favepic.pages.dev






Vad är bakterier uppbyggda av

Bakterier

Bakterier (Bacteria) alternativt eubakterier (Eubacteria) existerar encelliga mikroorganismer utan cellkärna samt andra membranomslutna organeller; dem äger dock ribosomer[1][2].

Hur är bakterier uppbyggda? En översikt på hur en bakterie kan se ut

Bakterier räknas mot prokaryoterna såsom även inkluderar domänenarkéer.[3] Bakterier existerar vanligtvis en antal mikrometer långa samt balanserar en antal hundra femtogram. Bakterier är kapabel äga en varierande utseende, bland annat något som har fått en viss form eller struktur liksom sfärer, spiraler (helix) alternativt stavar.

Studier från bakterier kallas till bakteriologi samt existerar enstaka kvist inom mikrobiologin.

Bakterier är kapabel hittas inom varenda ekosystem vid jorden, inom varma källor, bland radioaktivt avfall,[4] inom havsvatten samt djupt ned inom jordskorpan.

Bakterier finns nästan överallt, i och omkring oss, på huden, i munnen, i tarmarna och i luften, vattnet och på marken

Vissa bakterier är kapabel mot samt tillsammans med överleva inom extrem kall luft samt inom vakuum. inom medelvärde finns 40 miljoner bakterier inom en gram mark samt enstaka miljon bakterier inom enstaka milliliter färskvatten. Bakterier utgör enstaka betydelsefull länk inom näringskedjor, en modell existerar kvävefixering ifrån jordens atmosfär.

dem flesta arter från bakterier existerar ännu okända till vetenskapen.


  • vad existerar bakterier uppbyggda av

    • Orsaken existerar för att dem flesta bakteriearter ej förmå planteras inom en laboratorium därför för att deras tillväxtförhållanden existerar okända. Vissa bakterier växer enbart beneath särskilda betingelser.[5] dem finns inom dem maximalt extrema miljöer – inom svavelsprutande undervattensvulkaner tillsammans med temperaturer ovan °C, inom varma källor vid Island, inom saltgruvor samt inom saltsjöar såsom Döda Havet, mot samt tillsammans med vid styrstavar inom kärnreaktorer.

    Uppskattningsvis finns detta 1,3 bakterier till varenda människocell hos ett människa, var dem flesta bakterier finns inom tarmen samt huden.[6] Trots för att dem flesta från dessa bakterier existerar ofarliga förmå dem orsaka infektioner.

    Bakteriologins historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakterier observerades inledande gången från den nederländskavetenskapsmannenAntonie van Leeuwenhoek tid genom en enkelt mikroskop vilket han egen byggt.

    Vad baseras klassificeringen av bakterier på? Morfologi (mikroskopi): stavar eller kocker

    detta han såg kallade han på grund av "animalcules" samt publicerade sina iakttagelser mot Royal gemenskap inom London.[7][8] termen bakterie introduceras långt senare från Christian Gottfried namn kalenderår , samt kunna härledas ifrån detta grekiska termen βακτήριον -α, vilket betyder "små stavar".[9]

    Louis Pasteur demonstrerade tid för att jäsning orsakas från mikroorganismer liksom tillväxer (jäst existerar dock ej ett bakterie utan ett eukaryot).

    ett ytterligare tidig pionjär inom bakteriologin fanns Robert Koch, såsom fanns den inledande för att koppla samman sjukdomar tillsammans bakterier, vilket han även tilldelades nobelpriset på grund av tid [10]Kochs postulat existerar en antal regler såsom bör artikel fullbordade ifall ett mikroorganism bör behärska ge upphov mot sjukdom.[11]

    Under större delen från talet plats vetenskapen medveten ifall för att bakterier orsakar flera sjukdomar.

    Trots detta fanns detta ej anti-bakteriella behandlingar tillgängliga.[12] kalenderår utvecklades den inledande antibiotikan från Paul Ehrlich, vilket fått nobelpriset tid till sina insatser inom immunologin.[13]

    Ett stort steg vidare inom studiet från bakterier kom från Carl Woese vilket föreslog för att arkéer (tidigare kallade på grund av arkebakterier) härstammar ifrån ett separat evolutionär utvecklingslinje samt ej existerar besläktade tillsammans bakterier.[14] Carl Woese drog sina slutsatser genom analyser från DNA-segment likt anses existera kritiska delar till cellens funktion, samt därmed besitter ett nedsänkt genetisk variabilitet mellan olika arter.

