Riksdagens mål om halvering antalet

Sveriges riksdag

Sveriges riksdag, alternativt riksdagen, existerar Sverigeslagstiftande kyrka samt i enlighet med regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.^[1] Riksdagen består från ett enda kammare tillsammans 349 ledamöter, liksom väljs genom allmänna samt direkta omröstning vart fjärde år.^[2]

Riksdagen ansvarar till för att stifta lagar, besluta ifall avgift mot staten samt besluta hur statens medel bör användas.^[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt ovan regeringen,^[3] tillsammans chansen för att avsätta den genom ett misstroendeförklaring.^[4] enstaka färsk statsminister är kapabel ej tillträda utan för att inledningsvis äga godkänts från riksdagen.

inom enlighet tillsammans med principen ifall negativ parlamentarism existerar statsministern samt övriga regeringen tolererad från riksdagen således länge ej mer än hälften från riksdagens ledamöter röstar emot den.^[5]

Riksdagen leds från ett talman, liksom sedan den 24 september 2018 existerar Andreas Norlén (M). Ledamöterna existerar organiserade inom olika partigrupper efter politiskt område.

dem utses genom direkta val; detta senaste ägde lokal den 11 september 2022 samt nästa ordinarie omröstning existerar planerat mot den 13 september 2026. Riksdagen äger sitt säte inom Riksdagshuset inom huvudstaden.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Riksmötet öppnar den andra tisdagen inom september varenda tid, utom dem kalenderår allmänt omröstning hålls.

Då öppnar detta några veckor senare.

Riksdagen existerar organiserad inom sexton riksdagsutskott samt inom EU-nämnden. Utrikesnämnden intar ett särställning då den leds från statschefen samt existerar en samrådsorgan mellan regeringen samt riksdagen.

I regeringsformen står det att all makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare

detta årliga riksdagsarbetet indelas inom arbetsperioder såsom kallas sessioner. Riksdagen existerar representerad inom internationella kroppsdel, mot modell Europarådet, Europeiska unionen, Nordiska rådet samt Förenta nationerna. Riksdagens funktion, direktiv samt bestämmelser ordineras från Riksdagsordningen (RO).

Riksdagen äger liksom regeringen myndigheter knutna mot sig, vilka inom flera fall besitter mot funktion för att verka på grund av riksdagens kontrollmakt.

Att minska antalet ledamöter skulle öka det politiska inflytandet för varje enskild ledamot men också spara pengar för landet som helhet och stärka banden mellan väljare och valda politiker

på grund av närvarande besitter riksdagen tolv myndigheter, utöver administration för riksdagen, vilken sköter den interna förvaltningen:

Riksdagens valberedning utses från riksdagen. detta existerar en kroppsdel vilket bereder dem omröstning likt äger plats inom kammaren. Den bereder ej omröstning från riksföreståndare, talman, kammarsekreterare, justitieombudsman alternativt riksrevisor.^[6]

Uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag utgör landets lagstiftande auktoritet.

Den existerar Sveriges högsta beslutande kroppsdel, samt den viktigaste demokratiska församlingen inom landet. Utöver lagstiftningsmakten äger riksdagen även inom arbetsuppgift för att besluta ifall avgift mot staten samt besluta hur statens medel bör användas.

2018 dödades 325 personer i trafiken

Därtill hör för att riksdagen bör undersöka rikets styrelse (regeringen samt statsråden) samt förvaltning.^[7]

Riksdagsarbetet består bland annat inom för att behandla förslag mot nya lagar. Dessa finns inom numeriskt värde varianter: dels propositioner, liksom existerar förslag skrivna från regeringen, dels samt motioner, såsom existerar förslag vilket existerar författade från enskilda riksdagsledamöter.

Dessa motioner samt propositioner behandlas inom detta riksdagsutskott liksom besitter grabb angående förslagets fält samt utskottets beslut skrivs ned inom en utskottsbetänkande. Riksdagsledamöterna arbetar även tillsammans för att delta nära arbetsplena samt bordläggningsplena, framställa skriftliga ämnen samt interpellationer mot statsråd samt delta inom debatter.

Riksdagsledamöternas sysselsättning pågår inom massiv utsträckning inom utskotten.

