som har dykt upp under århundradena från olika delar av världen

ett skal konstrueras tillsammans utgångspunkt ifrån enstaka från numeriskt värde grundskalor, varav den vanligaste kallas sa-grāma samt liknar den västerländska durskalan. andra skalor skapas genom för att man altererar samt ibland utesluter någon alternativt några från tonerna inom någon från dem numeriskt värde grundskalorna. spontanitet existerar enstaka nödvändig sektion från melodiskapandet inom den klassiska från indien musiktraditionen.

Improvisationen utgår ifrån raga-systemet. Raga existerar modala, melodiska, taktfulla samt formmässiga regler till hur kompositionen skall artikel uppbyggd. Rytmen inom den från indien musiken existerar ofta många komplex. Den baseras vid taktfulla mönster likt kallas tala. Vanliga instrument inom den klassiska från indien musiken existerar melodiinstrumentet sitar, enstaka sorts långhalsluta, samt borduninstrumentet tanpura.

Bland slagverksinstrumenten besitter tablan, enstaka stämbar trumtyp, enstaka särställning.^[18]

Kinesisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Det går för att rekonstruera delar från den klassiska kinesiska musiktraditionen således långt likt tid igen inom tiden. Forntida kinesiska hymner plats långsamma inom tempot samt ackompanjerades från stora orkestrar.

Fylligare källor finns dock ursprunglig ifrån tiden efter talet Genom läka den kinesiska musikhistorien äger detta funnits starka kopplingar mellan melodier samt tänkesätt. Liksom inom den antika grekiska musikteorin samt affektläran ansågs musiken äga både kosmologiska paralleller samt etiska effekter.^[19] beneath Shangdynastin försökte man påverka samhällsutvecklingen genom för att justera musikutförande, stämning samt instrument.^[20] Ton samt klangfärg besitter enstaka betydelsefull lokal, viktigare än melodin, inom den klassiska kinesiska musiken.

Man använder sig från ett Pentatonisk skal, flera olika modi kunna härledas ur denna genom för att välja olika skalsteg vilket grundton. inom vokalmusik begränsas den melodiska frihet från för att traditionell kinesiska existerar en tonspråk var den melodiska modulationen från en mening kunna påverka betydelsen.^[19]

Träning samt utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Människan äger inom allmänhet ett väldefinierad förmåga för att lyssna samt uppskatta samt vid ett lätt nivå även producera toner.

melodier förmå utövas vid samtliga nivåer ifrån helt primär mot virtuos, vilket kräver olika grad från träning till för att behärska framställa samt granska en önskat musikaliskt formulering. elementär sång- samt inom vissa fall instrumentfärdighet existerar enstaka idag enstaka relativt utbredd insikt, samt anses ofta likt enstaka sektion från allmänbildningen.

Musik är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framförallt i följder av ljud och toner med hjälp av särskilda instrument eller den mänskliga rösten

flera ungar lär sig musikgrunderna från sina föräldrar.

Många ungdomar tar enskilda musiklektioner inom någon struktur, ofta vid enstaka kommunal alternativt privatmusik- alternativt kulturskola; flera får dessutom träning inom olika former från amatörensembler, körer alternativt orkestrar. vid flera orter finns ett kraftfull bandkultur, likt ofta supportas från ideella scener samt musikföreningar.

detta finns även grund- samt gymnasieskolor tillsammans med speciell musikinriktning.

Professionella musiker existerar vanligen utbildade nära någon struktur från musikhögskola, ibland inom kombination tillsammans med folkhögskoleutbildningar. detta finns dock även musiker likt existerar mer alternativt mindre självlärda, således kallade autodidakter.

Musikalitet

[redigera | redigera wikitext]

Musikalisk färdighet förmå typiskt delas upp i:

Generell med känsla för musik förmåga (inte nödvändigtvis bunden mot specifika instrument, stilar alternativt tekniker) benämns såsom musikalitet. Utmärkande musikaliska färdigheter, såsom helt gehör, alternativt extrem ingenjörsmässig förmåga besitter ofta ansetts liksom ett delar från ett medfödd, förutbestämd "musikalitet", dock anses idag snarare artikel varor från träning samt adaptivitet.

De flesta musikformer kräver ett ganska jämnhög nivå vid varenda dem ovanstående områdena, även angående dem flesta musiker även äger någon form eller gestalt från specialitet. Vissa institutioner äger utvecklat speciella metoder till musikaliskt träning, såsom den japanska Suzukimetoden.

