favepic.pages.dev









Hur lång är lärarutbildningen 7 9

Lärarutbildning inom Sverige

Lärarutbildning inom Sverige ges från landets högskolor samt högskola.

Med en examen för årskurs 7–9 blir du behörig för undervisning i årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen

Sedan hösten 2011 finns fyra olika yrkesexamina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare samt yrkeslärare.[1]

Varje lärosäte likt önskar ge kurs till någon från dem fyra examina äger fått ansöka ifall detta samt Högskoleverket äger gjort ett utvärdering från vilka likt kommer för att ett fåtal förtroendet. Examensrätten ges till enstaka viss test, inriktning samt till ämneslärarexamen även inom bestämda ämnen.

Utbildningen

[redigera | redigera wikitext]

Lärarutbildningen besitter stöpts ifall 1988, 2001 samt senast 2011.[2] Den nuvarande utbildningens längd varierar vid vald avslutning samt inriktning, 30 hp motsvarar ett termin. inom varenda lärarutbildningar ingår kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan angående 60 hp samt verksamhetsförlagd kurs (VFU) ifall 30 hp.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan bör anknyta mot kommande yrkesutövning samt omfatta följande:

  • skolväsendets saga, organisation samt villkor samt förskolans värdegrund, innefattande dem elementär demokratiska värderingarna samt dem mänskliga rättigheterna,
  • läroplansteori samt didaktik,
  • vetenskapsteori samt forskningsmetodik,
  • utveckling, utbildning samt specialpedagogik,
  • sociala relationer, konflikthantering samt ledarskap,
  • uppföljning samt granskning från utbildning samt tillväxt, och
  • utvärdering samt utvecklingsarbete.

Lärarutbildningens fyra yrkesexamina existerar justerade inom Högskoleförordningen Bilaga 2 - Examensförordningen.[3]

Förskollärarexamen existerar vid grundnivå samt omfattar 210 hp.

Grundlärarexamen existerar vid grundnivå alternativt sofistikerad nivå samt ges tillsammans med tre olika inriktningar

  • mot sysselsättning inom förskoleklass samt grundskolans årskurs 1–3 (240 hp) vilka utbildas till för att undervisa inom svenska, matematik, engelska, so, no samt teknik,
  • mot jobb inom grundskolans årskurs 4–6 (240 hp) vilka utbildas till för att undervisa inom svenska, matematik samt engelska samt enstaka specialisering mot no, so alternativt praktiska/estetiska ämnen ,
  • samt mot jobb inom fritidshem (180 hp) vilka även utbildas till för att undervisa inom en alternativt numeriskt värde praktiska/estetiska ämnen.

Ämneslärarexamen existerar vid grundnivå alternativt sofistikerad nivå samt ges tillsammans numeriskt värde olika inriktningar - mot sysselsättning inom grundskolans årskurs 7–9 (270 hp), samt mot sysselsättning inom gymnasieskolan (300 alternativt 330 hp).

I alla lärarutbildningar ingår kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 60 hp och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 hp

Inriktningarna ges tillsammans med en begränsat antal ämneskombinationer[4]. på grund av ämneslärare inom grundskolans 7-9 gäller för att en material bör omfatta minimalt 90 samt numeriskt värde ämnen minimalt 45 hp vardera. Ämnena svenska, samhällskunskap samt toner måste dock ständigt omfatta 90 hp. på grund av gymnasieskolan bör detta en ämnet omfatta minimalt 120 hp samt detta andra 90 hp.

Ämnena svenska, samhällskunskap samt melodier måste på grund av inriktning gymnasieskolan omfatta 120 hp.

Lärare inom praktiska samt estetiska ämnen räknas vilket ämneslärare samt förmå undervisa inom all skolsystemet.

Programmet leder till en ämneslärarexamen i ett eller två ämnen

Kompletterande lärorik utbildning (KPU) vänder sig mot dem liksom redan besitter ämnesstudier ifrån universitet/högskola inom ämnen likt finns inom skolan samt önskar komplettera dessa tillsammans med studier inom detta pedagogiska samt didaktiska området på grund av för att erhålla ett ämneslärarexamen.[5]

Yrkeslärarexamen existerar vid grundnivå samt omfattar 90 hp.

på grund av behörighet mot programmet behövs behöriga samt relevanta yrkeskunskaper inom några från gymnasieskolans yrkesämnen. Utbildningen leder mot enstaka lärarexamen tillsammans behörighet för att undervisa inom yrkesämnen vid gymnasieskolans yrkesprogram, komvux, folkhögskola, yrkeshögskola alternativt inom olika studieförbund.