Motivering Den svenska riksdagen har idag 349 ledamöter

Riksdagen besitter även flera kontrolluppgifter – den kontrollerar regeringens samt myndigheternas jobb. en från riksdagens viktigaste beslut existerar för att anta statens ekonomisk plan vilket lämnas liksom ett proposition från regeringen mot riksdagen numeriskt värde gånger per kalenderår. Riksdagens viktigaste kontrollorgan existerar konstitutionsutskottet samt Justitieombudsmannen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ståndsriksdagens etablerande

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen inom landet leder sitt ursprung dels ifrån dem gamla alltingen samt dem församlingar likt valde landets monark, dels ifrån stormannaförsamlingar vilket beneath namn från herredagar alternativt hovdagar förekom beneath 1200-, 1300- samt 1400-talen.^[8]

En datering från riksdagens uppkomst, vilket varit ett många omdiskuterad fråga, blir beroende från hur man definierar begreppet riksdag.

Detta är, räknat per invånare, ett större antal än i många jämförbara länder

Fäster man endast avseende nära för att detta fanns enstaka på grund av läka landet representativ kyrka liksom ägde viss beslutanderätt, därför förmå den valnämnd liksom utsåg kungen kallas Sveriges inledande riksdag samt riksdagens uppkomst dateras mot 1319.^[8]

Lägger man däremot vikten vid för att samtliga befolkningsgrupper varit representerade samt för att mötet fyllt ett funktion inom rikets styrelse kunna man prata angående enstaka riksdag inledningsvis vid 1400-talet.^[8]

Redan 1435 kallade man mot en träff inom Arboga på grund av för att diskutera samt besluta angående rikets angelägenheter.

Arboga sammankomst äger därför ibland kallats Sveriges inledande riksdag. dock ursprunglig nära Gustav Vasas numeriskt värde riksmöten inom Västerås 1527 samt 1544 är kapabel man prata ifall ett riksdag tillsammans representation från dem fyra stånden: adel, präster, borgare samt bönder. Själva termen riksdag kom inom bruk vid 1540-talet, samt 1617 antogs den inledande riksdagsordningen: Ordningen på grund av ständernas sammanträden, vilken justerade arbetsformerna till dåtidens riksdag samt hur ärendena skulle behandlas.

beneath 1600-talet utvecklades även systemet tillsammans med propositioner, förslag ifrån kungen mot riksdagen. Riksdagen tillsatte utskott tillsammans representanter på grund av dem fyra stånden på grund av för att förhandla fram beslutsunderlag. Sedan 1500-talet ägde stånden samt riksdagsmännen även en slags motionsrätt; dem kunde lägga fram egna politiska förslag, såsom kallades besvär.^[9]

Utskottsväsendet växte fram.

Bestämmelser infördes angående vilka såsom skulle kallas mot riksdagen samt nära vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas.

riksdagens uppgift ifall delning antalet

detta karolinska enväldet, vars insättning skedde inom samverkan tillsammans med riksdagen, försvagade riksdagens ställning; riksdagen blev en lydigt redskap inom kungens sker.

Frihetstiden

[redigera | redigera wikitext]

Desto större dominans fick riksdagen beneath frihetstiden vid 1700-talet, genom riksdagsordningen 1723, liksom inom stort sett koncentrerade all kraft mot ständerna.

en partisystem, hattar samt mössor, samt ett parlamentarism, likt företer vissa likheter tillsammans med nutidens, växte fram. Traditionerna inom detta nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka mot denna period (för modell vid riksdagsutskott beneath frihetstiden, titta Riksdagen 1760–1762).

Detta ständervälde – slutligen försvagat från ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar samt korruption – föll samman då monark Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning tid 1772.

Gustavianska tiden

[redigera | redigera wikitext]

Gustav III:s statsvälvning innebar slutet vid Frihetstiden samt ett återgång mot ett maktdelning mellan kungen samt riksdagen, vilken befästes inom 1772 års regeringsform, liksom beslutades vid Riksdagen 1771–1772.

Regeringsformen byggde vid maktdelningsprincipen inom Montesquieus anda, var Riksdagen behöll sin roll liksom lagstiftande inflytande samt sin mäktiga korrekt mot beskattning, samt kungen återtog rollen såsom den verkställande makten. nära Riksdagen 1789 infördes Förenings- samt säkerhetsakten, likt plats en tillägg mot 1772 års regeringsform. idag utökades kungens inflytande, samt denne kunde fritt besluta angående konflikt samt fred, något likt tidigare endast ankom vid riksdagen.

Dock innebar detta även slutet till detta högadliga riksrådet samt för att precursor mot dagens statsmakt bildades, Rikets allmänna ärendens beredning. mot Riksdagen 1789 skrev även tonsättaren namn Martin Kraus ett öppningsmarsch såsom kallas Riksdagsmarschen.

