Hur många ägg lägger fiskmåsen

Fiskmås (Larus canus) existerar enstaka bevingat djur likt tillhör familjen måsfåglar likt häckar ovan stora delar från Europa samt Asien samt merparten existerar flyttfåglar.

Den påminner ifall gråtruten dock existerar betydligt mindre samt slankare. såsom adult inom sommardräkt äger den grå ovansida samt existerar inom övrigt ljus, tillsammans med citrongul näbb samt ben, samt svarta vingspetsar tillsammans vita slantar. Juvenilen existerar spräcklig samt denna klädsel ruggas sedan inom rundor tills den anlägger adult klädsel beneath sitt tredjeplats levnadsår.

Fiskmåsen häckar inom ett mängd olika biotoper inom närheten från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig dock återfinns även inom stadsmiljö. Den häckar både inom större kolonier samt vilket enstaka par. Fiskmåsen lägger vanligtvis ett kull angående året vilket inom snitt innehåller tre hönsägg. Paret ruvar samt tar grabb angående ungarna tillsammans.

Fiskmåsen existerar ett allätare såsom ofta söker att födas inom närheten från människan samt förmå flyga långa sträckor ifrån häckningsplatsen på grund av för att födosöka. Den tar sjömat samt fiskavfall, skalade djur, daggmask, hushållsavfall, insekter såsom flygmyror, små frukter från växter samt utsäde.

Ungarna är de helt spräckliga i brunt och vitt

Fiskmåsen äger en många stort utbredningsområde samt världspopulationen existerar massiv varför den kategoriseras vilket livskraftig (LC).^[1] Nordamerikanska arten kortnäbbad fågel behandlades fram tills nyligen vilket ett sektion från fiskmåsen, dock urskiljs numera vanligen likt personlig art.

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen häckar ovan stora delar från Europa samt Asien, allmänt mellan 50:e samt 70:e breddgraden.

Den häckar inom kurera Skandinavien samt förekommer såväl nära kusterna likt inne inom landet. ovan absoluta merparten från sitt utbredningsområde existerar den enstaka flyttfågel dock förekommer året ifall, lokalt, främst utmed kusterna, från södra Skandinavien, Storbritannien, Baltikum, Polen, Tyskland, Nederländerna samt land i västeuropa, samt utmed landremsa vid havet från sydvästra Kanada.

Individantalet vid dessa vinterlokaler skiftar beroende vid hur kall vintern existerar.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen delas idag in inom tre underarter tillsammans med nästa utbredning:^[5]

Tidigare behandlades den nordamerikanska kortnäbbade måsen (Larus brachyrhynchus) likt underart mot fiskmåsen samt vissa utför detta fortfarande.^[1] Ursprungligen beskrevs den likt personlig art, dock kategoriserades 1931 liksom underart mot fiskmåsen.

Sedan 2021 urskiljs den återigen från dem tongivande taxonomiska auktoriteterna Clements et al. samt International Ornithological församling (IOC).^[8][5]Sveriges ornitologiska förenings taxonomiska kommitté följde efter 2022. Artstatusen motiveras utifrån enstaka kombination från genetiska,^[9][10] lätesmässiga^[11] samt morfologiska skillnader.

detta finns ett enda trygg övervakning från den inom Europa, vilket skedde vid Azorerna inom februari–mars 2003.^[12]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen häckar nära vätska inom kurera landet ända upp inom fjällvärlden.^[13] Skogsbygderna inom exempelvis Dalsland samt detta inre från Norrland koloniserades inledningsvis beneath ett expansion såsom inleddes beneath 1930-talet.

vid vintern ändrar bostadsort merparten från den svenska populationen, dock några stannar kvar utmed Sveriges södra kuster. Antalet övervintrande fåglar beror vid hur varma vintrarna existerar.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen äger tre åldersklasser. Dess längd existerar 40–46 centimeter samt vingspannet 100–115 centimeter.^[14] Vikten varierar mellan 394 samt 586 gram.^[15] Den påminner ifall gråtruten dock existerar betydligt mindre samt slankare.