Så vad händer när vi i modern tid tonsätter befintlig poesi? Och hur går det till att förvandla ord till toner? Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Studier inom musikhistoria äger länge koncentrerat sig vid inriktningarna inom den europeiska samt senare västerländska traditionen, inom synnerhet. detta finns ansatser mot för att bredda musikhistorieämnet mot för att omfatta all världens toner, dock detta existerar en sysselsättning vilket ännu pågår; världens kulturer uppvisar enstaka många massiv bredd från skilda musikstilar.

detta existerar även således för att detta främst existerar dem högre klassernas toner vilket existerar märkbart inom detta skriftliga källmaterialet, även angående den gehörstraderade musiken ibland är kapabel skydda element från många upphöjd ålder.^[4] Dessa begränsningar kommer tyvärr för att påverka den nästa framställningen.

Förhistorisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Kunskapen ifall toner före dem inledande historiska källorna grundar sig vid arkeologiska fynd från tänkbara musikinstrument, avbildningar från musicerande, samt jämförelser tillsammans kulturer vilket inom relativt modern tidsperiod levt beneath liknande betingelser liksom dem forntida människor vars boplatser arkeologerna grävt ut.

ifrån paleolitiska bosättningar finns bland annat fynd från räfflade ben likt kunna äga använts likt skrapinstrument, lansettformade ben tillsammans med en hål på grund av en snöre inom en änden liksom förmå äga använts såsom vinare samt diverse rasselinstrument.^[21] detta finns även benflöjter från upphöjd ålder ifrån både Europa samt Östasien (de äldsta, ungefär 35&#; kalenderår gamla, hittades inom grottan Geissenklösterle nära Ulm inom Tyskland).^[22]

Tidiga källor

[redigera | redigera wikitext]

Musiken verkar äga spelat ett betydelsefull roll inom dem allra första kända högkulturerna, inom floddalarna kring eufrat samt tigris, Indusdalen, Nildeltat samt inom Kina.^[4][20] Musiken tycks äga fyllt ett funktion inom den religiösa kulten.

Man reciterade alternativt sjöng även episka dikter mot instrumentalackompanjemang.^[20] Den inledande kända noterade musiken kommer ifrån Mesopotamien, detta rör sig ifall religiösa hymner likt skrevs ned cirka (men detta finns vetenskapsman likt påstår sig äga funnit äldre modell ifrån identisk område), samt enstaka katalog papper likt behandlar hur lyror alternativt harpor skall stämmas.^[23] detta råder kvar oenighet bland forskarna kring hur denna urgamla musiknotation skall tolkas.

dock ifrån texternas form eller gestalt samt andra källor kunna man avsluta sig mot för att man sjöng responsorial låt (växling mellan ensam sångare eller musiker samt kör) alternativt antifonal låt (växling mellan numeriskt värde halvkörer). detta verkar såsom ifall man använde sig från en diatoniskt skalsystem.

Så här går det till: När vibrationerna från gitarrsträngen når gitarrkroppen, börjar den också vibrera, med samma frekvens, men med en högre amplitud

Liksom inom flera andra gamla högkulturer utvecklade man ett matematiskt orienterad musikteori. många tyder vid för att denna utövade en stort effekt vid den antika grekiska musikteorin.^[24] Även inom Kina, Japan, Indien samt land besitter notationssystem utvecklats oberoende från detta europeiska.

I detta antika Grekland förmå oss på grund av inledande gången inom källmaterialet skymta uppkomsten från ett autonom tonkonst, något liksom många väl förmå äga funnits tidigare inom andra högkulturer dock ej lämnat spår inom källorna.

från speciell vikt till Europas musikhistoria existerar den musikteori samt musikestetik likt växte fram inom antikens Grekland. Man ansåg för att vissa tonarter, skaltyper samt instrument fanns bärare från vissa attribut samt kunde påverka lyssnarna inom till samhället fördelaktig alternativt ofördelaktig riktning (se vidare etoslära). många från den grekiska musikteorin förefaller äga influerats från dem gamla kulturfolken inom tvåflodslandet, dock även en egyptiskt påverkan förmå spåras.

ifrån antikens Grekland stammar ej bara själva musikbegreppet utan även enstaka hel sektion ytterligare nutida musikterminologi. Tre primär term inom den grekiska musikteorin fanns rhytmos, mélos samt harmonia – föregångarna mot svenskans "rytm", "melodi" samt "harmoni", även ifall ordens innebörd förändrats avsevärt tillsammans med tidens gång.^[25]

Den västerländska konstmusiken

[redigera | redigera wikitext]

Från talet förmå man börja spåra den västerländska konstmusiken inom källmaterialet tackar vare bevarade notdokument.^[4] Den grekiska musikteorin, förmedlad genom romerska samt senare även arabiska källor, ägde tagits inom kyrklig service på grund av för att standardisera kyrkosången – vad liksom kom för att kallas Gregoriansk låt.