1809 års författning

[redigera | redigera wikitext]

År 1809 fick land enstaka färsk regeringsform, vilken följdes från 1810 års riksdagsordning.^[10].

Den föreskrev ett fortsatt delning från makten mellan kungen samt riksdagen, vilket ännu bestod från dem fyra stånden. idag fick även domstolar samt myndigheter ett självständig ställning samt justitieombudsmannaämbetet inrättades.^[10]Maktdelningsläran, vilket skilde mellan lagstiftande, dömande samt verkställande auktoritet, utövade stort effekt vid 1809 års regeringsform vilket, låt artikel tillsammans stora ändringar, kom för att gälla mot samt tillsammans utgången från 1974.

Tvåkammarsystem

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1809 samt 1974 gjordes viktiga förändringar inom författningen till för att även dem framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. Genom för att Riksdagen 1865–1866 avgjorde för att införa riksdagsordningen 1866 genomfördes representationsreformen, vilken innebar för att ståndsriksdagen upphörde samt ersattes från en tvåkammarsystem.^[10]

Efter tvåkammarriksdagens insättning 1867 valdes inledande kammaren omväg genom landstingen samt dem största städernas kommunala beslutande församlingar på grund av ett period från 9 kalenderår.

Den ansågs företräda ”bildningen samt förmögenheten”. Endast män plats valbara samt dessutom fanns ålders-, inkomst- samt förmögenhetsvillkor; på grund av valbarhet mot inledande kammaren krävdes för att man

hade fyllt 35 år
samt
- a) ägde ett fastighet taxerad mot minimalt 80 000 riksdalereller
- b) ägde ett skattepliktig intäkter vid minimalt 4 000 riksdaler.

Endast 6 000 personer inom bota landet uppfyllde dessa krav.

dem 125 ledamöterna inom inledande kammaren ägde ej heller något arvode på grund av sitt sysselsättning inom riksdagen. Ledamöterna inom inledande kammaren spridda sig 1867 yrkesvis såsom 40 andel högre ämbetsmän, 35 andel godsägare samt 25 andel storföretagare.^[11] Jämsides tillsammans med den allmänna rösträtten utvecklades samt accepterades allmänt detta parlamentariska styrelseskicket, såsom innebär för att regeringen på grund av sin existens existerar beroende från riksdagens stöd.

Rösträtten

[redigera | redigera wikitext]

Rösträttsfrågan kom för att debatteras livligt ifrån 1860-talet, då krav vid ett inom praktiken allmän rösträtt något som har transporterats eller flyttats fram. Allmän rösträtt (men ej lika rösträtt) till män nära omröstning mot andra kammaren genomfördes 1909.

tid 1918 infördes allmän samt lika rösträtt på grund av män, samt 1921 på grund av kvinnor, då även andrakammarvalet 1921 hölls. ej förrän då blev riksdagen fullt ut ett demokratisk representation på grund av all människor. Män ägde sedan 1909 visserligen haft rösträtt mot andra kammaren dock mot inledande kammaren, var den egentliga makten nedsänkt, fick dem nästan allmän samt lika rösträtt, detta krävdes fullgjord värnplikt på grund av rösträtt, samtidigt liksom kvinnorna fick allmän rösträtt.

1922 ändrades grundlagen således även myndiga män vilket ej fullgjort sin värnplikt fick rösträtt.^[12]

Rösträtt mot landsting samt stadsfullmäktigeförsamlingar, likt inom sin tur valde ledamöter mot inledande kammaren, berodde 1867–1911 vid förmögenhet samt intäkter samt även bolag samt juridiska personer kunde äga rösträtt. Även kvinnor likt betalade avgift ägde rösträtt.

Mer än hälften från samtliga män ägde kommunal rösträtt, dock eftersom rösträtten fanns graderad (ju större förmögenhet/inkomst desto fler röster ägde väljaren) plats detta till dem allra flesta meningslöst för att delta inom valen. Ledamöterna inom inledande kammaren ägde mandatperioder vid nio år; ett niondedel från kammarens mandat omvaldes årligen.

Rösträtt nära omröstning mot andra kammaren fanns inom vallag mellan 1867 samt 1911 begränsad vid nästa sätt:

Rösträtt ägde svenska medborgare,

som plats män
21 kalenderår fyllda
samt
- a) innehade fastighet taxerad mot minimalt 1 000 riksdaler (senare kronor) eller
- b) arrende från jordbruksfastighet taxerad mot minimalt 6 000 riksdaler eller
- c) uppbärande från skattepliktig lön vid minimalt 800 riksdaler.
Dessutom krävdes för att man ägde betalat sina skulder (kommunalskatten) mot kommunen.

