Hur många pratar svenska i åbo

Västnylänningar liksom flyttat ifrån hemorten talar mindre dialekt samt mera standardsvenska, visar undersökning ifrån Åbo Akademi.

Nya kretsar samt upplevda krav påverkar språket.

Jonas Wallén existerar ursprungligen ifrån Ekenäs dock äger bott inom huvudstadsregionen inom numeriskt värde samt en halvt tid.

olika dialekter i Åbo eftersom

han tänkte ej vid hur nödvändig dialekten plats på grund av honom innan denne flyttade ifrån Ekenäs eftersom hans omgivning talade liksom han.

– Den existerar enstaka massiv sektion från min identitet, säger Wallén.

Ines Latvala studera till fjärde året inom Åbo dock existerar ursprungligen ifrån Karis.

Kärleken mot hennes dialekt samt hemort besitter förstärkts sedan denna flyttade mot Åbo. på grund av hon existerar dialekten personlig.

– Jag önskar ej ständigt prata dialekt eftersom kariskan existerar ett massiv sektion från min individualitet liksom jag främst använder tillsammans vänner samt släkt, säger hon.

Kariska brukar man yttra angående den dialekt liksom talas inom Karis.

Lotta Collin existerar universitetslektor inom svenska nära Åbo Akademi.

denna besitter forskat inom hur västnylänningar, tillsammans med fokus vid Ekenäsbor, upplever för att deras tungomål ändrats efter för att dem flyttat mot enstaka ytterligare ort.

Enligt Lotta Collin behöver ej språkbruk samt identitet artikel nära kopplade till samtliga, dock den ursprungliga identiteten kunna förstärkas då man flyttar.

Hon säger för att användningen från den egna dialekten ändå reducerar eftersom man kommer inom förbindelse tillsammans därför flera andra dialekter.

– en nytt umgänge, studier alternativt arbete förmå bidra mot för att man anpassar sitt tungomål efter den nya miljön, trots för att hjärtat finns kvar vid hemorten, säger hon.

Människor börjar prata allt mer standardspråk då dem ändrar bostadsort ifrån den egna hemorten, säger forskaren Lotta Collin.

detta gäller både västnylänningar samt andra likt flyttat mot ett ytterligare ort inom sitt språkområde.

– Ofta börjar man ta in mera standardsvenska inom sitt tungomål, antingen inom vissa situationer alternativt inom samtliga, berättar hon.

Hur många ens tungomål ändrar förmå ändå variera.

– Vissa pratar ett blandning mellan standardsvenska samt dialekt medan andra främst talar standardsvenska, säger Lotta Collin.

Västnyländska forskaren Lotta Collin ifall dialekt anpassning: “Man bör ej skämmas på grund av sin dialekt!

Många anpassar sitt språk

Enligt Lotta Collins undersökning talar ett majoritet standardsvenska tillsammans inslag ifrån västnyländska, medan enstaka ytterligare massiv sektion talar standardsvenska.

– flera liksom ändrar bostadsort ifrån Västnyland börjar justera sig mot hur detta nya umgänget pratar samt börjar omedvetet prata mera standardsvenska, berättar hon.

Ines Latvala berättar för att hennes dialektanvändning omedvetet minskat sedan denna flyttade mot Åbo.

– Jag inser ej ständigt då jag talar kariskaoch då jag ej fullfölja detta, berättar hon.

Ines Latvala ifrån Karis började prata mera standardsvenska då denna flyttade mot Åbo: “Jag önskar ej ständigt prata dialekt”

Jonas Wallén besitter inte någonsin medvetet ändrat vid sin dialekt på grund av för att passa in, dock äger ändå märkt för att denne oavsiktligt dämpat den.

– detta existerar ej något jag strävar efter, man bör ej skämmas på grund av sin dialekt, säger han.

”Om jag önskar existera seriös talar jag mindre dialekt”

Dialektanvändningen kunna variera inom olika situationer, berättar forskaren Lotta Collin.

Det på denna plats känner Jonas Wallén igen sig inom.

han anpassar undermedvetet sitt tungomål beroende vid umgänget.

– Jag märker för att därför på denna plats skulle jag ej yttra tillsammans mina Ekenäskompisar, berättar han.

Jonas Wallén anpassar sin dialekt omedvetet efter gruppen: “Så på denna plats skulle jag ej yttra tillsammans mina Ekenäskompisar”

Jonas Wallén nämner för att hans uttal från siffran tri ändrartill tre angående denne talar tillsammans med någon ifrån Helsingfors.

Hur han betonar mening varierar beroende vid hans sällskap.

– Jag kunna yttra taala istället på grund av prata (korta vokaler).

Jag tror för att detta blir ett mer sansad samtal angående man undviker för att prata tillsammans grov dialekt

Ines Latvala

Också Ines Latvala äger märkt för att situationen denna befinner sig inom kunna påverka hur många dialekt denna pratar.

– Jag förmå justera min dialekt, ifall jag önskar artikel seriös talar jag mindre dialekt.

Kan finnas krav vid för att prata standardsvenska

Enligt Lotta Collins undersökning existerar akademiska studier samt yrkeslivet situationer var människor tillsammans med dialekt reducerar sin dialektanvändning.

– detta förmå finnas krav, alternativt upplevda krav vid för att man bör prata standardsvenska, säger hon.

Ines Latvala försöker inom professionella situationer prata en neutralt tungomål såsom samtliga förstår.

– detta känns likt enstaka kultursak för att människor talar mindre dialekt vid möten samt inom offentliga uttalanden, säger hon.

Ines Latvala tror för att detta beror vid för att människor förstår för att detta finns människor ifrån andra orter såsom ej förstår dialekt.

– Jag tror för att detta blir ett mer sansad samtal ifall man undviker för att prata tillsammans grov dialekt.

Den nya hemorten är kapabel påverka dialektanpassningen

Tröskeln existerar upphöjd på grund av för att totalt lämna den gamla dialekten samt börja prata detta nya områdets dialekt, anser Lotta Collins.

– Man pratar hellre standardsvenska, möjligen tillsammans med vissa mening samt formulering ifrån den nya dialekten.

Enligt Lotta Collin visar undersökning för att detta existerar vanligast för att börja prata mer standardspråkligt då någon flyttat mot enstaka färsk ort inom identisk språkområde.

– ifall någon flyttat ifrån Västnyland mot Österbotten, existerar detta ett större chans för att man behåller sin dialekt alternativt börjar prata mera dialekt, eftersom omgivningen även talar dialekt.

Av dem liksom anpassat sitt tungomål efter den nya hemorten, bor dem flesta inom Helsingfors.

Finlands äldsta dagstidning, Åbo Underrättelser, och Åbo Svenska Teater

Jonas Wallén existerar ett från dem.

– Jag äger börjat nyttja mera finska mening samt formulering, vilket existerar vanligt inom Helsingfors. detta skulle jag ej utföra inom Ekenäs, säger han.

Svenskan inom Åbo existerar närmast standardsvenskan. Ines Latvala tycker för att detta existerar utmärkande till Åbo för att människor börjar prata mera standardsvenska då dem flyttat dit.

– Min svenska äger blivit mera neutral, säger hon.

Samtidigt tycker denna angående för att detta talas flera olika dialekter inom Åbo eftersom flera flyttat dit på grund av för att studera.

– detta blir såsom ett soppa från dialekter.

Vilka existerar dina favoritord vid dialekt samt vad betyder de?

Kommentera gärna!