    Arter inom identisk domän bör därför äga likartat DNA inom vissa regioner, medan arter mellan olika domäner äger divergerat beneath evolutionen.[15]

    Ursprung samt evolution

    [redigera | redigera wikitext]

    Föregångaren mot "moderna" bakterier plats enkla mikroorganismer likt utvecklades vid jorden till 4 miljarder tid sedan. till 3 miljarder kalenderår sedan existerade endast mikroskopiskt liv vid jorden.

    Bakteriella fossiler äger använts inom evolutionärbiologiska studier dock även genetiska studier från levande bakterier används till för att erhålla kunskap ifall evolutionära samband. sådana studier tyder vid för att den senaste precursor mot bakterier samt arkéer plats enstaka termofil såsom levde på grund av 2,5–3,2 miljarder kalenderår sedan.[16][17] Bakterier fanns även inblandade då arkéer skiljde sig ifrån eukaryoter.

    Bakterier är mycket små organismer, bara någon tusendel av en millimeter stora, och består av en enda cell utan kärna

    Eukaryoter uppstod genom för att bakterier integrerade sig tillsammans med föregångarna mot eukaryota celler, något liksom föreslås inom endosymbiontteorin.[18][19]

    Utseende

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakterier uppvisar ett massiv variation inom storlekar samt former. inom medelvärde existerar bakterien 10 gånger mindre än enstaka eukaryot fängelse samt existerar vanligtvis 0,5–5,0 mikrometer långa.

    nära vissa infektioner, därför såsom infektion i urinvägarna, förmå bakterierna växa intracellulärt mot flera hundra mikrometer inom längd genom för att fängelse delningsmaskineriet stoppas[20] en fåtal bakteriearter existerar dock ännu större; mot modell Thiomargarita namibiensis samt Epulopiscium fishelsoni kunna äga ett längd vid upptill enstaka halv millimeter samt existerar därmed synliga utan hjälpmedel.[21] enstaka från dem minsta typerna från bakterier existerar mykoplasma likt bland annat kunna ge upphov mot lunginflammation.[22]

    De flesta bakteriearter existerar antingen klotformade, sålunda kallade kocker alternativt stavformade, sålunda kallade bakterier.

    Vissa stavformade bakterier, mot modell bakterie existerar skruvade; andra är kapabel artikel spiral-formerade samt skruvade, mot modell spiroketer. en fåtal bakteriearter besitter former vilket liknar kuber.[23] Bakteriens struktur beror vid cellväggen samt cytoskelettet samt existerar betydelsefullt till bakteriens liv, bland annat inhämtandet från näringsämnen, vidhäftandet mot ytor, för att simma genom vätskor samt för att undkomma rovdjur.[24][25] flera celler äger vid utsidan från sitt plasmamembran en lager liksom kallas glykokalyx, slime alternativt kapsel m.m.

    Detta kunna bestå från antingen polysackarider alternativt polypeptider alternativt båda delarna. Syftet existerar för att skydda bakterien mot uttorkning dock även för att hjälpa den för att fästa mot ytor. Kapseln existerar enstaka vanlig komponent hos patogena bakterier eftersom komponenterna inom kapseln fullfölja för att den liknar kroppsliga celler vilket försvårar på grund av immunförsvaret för att känna igen dem.[26] Vissa bakteriearter besitter dessutom ett sålunda kallad endospor, från polysackarider samt proteiner vilket ger bakterien en skydd mot för att fagocyteras inuti en större varelse.

    Bakterier kan bilda kolonier, men är annars encelliga

    Endosporen förmå dessutom tjäna såsom näringsreserv beneath tider då bakterien befinner sig inom ett mer näringsfattig miljö.[27][28][29]

    Många bakteriearter existerar liksom enstaka frilevande celler, andra bildar typiska mönster tillsammans med andra bakterier såsom en utfall från bakteriens tillväxt, exempelvis bildar Neisseria diploida par, Streptokocker bildar länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, samt Stafylokocker bildar klasar (kluster).

    Bakterier är kapabel även forma filament, mot modell Actinobakterier.

    Bakterier växer oftast gemensamt vid ytor samt bildar aggregat från bakterier såsom kallas på grund av biofilm. Biofilm är kapabel variera ifrån en fåtal mikrometer inom tjocklek mot ett halvmeter inom djup, samt förmå innehålla flera arter, mot modell bakterier, protister samt arkéer.

    Bakterier likt lever inom biofilm uppvisar en systematiskt arrangemant från extracellulära komponenter, tillsammans vilka bakterierna äger förmågan för att kommunicera tillsammans med varandra.[30][31] inom naturliga miljöer, mot modell mark samt växtytor, existerar huvuddelen från bakterierna bundna mot ytor likt utgör biofilm.[32] Biofilm existerar även en bekymmer inom sjukvården därför för att implantat samt andra artificiella objekt inom enstaka sjuk individ snabbt koloniseras från bakterier likt bildar biofilm samt därmed ofta infektioner.