Reglerna ifall rösträtt gjorde för att kammaren knappast valdes vid en demokratiskt sätt: 5,5 andel från befolkningen samt 21 andel från samtliga myndiga män ägde rösträtt.

till för att existera valbar måste man artikel 25 kalenderår fulla samt äga rösträtt.

Rösträttsreformen 1909 innebar för att andra kammarens väljarkår ökade ifrån 9,5 andel mot 19 andel från den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes ifrån 21 mot 24 kalenderår. Män likt levde från fattigvården, ej ägde fullgjort värnplikt samt kvinnor saknade allmänt rösträtt.

på grund av omröstning mot inledande kammaren infördes enstaka fyrtiogradig skal. kalenderår 1918 infördes kvinnlig rösträtt samt kraven vid betalda skulder mot kommunen blev tagna försvunnen. Rösträttsåldern på grund av omröstning mot andra kammaren sänktes mot 23 tid. Rösträttsåldern på grund av omröstning mot inledande kammaren höjdes ifrån 21 mot 27 kalenderår (sänkt mot 23 tid 1937, 21 kalenderår 1941 samt 20 kalenderår 1965).

Den liksom plats hållbart försörjd från fattigvården alternativt satt inom konkurs saknade kvar rösträtt. Kravet vid fullgjord värnplikt blev tagna försvunnen 1922. Rösträttsreformerna innebar för att 54 andel från all befolkningen ägde rösträtt 1921.^[11] Dagens vallag existerar mer givmild.

Kvinnlig representation

[redigera | redigera wikitext]

1921 valdes dem inledande kvinnorna in likt ledamöter inom Sveriges riksdag.

Kerstin Hesselgren valdes mot inledande kammaren, medan Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund samt Bertha Wellin valdes in inom andra kammaren. Andelen kvinnliga riksdagsledamöter steg mot ett start långsamt, samt 1971 fanns ännu endast 14 andel från ledamöterna kvinnor.^[13]

Under senare kalenderår äger dock andelen kvinnliga ledamöter ökat snabbare, delvis vilket enstaka resultat från medvetna satsningar (i vissa fall tillsammans "varannan damernas"^[14] vid valbar plats) från dem större politiska partierna.

Efter riksdagsvalet 2014 plats andelen kvinnor inom riksdagen 43,6 procent,^[13] samt efter riksdagsvalet 2018 ägde siffran stigit ytterligare, mot 46,1 andel. Sveriges existerar en från världens länder tillsammans med högst andel kvinnliga parlamentariker.^[15]

Enkammarsystem

[redigera | redigera wikitext]

År 1971 övergavs tvåkammarsystemet samt enstaka kammare tillsammans 350 ledamöter infördes.

Nu säger transportstyrelsen att riksdagens mål om halverat antal döda till 2020 inte kommer uppfyllas

Samtidigt gjordes utskottsväsendet angående. Systemet tillsammans olika utskott på grund av lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs samt 16 utskott till olika ämnesområden, fackutskott, inrättades. Tre tid senare, 1974, fick landet såväl ett fräsch riksdagsordning såsom enstaka färsk regeringsform. Parlamentarismens principer skrevs in inom regeringsformen samt talmannen tilldelades ett huvud roll nära bildandet från regeringar.

mot valet 1976 sänktes rösträttsåldern ifrån 20 mot 18 kalenderår. nära identisk situation ändrades antalet riksdagsledamöter ifrån 350 mot 349.

Jämviktsriksdag

[redigera | redigera wikitext]

Olägenheterna tillsammans en jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart.

En ökning med nästan 30 procent sen förra året

nära riksdagsvalet 1973 fick dem socialistiska samt borgerliga blocken 175 riksdagsplatser fanns. detta ledde mot för att flera omröstningar inom riksdagen fick avgöras tillsammans med hjälp från lotten. inom folkmun äger den kallas ”Lotteririksdagen”. Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, likt ifrån samt tillsammans detta tid kallades riksmötets öppnande, inom den provisoriska plenisalen inom Kulturhuset nära Sergels torg inom huvudstaden.

1975 års riksmöte varade endast beneath vårsessionen, eftersom riksdagens arbetsår ändrades ifrån för att tidigare äga omfattat enstaka vår- samt ett höstsession mot för att omfatta ett höst- samt ett vårsession. Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte samt ifrån samt tillsammans med 1976/1977 års riksmöte besitter kammaren 349 ledamöter.

Då talmannen ej besitter rösträtt går den individ ifrån talmannens område likt stod närmast för att bli invald inom riksdagen in vilket ersättare vid talmannens område inom riksdagen.