På vissa platser inom landet erbjuds kombinationsutbildningar, t.ex.

Civilingenjör samt pedagog, en högskoleprogram vilket erbjuds inom samarbete mellan KTH samt Stockholms universitet.[6]

Lärarutbildningens popularitet samt angående lärarlegitimation

[redigera | redigera wikitext]

Lärarutbildningens ställning eller tillstånd besitter diskuterats samt intresset på grund av för att bli pedagog äger minskat dramatiskt.

kalenderår 1982 fanns detta 7,5 förstahandssökande per område vid detta liksom då plats lågstadielärarutbildningen, dock hösten 2012 antogs 123 personer tillsammans en högskoleprovresultat vid 0,1 - sämsta tänkbara, såsom resultat från för att varenda kvalificerade söka antagits.[7]Högskolan inom Jönköping förlorade 2011 en antal examinationsrätter på grund av lärarutbildningar.[8] Våren 2014 rapporterade SVT för att ungefär 15 % från studenterna hoppade från utbildningen efter enstaka termin, för att jämföra tillsammans 10 % till samtliga yrkesexamensutbildningar.[9]

För för att sätta bedömning samt erhålla tillsvidareanställning behövs sedan den 1 juli 2015 enstaka lärarlegitimation, vilket förmå erhållas ifrån Skolverket efter fullgjord träning.

(En tidigare övergångslagstiftning undantog dem likt plats anställda före den 1 juli 2011.)[10]

Högskolor inom land tillsammans med lärarutbildningar

[redigera | redigera wikitext]

Följande högskolor erbjöd 2015 utbildningar likt leder mot någon struktur från lärarexamen. detta existerar främst dem större universiteten samt högskolorna såsom erbjuder en större urval från inriktningar, medan mindre högskolor kunna artikel inriktade vid specifika examina alternativt undervisningsämnen.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Ett ökat behov från enstaka speciell lärarutbildning inom land uppstod inom samband tillsammans med den allmänna folkskolans insättning nära mitten från 1800-talet. inom dåtidens krav till för att bli pedagog värderades flera personliga attribut högre än lärarens formella kurs, exempelvis god moral samt vitsord ifall gott uppförande samt detta plats även en krav för att den vilket skulle antas mot för att bli pedagog fanns konfirmerad.[11]

Lärarutbildningen inom landet fanns beneath parallellskolans period uppdelad inom numeriskt värde delar, dels lärarseminarier samt småskoleseminarier likt gav yrkesutbildning åt blivande pedagog inom folkskolan samt småskolan samt dels enstaka påbyggnadsutbildning nära universiteten på grund av blivande läroverkslärare tillsammans akademisk ämneskompetens.

dem inledande lärarseminarierna inrättades inom stiftsstäderna, medan läroverkslärare utbildades nära universiteten.

Systemet ersattes från mer sammanhållna akademiska utbildningar inom samband tillsammans dem inledande lärarhögskolornas inrättande vid 1950-talet samt grundskolereformen beneath 1960-talet. tid 1977 avskaffades även förskoleseminarierna samt förskollärarutbildningarna överfördes mot högskolorna.

identisk kalenderår upphörde lärarhögskolorna vilket speciell högskoleform samt integrerades inom högskolesystemet, även ifall namnet lärarhögskola vid vissa högskolor såsom huvudsakligen erbjöd lärarutbildningar fortsatte för att användas långt senare.

Forskning ifall lärarutbildning

[redigera | redigera wikitext]

Forskning ifall lärarutbildning besitter olika fokus samt sätter in lärarutbildningar inom olika kontext - nationellt samt internationellt.

Dessa aspekter behandlas från Ahlström & Kallós (1996) [12] liksom även sätter in svensk undersökning inom en internationellt perspektiv. Lindberg (2003) [13] går igenom doktorsavhandlingar liksom studerat lärarutbildningar samt visar upp en grundlig dock splittrat kunskapsområde.

Ämneslärare 7-9

Beach et al (2012) [14]presenterar ett översyn från för att lärarutbildningar bygger vid olika traditioner.

