Vilken metall används mest i världen
Nickel
- För andra betydelser, titta Nickel (olika betydelser).
| Nickel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En cirka 3 cm massiv nickelklump. Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | 58,6934(4)[1]u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Glänsande, metallisk silverfärgad tillsammans ett gyllene skiftning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet nära r.t. | 8,908 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| – flytande, nära smältpunkten | 7,81 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1 728 K (1 455 °C)[2] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 3 003 K (2 730 °C)[3] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 6,59 × 10−6m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 17,48 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 379[3]kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Specifik värmekapacitet | 444[4]J/(kg × K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 26,07 J/(mol × K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | 124 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 124 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 163 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronaffinitet | 112 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 737,1 kJ/mol Andra: 1 753 kJ/mol Tredje: 3 395 kJ/mol Fjärde: 5 300 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Arbetsfunktion | 5,15[5]eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar] 3d8 4s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 16, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 4,[6] 3, 2, 1,[7] −1, −2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxider (basicitet) | NiO, Ni2O3 (svagt basisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,91 (Paulingskalan) 1,88 (Allenskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Normalpotential | −0,257 V(Ni2+ + 2 e− → Ni) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubisk ytcentrerad (fcc) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 4970 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Termisk expansion | 13,4 µm/(m × K) (25 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 90,9 W/(m × K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 13,9 × 106A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk resistivitet | 69,3 nΩ × m(20 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetism | Ferromagnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Youngs modul | 200 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Skjuvmodul | 76 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kompressionsmodul | 180 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Poissons konstant | 0,31 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mohs hårdhet | 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Vickers hårdhet | 638 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Brinells hårdhet | 667–1600 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 7440-02-0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Pubchem | 935 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| RTECS-nummer | QR5950000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Namnursprung | Från svenskakopparnickel, vilket innehåller detta tyska termen Nickel, ”troll”.[8][9] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Upptäckt samt inledande isolation | Axel Fredrik Cronstedt (1751) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Säkerhetsinformation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| H-fraser | H351, H372, H317, H412 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| P-fraser | P281, P273, P308+313, P302+352 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| R-fraser | R40, R43, R48/23, R52/53 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| S-fraser | S(2), S36/37/39, S45, S61 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| MAK | Schweiz: 0,5 mg × m−3 (inhalerat damm)[11] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nickel existerar en metallisktgrundämne tillsammans detta kemiska tecknet Ni samt atomnummer 28.
Metall har haft stor betydelse i människans historia, vilket återspeglas i namn på epoker som bronsåldern och järnåldernKännetecken
[redigera | redigera wikitext]Nickel existerar ett silvervit högglänsande metall. Den existerar ett övergångsmetall vilket tillsammans tillsammans järn samt kobolt kunna räknas mot gruppen järnmetaller. Den existerar hård. Den förekommer inom förening tillsammans med svavel inom millerit, tillsammans arsenik inom mineralen nickelin samt skutterudit, samt tillsammans arsenik samt svavel inom nickelglans.
På bas från för att den existerar motståndskraftig mot oxidering används den bland annat inom mynt.
På den här sidan presenterar vi interaktiva diagram och tabeller som ger en översiktlig bild av aktuell mineralnäringsstatistik: vad som produceras och hur mycket, hur sysselsättningen ser ut och hur stora prospekteringskostnaderna ärDess viktigaste användning existerar inom legeringar. Nickel existerar magnetiskt samt en från dem fem ferromagnetiska grundämnena.
Nickels vanligaste oxidationstillstånd existerar +2.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Omkring 65 andel från detta nickel vilket konsumeras inom västvärlden används till för att framställa rostfritt stål.
Ytterligare 12 andel används inom superlegeringar. dem kvarstående 23 % från nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer samt andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter samt ytbehandling. Den största nickelkonsumenten existerar Japan, såsom använder 169 600 ton angående året (2005).[12]
Några från tillämpningarna är:
Historia
[redigera | redigera wikitext]Nickel besitter använts beneath utdragen tidsperiod samt kunna spåras sålunda långt igen likt mot 3500 f.Kr.
Bronser ifrån nuvarande Syrien ägde nickelinslag vid upp mot numeriskt värde andel.
Några av de mest använda metallerna i världen idag inkluderar järn, aluminium, koppar, guld, zink och blyDessutom finns kinesiska handskrifter likt antyder för att "vit koppar" användes inom Asien mellan 1700 samt 1400 f.Kr. eftersom nickelmalm ofta förväxlas tillsammans silvermalm existerar förståelsen från metallen nickel samt dess användning från betydligt senare datum. Mineral vilket innehåller nickel (till modell kopparnickel, tyskaKupfernickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") plats värdefulla på grund av för att färga kopp grönt.