    Bakterier liksom växer inom biofilm existerar mer motståndskraftiga mot antibiotika.[33] Signalering mellan bakterier inom biofilm kallas på grund av quorum sensing.

    Förflyttning

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakterier förflyttar sig vid olika sätt. Några arter utsöndrar slem liksom dem glider fram vid. andra äger buntar från fina trådar vilket dem skruvar sig fram tillsammans med.

    De är så kallade prokaryoter (innan kärna)

    Slutligen finns detta bakterier vilket rör sig genom för att vifta tillsammans en alternativt flera utskott. Dessa pisklika bildningar kallas bakterieflagell.

    Bakterierna rör sig mot näringsämnen samt försvunnen ifrån giftiga ämnen. Rörelserna styrs från cellmembranet likt innehåller receptorer till olika kemiska ämnen. Då en skadligt material binder mot enstaka receptor börjar flagellet vid denna sidan jobba fortare.

    Detta resulterar inom för att cellen rör sig försvunnen ifrån detta giftiga ämnet. då näringsrika ämnen binder mot receptorerna reducerar flagellets hastighet vid den sidan från bakterien. eftersom flagellet vid bakteriens motsatta blad arbetar tillsammans identisk hastighet rör sig cellen mot näringen.

    Hos vissa bakterier tränger utskott från stärka proteintrådar ut genom cellväggen, dessa kunna fästa bakterien nära andra celler.

    sålunda använder gonorrébakterien utskotten då den sätter sig fast inom människans slemhinnor.

    Klassificering

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakterier förmå klassificeras utifrån enstaka rad olika attribut. Gramfärgning existerar en modell. Gramfärgningen existerar antingen positiv (grampositiv) alternativt negativ (gramnegativ).

    mot dem vanligaste premisserna nära sortering från bakterier brukar lyssna om bakterien trivs inom enstaka syrerik alternativt syrefattig miljö, samt bakteriens struktur – detta önskar yttra om bakterien existerar stavformad alternativt kockformad. Numera sker mer samt mer från klassificeringen genom DNA-sekvensering från bakteriella gener.

    Den vanligaste genen på grund av sekvensering existerar 16s rDNA, liksom kodar på grund av 16s rRNA, vilket existerar enstaka betydande komponent inom bakteriens ribosom.

    Exempel vid bakterier

    [redigera | redigera wikitext]

    Exempel vid sjukdomar likt bakterier orsakar

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Svar mot frågorna biologi B”. Svar mot frågorna biologi B.

      Består av peptidoglykan: repeterade byggstenar n acetylglukosamin (NAG) och n acetylmuraminsyra (NAM) ihopkopplade via peptidbryggor

      liber AB. Läst 18 januari &#;

    2. ^”Biologi B”. Studiehandledning. Nationellt centrum till flexibelt utbildning. Läst 18 januari &#;
    3. ^Woese C, Kandler O, Wheelis M (23 oktober ). ”Towards a natural struktur of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "87" (12): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 27 juni :// Läst 1 juni &#;
    4. ^Fredrickson J, Zachara J, Balkwill D, et al (). ”Geomicrobiology of high-level nuclear waste-contaminated vadose sediments at the hanford site, Washington state”. Applied and Environmental Microbiology "70" (7): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 29 september ://?view=long&pmid= Läst 1 juni &#;
    5. ^Rappé M, Giovannoni S. ”The uncultured microbial majority”. Annual Review of Microbiology "57": ss.&#;– PMID &#;
    6. ^Sears C (). ”A dynamic partnership: Celebrating our gut flora”. Anaerobe "11" (5): ss.&#;– PMID &#;
    7. ^Leeuwenhoek A (23 oktober ). ”Part of a Letter from Mr Antony van Leeuwenhoek, concerning the Worms in Sheeps Livers, Gnats, and Animalcula in the Excrements of Frogs”. Philosophical Transactions (–) "22": ss.&#;– &#; Accessed November
    8. ^Leeuwenhoek A (23 oktober ). ”Part of a Letter from Mr Antony van Leeuwenhoek, F.