Den besitter även smalare näbb, rundare viktig samt enstaka spänstigare, snabbare rymning än gråtruten. Könen existerar lika dock kunna könsbestämmas genom för att honan existerar något mindre.^[14] Bland annat skiljer sig näbblängden åt var honans näbb existerar något mindre.

Honan får en kull per år och normalt är det tre ägg som läggs i början av maj

Hos nominatformen gäller för att honornas näbb existerar mindre än 88,5 millimeter samt hanarnas existerar större än 91,0 millimeter.^[16]

I adult klädsel existerar den grå vid ovansida från vingarna samt vid ryggen. bröst, undergump, övergump samt stjärt existerar vita. Svarta yttre handpennor tillsammans med massiv ljus fläck s.k.

"slant". Den äger ljust gulgröna ben samt citrongul näbb. Huvudet existerar vitt vid sommaren samt gråstreckat vid vintern, då även näbben blir grönare inne nära näbbroten, samt den får en mörk streck såsom skiljer från den gula näbbspetsen.^[14]

Den juvenila fiskmåsen besitter ett brungrå spräcklig illustration vid ovansidan, undersidan vattrat en färgblandning av grått och vitt, samt den äger en dämpad färg mellan grått och brunt brett bröstband vilket går upp på baksidan nacken.

Dess ben samt näbben existerar rosa utom näbbspetsen såsom existerar mörk. Den besitter en brett ändband vid stjärten vilket kontrasterar mot den vita övergumpen, likt även äger några grå prickar. Undersidan från vingarna existerar noggrann likt ovansidan grovt täckta med fläckar inom gråbrunt.^[14]

Fiskmåsen inom sin inledande klädsel för vintern äger ruggat mot ett grå rygg.

De tre äggen som i regel läggs i maj är olivbruna med mörkbruna fläckar

detta mesta från dem brungrå bröstbandet existerar borta samt benen äger blivit mer ljus rosa. Även näbben existerar mer tydlig färgad tillsammans med rosa näbbrot samt mörk näbbspets. Den besitter ännu sitt distinkta ändband, huvudet existerar gråstreckat samt vingundersidorna fläckiga inom grått, mörk samt brunt.^[14]

Fiskmåsen inom sin andra klädsel för vintern äger inget brunspräckligt kvar inom sin fjäderdräkt.

Den existerar grå vid ryggen samt ovansida från vingarna. Stjärt, övergump, undergump, vingundersidor, kroppsidor samt mestadelen från bröstet existerar helvit. Huvudet existerar gråstreckat. Benen existerar för tillfället ljust gulgröna samt näbben äger en kraftigt mörk tvärband mellan den gulgröna näbbroten samt den gråvita näbbspetsen. "Slanten" existerar små samt den äger mer mörk vid handpennespetsarna samt handtäckarna upp mot vingknogen än den adulta såsom äger mer vass avgränsning mellan detta svarta samt grå vid vingovansidan.^[14]

Dräktskillnader mellan underarterna

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsar varierar inom utseende varför detta ej ständigt går för att underartsbestämma enstaka fiskmås likt ej befinner sig vid sitt häckningsområde.^[17] Utöver detta uppvisar canus samt heinei enstaka klinal passage inom västra Ryssland samt heinei samt kamtschatschensis förmå överlappa inom nordöstlig Sibirien.^[18] Nedanstående beskrivningar gäller typiska individer på grund av sina respektive underarter:

• L.

  l. canus existerar den ljusaste samt minsta underarten samt balanserar såsom adult 290–480 gram.^[18][19]

• L. c. heinei existerar större än nominatformen, besitter grövre näbb samt balanserar såsom adult 315–550 gram.^[18][19]
• L.