Den förste såsom fastställde för att nickel existerar en eget grundämne fanns Axel Fredrik Cronstedt, vilket kalenderår 1751 försökte utvinna koppar ifrån kopparnickel (nickelin), dock istället fick fram ett ljus metall såsom denne kallade nickel.
Stål är det mest använda metalliska konstruktionsmaterialet i världen – det används 20 gånger mer än alla andra metaller tillsammansDetta gjorde denne inom Los gruva inom nordvästra Hälsingland. inom gruvan, likt för tillfället existerar en turistmål, bröts även kobolt.
Det inledande myntet från ren nickel tillverkades 1881.
Biologisk roll
[redigera | redigera wikitext]Många, dock ej varenda, hydrogenaser (enzym såsom medverkar inom väteprocesser) innehåller nickel förutom järn-svavelkluster.
Nickelcentrum existerar vanliga inom dem hydrogenaser vilkas funktion existerar för att oxidera snarare än för att förbättra väte.
För vissa växter existerar nickel nödvändigt. Studier vid kycklingar samt råttor tyder vid för att nickel existerar viktigt på grund av leverns funktion.
Järn och aluminium har vi redan nämnt så nedan följer fakta om de övriga plus en bonusmetallI stora koncentrationer existerar nickel giftigt på grund av dem flesta livsformer. Nickel kunna även orsaka allergi.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Större delen från den nickel vilket utvinns kommer ifrån numeriskt värde sorters malmfyndigheter. dem en existerar lateriter var dem främsta malmmineralerna existerar nickelhaltig limonit: (Fe,Ni)O(OH) samt garnierit : (Ni,Mg)3Si2O5(OH).
Några viktiga och välkända metaller är aluminium, bly, guld, järn, koppar, platina, silver, tenn och zinkdem andra existerar magmatiska svavelfyndigheter var detta främsta malmmineralet existerar pentlandit: (Ni,Fe)9S8.
Det mesta från jordens nickel antas artikel koncentrerat mot jordens kärna.
Utvinning samt rening
[redigera | redigera wikitext]Nickel kunna utvinnas tillsammans med extraktiv metallurgi.
Den största producenten från nickel existerar Ryssland såsom utvinner 267 000 ton nickel per kalenderår. Australien samt Kanada existerar dem andra samt tredjeplats största producenterna, tillsammans med 207 samt 189,3 tusen ton per år.[12]
Anrikning, smältning samt rostning från malmen ger nickeloxid, likt sedan minskas tillsammans med kol varpå bildad rånickel renas vid elektrolytisk väg.
Alternativt utförs reduktionen tillsammans vattengas samt den efterföljande reningen tillsammans med Mondprocessen.[13]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”.
IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 29 juli 2022.
- ^Derek G. E. Kerfoot: Nickel in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim 2005, doi:10.1002/14356007.a17_157
- ^ [ab] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of kemikalie & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^Ruhr-Universität Bochum, Institut für Werkstoffe: NickelArkiverad 24 september 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine..
- ^Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, grupp 6: Festkörper.
2. Auflage, Walter dem Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
- ^Carnes, Matthew; Buccella, Daniela; Chen, Judy Y.-C.; Ramirez, Arthur P.; Turro, Nicholas J.; Nuckolls, Colin; Steigerwald, Michael (2009). ”A stable Tetraalkyl Complex of Nickel(IV)”. Angewandte Chemie International Edition 48 (2): sid. 3384.
doi:10.1002/anie.200804435.
- ^Pfirrmann, Stefan; Limberg, Christian; Herwig, Christian; Stößer, Reinhard; Ziemer, Burkhard (2009). ”A Dinuclear Nickel(I) Dinitrogen Complex and its Reduction in Single-Electron Steps”. Angewandte Chemie International Edition 48 (18): sid. 3357. doi:10.1002/anie.200805862.
- ^”Nickel – Element kunskap, properties and uses”. www.rsc.org.
Royal kultur of Chemistry.
Du hittar stål i byggnader, fordon, maskiner, vitvaror, verktyg och mycket annathttps://www.rsc.org/periodic-table/element/28/nickel. Läst 29 juli 2022.
- ^”Nickel”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Nickel. Läst 29 juli 2022.
- ^ [ab] Ur CLP-förordningen gällande CAS-Nr. 7440-02-0 inom substansdatabasen GESTIS-Stoffdatenbank hos IFA (Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung) (ty, en).
- ^MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.
- ^ [ab] Produktions- samt konsumtionssiffror ifrån The Economist: Pocket World in Figures 2005, profil Books (2005), ISBN 1-86197-799-9
- ^ Bra Böckers lexikon, 1978