Fyraårig valperiod

[redigera | redigera wikitext]

År 1994 fattade riksdagen numeriskt värde beslut likt förändrade riksdagens arbete: dels för att valperioden skulle förlängas ifrån tre mot fyra kalenderår, dels för att budgetarbetet skulle effektiviseras.

detta senare innebär för att budgetåret numera löper vid kalenderår samt för att budgetpropositionen läggs fram samt behandlas beneath hösten.

Val mot riksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Val mot riksdagen äger utrymme vart fjärde kalenderår den andra söndagen inom september.

Den nya regeringen borde skyndsamt agera för att minska riksdagen till en rimligare storlek, skriver Mathilda Ekeblad, ordförande för Muf

på grund av för att en område bör erhålla område inom riksdagen behövs minimalt fyra andel från rösterna inom bota landet alternativt tolv andel från rösterna inom någon valkrets (inget område besitter dock någonsin vunnit riksdagsrepresentation genom tolvprocentsregeln). Mandaten fördelas i enlighet med jämkade uddatalsmetoden.

Historiska valresultat

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning inom inledande kammaren 1912–1970

[redigera | redigera wikitext]

Valår	V	S	C	L	M	Grafisk framställning, mandat samt valdeltagande
1912	12	52	86	150
1914	13	49	88	150
1915	14	47	89	150
1918	1	16	45	88	150
1921	3	51	19	40	37	150
1922	3	50	18	38	41	150
1925	1	52	18	35	44	150
1929	1	52	17	31	49	150
1933	1	58	18	23	50	150
1937	1	66	22	16	45	150
1941	1	75	24	15	35	150
1945	2	83	21	14	30	150
1949	3	84	21	18	24	150
1953	4	79	25	22	20	150
1957	3	79	25	30	13	150
1959	2	79	22	32	16	151
1961	2	77	20	33	19	151
1965	2	78	19	26	26	151
1969	1	79	20	26	25	151
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten.

Mandatfördelning inom valet mot andra kammaren, valen 1911–1968

[redigera | redigera wikitext]

Valår	V	SP	S	ÖVR	C	FR	L	M
1911	64	101	65	230	57,0
1914 V	73	71	86	230	69,9
1914 H	87	57	86	230	66,2
1917	11	86	12	62	59	230	65,8
1920	7	75	2	29	47	70	230	55,3
1921	13	93	21	41	62	230	54,2
1924	5	104	23	28	5	65	230	53,0
1928	8	90	27	28	4	73	230	67,4
1932	2	6	104	36	24	58	230	68,6
1936	5	6	112	36	27	44	230	74,5
1940	3	134	28	23	42	230	70,3
1944	15	115	35	26	39	230	71,9
1948	8	112	30	57	23	230	82,7
1952	5	110	26	58	31	230	79,1
1956	6	106	19	58	42	231	79,8
1958	5	111	32	38	45	231	77,4
1960	5	114	34	40	39	232	85,9
1964	8	113	36	43	33	233	83,3
1968	3	125	39	34	32	233	89,48
nära valet 1911 blev enstaka frikostig (L) vald från dem moderata (M) samt existerar inom tabellen uppskriven inom kolumnen på grund av M.^[16] Året 1914 hölls numeriskt värde omröstning mot riksdagens andra kammare, en den 27 mars (i tabellen 1914 V) samt en den 25 september (i tabellen 1914 H). nära valen 1917, 1920 samt 1921 representerade 11, 7 respektive 6 från dem ledamöter uppskrivna inom kolumnen på grund av V Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV). nära valet 1921 gick ett riksdagsman på grund av M vilket vilde.^[17] nära valet 1924 plats numeriskt värde riksdagsmän, ett på grund av FR samt L respektive, politiska vildar.^[18]
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten.

Mandatfördelning inom omröstning mot Sveriges riksdag, valen 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Valår	V	S	MP	SD	NYD	C	L	KD	M
1970	17	163	71	58	41	350	88,33
1973	19	156	90	34	51	350	90,84
1976	17	152	86	39	55	349	91,76
1979	20	154	64	38	73	349	90,72
1982	20	166	56	21	86	349	91,44
1985	19	159	44	51	76	349	89,93
1988	21	156	20	42	44	66	349	85,96
1991	16	138	25	31	33	26	80	349	86,73
1994	22	161	18	27	26	15	80	349	86,82
1998	43	131	16	18	17	42	82	349	81,39
2002	30	144	17	22	48	33	55	349	80,11
2006	22	130	19	29	28	24	97