enstaka betydande sektion inom standardiseringen från kyrkosången fanns framväxten från kyrkotonarterna vilket klassifikationssystem till koralmelodier. Kyrkotonarterna plats modala skalor – dels en tonförråd dock även vissa melodiska principer såsom slutton (finalis) samt recitationstoner. Kyrkotonarterna uppstod inom mötet mellan ett levande körsångspraxis samt musikteoretiska arbeten baserade vid antika auktoriteter.

detta finns belägg på grund av för att liturgisk låt förekommit inom den kristnakyrkan redan flera århundraden tidigare, dock detta existerar ursprunglig tillsammans dem standardiseringssträvanden vilket resulterade inom den gregorianska sången vilket noterade melodier dyker upp. beneath talet börjar man notera ut melodilinjens konturer ovanför dem liturgiska texterna, ett tidig föregångare mot detta moderna västerländska notsystemet såsom kallas neumer.

detta fanns ett bokstavsnotskrift redan tidigare, dock den användes nästan uteslutande inom teoretiska kontext. Neumsystemet utvecklades successiv mot ett mer precist tonangivelse. Man började nyttja dem hjälplinjer såsom drogs vid pergamentet (för för att hålla textraderna raka) vilket notlinje, samt vid talet introducerade Guido från Arezzo tanken för att låta sträcka företräda tre olika toner – enstaka beneath, ett vid samt enstaka ovan sträcka.

Antalet linjer utökades successiv tillsammans med ökad exakthet inom tonangivelsen liksom följd.^[26]

Under medeltiden utvecklades polyfoni inom den europeiska kyrkomusiken.^[4] Tidig flerstämmighet kunde bestå inom för att man sjöng inom parallella kvinter alternativt kvarter, dock även från för att man sjöng enstaka tillsammans med melismer utbroderad överstämma mot ett långsam gregoriansk koralmelodi.

Dessa samt andra dåtida sätt för att dekorera melodier kallas gemensamt organum. dem nya möjligheterna för att notera melodier skapade nya musikaliska möjligheter, man kunde organisera – komponera – mer komplexa flerstämmiga förlopp, vilket inom sin tur ställde än högre krav vid notskriften. vidare andra hälften från talet samt start från talet skrivs detta tre- samt fyrstämmiga organumsatser inom Paris, från enstaka lag tonsättare vilket vetenskapsman senare kommit för att kalla Notre Dame-skolan.^[27]

Under slutet från talet började man nyttja sig från världsliga texter samt melodier inom dem tidigare textlösa överstämmorna, detta blev ett sorts lärd konstform för att vid en sålunda konstfullt vis liksom möjligt sammanföra dem världsliga melodierna tillsammans den kvar inom grunden gregorianska cantus firmusstämman.

Denna riktning brukar kallas Ars antiqua. Kompositörerna kunde låna sitt ämne ifrån den folkliga spelmansmusiken, ifrån dansmusiken nära hoven alternativt ifrån trubadurvisan (och dess arvtagare beneath senare delen från medeltiden). Ars antiqua-förespråkarna stod inom motsättning mot ett något senare rörelse liksom (redan då) kallades Ars nova.

dem kompositörer såsom verkade inom Ars nova-traditionen utvecklade samt började nyttja sig från nya notationsformer vilket tillät kombinationer från två- samt treunderdelad rytm. vid därför vis utökade dem dem musikaliska uttrycksmöjligheterna.^[28]

Musikhistoriker besitter valt för att nyttja konsthistorikernas begrepp "renässans" till för att beteckna perioden ifrån slutet från talet mot start från talet.

många tackar vare boktryckarkonsten, dock även vid bas från för att tidens musikteoretiker ägde enstaka mer praktisk inriktning, existerar källmaterialet många rikare än beneath medeltiden. beneath den denna plats tidsperioden förändras både sats- samt klangidealen vid en vis liksom förde försvunnen ifrån detta rådande modala systemet samt mot slut gav upphov mot detta dur/moll-tonala struktur likt varit förhärskande inom västerlandet sedan dess, åtminstone fram mot slutet från talet.

Den polyfona satstekniken drevs många långt, samt mot modell Palestrinas satsteknik besitter stått sig såsom ideal fram mot våra dagar. ett önskan för att återuppliva detta antika dramat gav upphov mot operan, samt därmed enstaka melodier liksom plats mer baserad vid ton tillsammans med ackompanjemang än den polyfona kyrko- samt högre ståndsmusiken.^[29] beneath Renässansen utvecklades flera instrument mot för att bli mer tekniskt avancerade.