  c. kamtschatschensis existerar den största underarten samt balanserar vilket adult 394–586 gram. Den skiljer sig dräktmässigt ifrån nominatformen beneath andra vintern, då den äger en mörk ändband vid stjärten noggrann liksom brachyrhynchus. Vissa individer äger gråprickig övergump samt somliga individer äger en lika kraftigt ändband andra vintern vilket nominatformen besitter inledande vintern.^[18][19]

Skillnader gentemot kortnäbbad mås

[redigera | redigera wikitext]

Kortnäbbad fågel existerar många lik fiskmåsen, dock existerar något mindre tillsammans såsom namnet avslöjar relativt betalkort näbb.

Jämfört tillsammans nominatformen från fiskmås besitter den även mörkare grått vid rygg samt vingovansida. Fiskmåsen äger vidare mer mörk vid vingspetsarna samt mer mitt vid huvudet vintertid. Näbben existerar även gulare samt är kapabel olikt kortnäbbad fågel äga en mörk grupp även sommartid. Dräktmässigt skiljer den sig främst ifrån nominatformen canus då fågeln existerar juvenil alternativt beneath inledande vintern.

Kortnäbbad fågel existerar då många mörkare tillsammans ett brungrå fjäderdräkt. beneath inledande vintern ljusnar dräkten något rnen förblir kontrastlös samt saknar tydliga svarta alternativt vita partier. Ung fiskmås äger då klart avgränsat smalt mörk grupp vid stjärten, tydliga brunaktiga spetsar vid undre vingtäckarna samt allmänt vitare mage tillsammans med mer spridd bandning samt fläckning, särskilt vid sidorna.

Vidare uppvisar fiskmåsen även en svagt grupp tvärs ovan armpennorna samt mörka yttre handpennor underifrån. inom ansiktet existerar den ljus runt näbbroten samt inom pannan, var ung kortnäbbad fågel existerar typiskt brunstreckad. Även beneath inledande sommaren äger kortnäbbad fågel ett ljusbrun grundton var fiskmåsen från nominatformen existerar ljus.

andra vintern besitter kortnäbbad fågel ännu kvar en suddigt mörk ändband vid stjärten, medan fiskmåsens existerar helvit.

Föräldrarna tar sedan gemensamt hand om ungarna, som blir flygfärdiga efter cirka 35 dygn

vid sittande bevingat djur syns även för att kortnäbbad fågel äger svarta teckningar vid några från tertialerna.^[20][18]

Läten

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen lockar tillsammans med välkända gnälliga "gia". nära bekymmer hörs ihärdiga "gli-u gli-u...". detta galande revirlätet beskrivs såsom "ke ke ke kliiih-a...

kliiih-a... kej-a kej-a kej-a kej-a kej-a ke ke". samtliga läten existerar mer ljusröstade än gråtrutens motsvarande.^[14]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen häckar inom enstaka mängd olika biotoper inom närheten från dricksvatten liksom exempelvis stora sjöar, mindre skogstjärnar samt utefter landremsa vid havet.

Utmed kusterna samt nära stora insjöar häckar den ofta inom stora kolonier. Den återfinns även inom stadsmiljö, dock ej inom identisk utsträckning såsom gråtruten.

Kolonihäckande fåglar placerar bona korrekt glest vid marken tillsammans omkring ett fyra meters lucka. Ensamhäckande par förmå placera sitt bo lite varstans, vid hustak, inom träd alternativt vid en större stenblock vid ett gård.

Boet existerar ett skålformad konstruktion från växtmaterial.^[13]

Fiskmåsen häckar inledande gången nära tre mot fem års ålder.^[13] Den lägger inom snitt tre vanligtvis för fortplantning hos djur vilket paret ruvar inom mellan 23 samt 28 dygn.^[13] Föräldrarna tar sedan gemensamt grabb angående ungarna, likt blir flygfärdiga efter cirka 35 dygn.

Vanligtvis lägger den sin enda kull inom start mot mitten från femte månaden i året.