      R. S. concerning Green Weeds Growing in vatten, and Some Animalcula funnen about Them”. Philosophical Transactions (–) "23": ss.&#;– &#; Accessed November

    9. ^Etymology of the word "bacteria" Online Etymology dictionary. Accessed November 23
    10. ^The Nobel Prize in Physiology or medicin Accessed November 22
    11. ^O'Brien S, Goedert J (). ”HIV causes AIDS: Koch's postulates fulfilled”. Curr Opin Immunol "8" (5): ss.&#;– PMID &#;
    12. ^Thurston A (). ”Of blood, inflammation and gunshot wounds: the history of the control of sepsis”. Aust N Z J Surg "70" (12): ss.&#;– PMID &#;
    13. ^Biography of Paul Ehrlich Accessed November 26
    14. ^Woese C, Fox G (23 oktober ). ”Phylogenetic structure of the prokaryotic domain: the primary kingdoms”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "74" (11): ss.&#;– PMID &#;
    15. ^Woese C, Kandler O, Wheelis M (23 oktober ). ”Towards a natural struktur of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "87" (12): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 27 juni :// Läst 1 juni &#;
    16. ^Di Giulio M (). ”The universal ancestor and the ancestor of bacteria were hyperthermophiles”. J Mol Evol "57" (6): ss.&#;– PMID &#;
    17. ^Battistuzzi F, Feijao A, Hedges S. ”A genomic timescale of prokaryote evolution: insights into the ursprung of methanogenesis, phototrophy, and the colonization of land.”. BMC Evolutionary Biology "4": ss.&#; PMID ?tool=pubmed&pubmedid=&#;
    18. ^Poole A, Penny D (23 oktober ). ”Evaluating hypotheses for the ursprung of eukaryotes”. Bioessays "29" (1): ss.&#;74– PMID &#;
    19. ^Dyall S, Brown M, Johnson P (23 oktober ). ”Ancient invasions: from endosymbionts to organelles”. Science "" (): ss.&#;– PMID &#;
    20. ^Söderström, Bill; Pittorino, Matthew J.; Daley, Daniel O.; Duggin, Iain G. (). ”Assembly dynamics of FtsZ and DamX during infection-related filamentation and division in uropathogenic E.

      coli” (på engelska). Nature Communications 13 (1). doi/s ISSN PMID PMC: PMC Läst 2 juli &#;

    21. ^Schulz H, Jorgensen B. ”Big bacteria”. Annual Review of Microbiology "55": ss.&#;– PMID &#;
    22. ^Robertson J, Gomersall M, Gill P. (23 oktober ). ”Mycoplasma hominis: growth, reproduction, and isolation of small viable cells”. J Bacteriol. "" (2): ss.&#;– PMID &#;
    23. ^Fritz inom, Strömpl C, Abraham W (23 oktober ). ”Phylogenetic relationships of the orsaka Stella, Labrys and Angulomicrobium within the 'Alphaproteobacteria' and description of Angulomicrobium amanitiforme sp.

      Berätta vad cellväggen har för funktion och om dess uppbyggnad

      nov”. Int J Syst Evol Microbiol "54" (Pt 3): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 10 oktober :// Läst 2 juni &#;

    24. ^Cabeen M, Jacobs-Wagner C (23 oktober ). ”Bacterial fängelse shape”. Nature reviews. Microbiology "3" (8): ss.&#;– PMID &#;
    25. ^Young K (23 oktober ). ”The selective value of bacterial shape”. Microbiology and molecular biology reviews, MMBR "70" (3): ss.&#;– PMID &#;
    26. ^Bauman, R.

      () Mikrobiology with diseases bygd bodysystem. Sida: San Francisco: Pearson Education

    27. ^Bauman, R. () Mikrobiology with diseases bygd bodysystem. Sida: San Francisco: Pearson Education
    28. ^Ericson E, Ericson T (). Klinisk mikrobiologi. (4. uppl.). Stockholm: Liber AB. ISBN &#;
    29. ^ Nationalencyklopedin. &#;
    30. ^Donlan R (). ”Biofilms: microbial life on surfaces”. Emerging Infectious Diseases "8" (9): ss.&#;– PMID &#;
    31. ^Branda S, Vik S, Friedman L, Kolter R (23 oktober ). ”Biofilms: the matrix revisited”. Trends in Microbiology "13" (1): ss.&#;20– PMID &#;
    32. ^Davey M, O'toole G (23 oktober ). ”Microbial biofilms: from ecology to molecular genetics”. Microbiology and molecular biology reviews, MMBR "64" (4): ss.&#;– PMID &#;
    33. ^Donlan RM, Costerton JW (23 oktober ). ”Biofilms: survival mechanisms of clinically betydelsefull microorganisms”. Clin Microbiol Rev "15" (2): ss.&#;– PMID &#;