Distinktionen mellan läroverkslärare samt småskollärare/folkskollärare existerar betydelsefull till för att förstå lärarutbildningarnas förändringar. Hallsén (2013) [15] går igenom policy-forskning inom området.

En handbok tillsammans undersökning angående lärarutbildning besitter tagits fram från Cochran-Smith & Zeichner (2010)[16].

på denna plats presenteras avsnitt från olika vetenskapsman inom området.

Har du en akademisk examen inom ett skolämne? Då kan du på 1,5 år komplettera med en pedagogisk utbildning för att bli behörig ämneslärare för åk 7-9 eller på gymnasiet

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst inom klassen – enstaka färsk lärarutbildning”. http://www.regeringen.se/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089. Läst 11 augusti 2015. 
  2. ^”Varför ständigt färsk lärarutbildning?”. lararnastidning.se.

    Arkiverad ifrån originalet den 13 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180313034511/https://lararnastidning.se/varfor-standigt-ny-lararutbildning/. Läst 12 mars 2018. 

  3. ^Riksdagsförvaltningen. ”Svensk författningssamling 1993:100 Högskoleförordning (1993:100) - riksdagen.se”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/?bet=1993:100. Läst 11 augusti 2015. 
  4. ^”SFS 2010:544”.

    Arkiverad ifrån originalet den 8 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141008130352/http://www.uk-ambetet.se/download/18.197eccc1140ee238b58b2d/1403093617993/amneskombinationer.pdf. Läst 11 augusti 2015. 

  5. ^”Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst inom klassen – ett färsk lärarutbildning”. http://www.regeringen.se/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089. Läst 11 augusti 2015. 
  6. ^”Arkiverade kopian”.

    Arkiverad ifrån originalet den 29 april 2015. https://web.archive.org/web/20150429161717/http://www.kth.se/utbildning/program/civilingenjor/civing-larare. Läst 9 augusti 2015. 

  7. ^Örstadius, Kristoffer (27 mars 2013). ”Nästan vem liksom helst förmå bli lärare”. DN.se. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nastan-vem-som-helst-kan-bli-larare/. Läst 10 augusti 2015. 
  8. ^”Högskolan förlorar examinationsrätt”.

    Sveriges Radio.

    Som ämneslärare 7-9 får du undervisa i dina favoritämnen och samtidigt motivera och utveckla ungdomar i 13 till 15 års åldern

    18 januari 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=4298941. Läst 10 augusti 2015. 

  9. ^”Var sjätte lärarstudent hoppar av”. SVT.se. 25 mars 2014.

    [2] Den nuvarande utbildningens längd varierar på vald examen och inriktning, 30 hp motsvarar en termin

    http://www.svt.se/pejl/stora-avhopp-fran-lararutbildningarna. Läst 10 augusti 2015. 

  10. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 22 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150722100006/http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation#. Läst 9 augusti 2015. 
  11. ^Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer samt undervisningspraktiker.


  12. hur  utdragen  existerar lärarutbildningen 7 9

  13. Daidalos. sid. 39. ISBN 978-91-7173-449-5 

  14. ^Ahlström, K. G. & Kallós, D. (1996): Svensk undersökning ifall lärarutbildning. bekymmer samt frågeställningar inom en komparativt perspektiv.Arkiverad 3 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. lärorik undersökning inom landet, Vol 1, No 2, s 65-88.
  15. ^Lindberg, O.

    (2003). konversation alternativt parallella monologer? Svenska avhandlingar angående lärarutbildning perioden 1953–2001. lärorik undersökning inom land, 8(3), 158.

  16. ^Beach, D., Bagley, C., Eriksson, A., & Player-Koro, C. (2014). Changing teacher education in Sweden: Using meta-ethnographic analysis to understand and describe policy making and educational changes.

    Teaching and teacher education, 44, 160-167. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X14001085

  17. ^Hallsén, S. (2013). Lärarutbildning inom skolans tjänst?: enstaka policyanalys från statliga argument på grund av förändring. Uppsala Studies in Education no 133. Acta Universitatis Upsaliensis.
  18. ^Cochran-Smith, M., & Zeichner, K.

    M. (Eds.). (2010). Studying teacher education: The report of the AERA panel on research and teacher education. Routledge.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapliga specialtidskrifter