Fiskmåsen existerar ett allätare vilket ofta födosöker inom närheten från människan samt kunna flyga långa sträckor ifrån häckningsplatsen på grund av för att hitta att ge liv. Den tar vattendjur samt fiskavfall, skalade djur, daggmask, hushållsavfall, insekter vilket

flygmyror, små frukter från växter samt utsäde.^[13]

Fiskmåsen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus på grund av fiskmås inom bred fras, detta önskar yttra inkorporerande kortnäbbad fågel.

Den sammanlagda populationen äger en många stort utbredningsområde vid ovan 10 000 000 km² samt världspopulationen uppskattas mot mellan 1 700 000 samt 4 400 000 individer.^[1] vid bas från detta kategoriserar IUCN arten vilket livskraftig (LC).^[1] Arten existerar dock lokalt hotad samt inom Turkmenistan utrotad.^[1]

Status inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land besitter fiskmåsens utbredning samt populationstäthet varierat.

vid 1930-talet utvidgade arten samt koloniserade bland annat skogsbygderna inom Dalsland samt detta inre från Norrland. detta svenska beståndet från häckande fiskmåsar besitter uppskattats mot mellan 100 000 samt 200 000 par. Naturvårdsverket uppskattade inom femte månaden i året 2008 för att trenden på grund av den svenska populationen ur en 30-årsperspektiv existerar stadig.

Senare studier visar dock för att den numera reducerar inom antal, därför resehandling för att den upptas liksom nära hotad (NT) vid Artdatabankensrödlista ifrån 2020.^[21][2]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnetLarus canus betyder "grå mås". Den äldsta kända nedskrivingen från termen "fiskmås" härstammar ifrån 1582, dock detta trivialnamn existerar tillsammans massiv sannolikhet många äldre.

Redan 1330 finns fiske maka omnämnd, dock detta existerar osäkert angående detta existerar fiskmås alternativt någon ytterligare måsfågel likt åsyftas. termen "mås" besitter germanskt ursprung. vid fornsaxiska hette den mĕu, vid medelnederländskamĕwe, vid tyska mŏwe samt vid engelska mew.^[22][23]

Bygdemål

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera dialektala namnformer till fiskmåsen inom olika landskap liksom feskanåpa inom Småland,^[24]feskemåns inom Värmland,^[25]fiskmåke inom Närke,^[24]fiskmåns alternativt fiskmååns inom Västergötland,^[24]gjuse vid Öland,^[26]lövgjuse inom Östergötland^[26] samt måga inom norra Bohuslän^[27].

andra dialektala namn existerar måk, måke, (fisk)måse, måge, homåka, gale samt glimås.^[23]

Folktro

[redigera | redigera wikitext]

Måsen förekommer ofta inom folktron, dock existerar detta ofta omöjligt för att känna till ifall detta just existerar fiskmåsen likt avses.

En vanlig sägen existerar för att måsen existerar själen ifrån ett avliden människa, samt då ofta enstaka skeppsbruten.

Detta existerar troligen orsaken mot för att fiskmåsen vid flera håll ej äger fått dödas.^[26] Den äger även fungerat liksom orakel. Exempelvis trodde man inom delar från land i norden för att detta blev en uselt skördeår angående den häckade långt ifrån stort insjövatten, samt inom Torslunda inom Skåne sade man för att detta blev en gott kalenderår angående fiskmåsen följde nära efter harven alternativt plogen.

vid flera håll tolkades detta likt för att detta skulle bli oväder angående fiskmåsarna ifrån havet flög in ovan nation.

På Tjörn sade man förr för att fiskmåsen skriker: "Se silla! Ta a! Ta a! Ta a!"^[26]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Sibley, David Allen (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society
• Wahlberg, Tage (1993) Kunskapen ifall fåglar: samtliga häckande arter inom Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren.

  ISBN 91-29-61772-3

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]