Stråkinstrument etablerades, samt luta användes flitigt. Även beneath denna period fanns stora skillnader mellan profan (världslig sekulär musik)och sakral melodier (kyrklig musik).

Perioden efter renässansen brukar kallas barocken inom traditionell musikhistoria. Denna period varade ungefär mellan samt beneath den på denna plats tiden verkade kompositörer vilket Claudio Monteverdi, G.F.

Händel, Antonio Vivaldi samt J.S. Bach. dem nya strömningarna tar sin start inom Italien samt sprids sedan inom olika former ovan resten från Europa. Operan plats enstaka betydande pådrivande faktor inom den musikaliska utvecklingen, liksom framväxten från en konsertväsende. Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) började likheterna mellan sakral samt profan melodier suddas ut.

former vilket oratorium, likt fanns inspirerade från operan, letade sig in inom kyrkorummen. primär till många från musiken beneath den denna plats perioden fanns generalbasen, en sätt för att notera ackord. många från musiken fanns uppbyggs kring enstaka kompgrupp liksom spelade bas samt en improviserat ackordiskt ackompanjemang.^[30] Instrumenten hamnade inom centrum samt musiken blev mot på grund av sin personlig skull.

Stråkorkestern fick sin färdiga form eller gestalt. Polyfonin ägde kvar enstaka kraftfull ställning, dock fanns idag baserad vid andra principer – dur/moll-tonalitet – än beneath tidigare perioder.

Från mitten från talet växer den stil liksom kommit för att kallas Wienklassicism fram. beneath den denna plats perioden plats sonaten den maximalt karaktäristiska musikformen.^[4] Tongivande inom den utvecklingen fanns namn Haydn.

Även W.A. Mozart verkade beneath wienklassicismen. detta existerar beneath den denna plats perioden liksom symfoniorkestern får ungefär den form eller gestalt den besitter idag. Ludwig van Beethoven brukar ses liksom den vilket leder ovan inom nästa musikhistoriska epok: Romantik.^[31]

Under romantiken tänjs avgränsningar till detta dur/moll-tonala systemet mer samt mer, tills ramarna mer alternativt mindre sprängs tillsammans med sådant likt Claude Debussys impressionistiska alternativt Arnold Schönbergs senromantiska toner.

Detta skapade ett motreaktion var exempelvis Schönberg fanns inflytelserik. Schönberg försökte producera enstaka helt atonal melodier tillsammans sitt tolvtonssystem.

Musiker

[redigera | redigera wikitext]

Musikbranschen existerar ett många bred bransch var samtliga typer från kunskaper ofta förmå efterfrågas. dem flesta yrkesmusiker inom landet existerar tvungna för att sammanföra minimalt numeriskt värde alternativt flera sätt för att försörja sig.

Musikalisk gestaltning

detta vanligaste existerar för att jobba såsom pedagog vid någon från dem olika utbildningsnivåerna. andra existerar för att framträda live, turnera samt utföra skivinspelningar. detta finns flera privata- samt allmänfinansierade institutioner liksom erbjuder musiker fast anställning: framförallt kyrkosamfund, konsertsalar, operahus, teatrar, högskola, tillsammans med mera.

Som musiker är kapabel man inrikta sig vid låt, särskilda instrument, komponerande, pedagogiskt jobb, samt därför vidare, ofta inom kombination tillsammans med olika stilar.

Professionell musiker existerar man ursprunglig då man får betalt till för att utöva, alternativt komponera, toner. Man måste alltså ej äga gått musikhögskola på grund av för att ett fåtal kalla sig proffsmusiker.

inom nöjesbranschen finns detta även gott angående yrkesmusiker såsom mot modell operasångare, musikalskådespelare.

Studiet från musik

[redigera | redigera wikitext]

Det akademiska studiet från toner kallas musikvetenskap. Viktiga delar existerar musikhistoria samt musikteori.

Musikteori

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Musikteori.

Musikteori existerar detta vetenskapliga studiet från melodier, var man definierar den utifrån term liksom ton samt rytm.

Musik inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Musik existerar en kurs inom den svenska grundskolan. detta finns även liksom nationell inriktning vid gymnasieskolansestetiska schema, liksom speciellt tillval vid flera lokala programinriktningar, samt liksom tillvalsämne inom form eller gestalt från kursen Estetisk verksamhet vid samtliga övriga gymnasieprogram.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bernstein, Leonard, The Infinite Variety of Music (), ISBN
• The new Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a).
  Det här, kallas för resonans

  London: McMillan. &#;

• Ling, Jan (). Europas musikhistoria – . Uppsala: Esselte Studium&#;
• Sohlmans musiklexikon. Stockholm: Sohlmans. &#;
• Stanley, John, Classical Music (), ISBN

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]